Förslag till framtida forskning

Framtida forskning bör i första hand fokusera på att ha tillgång till individdata för att kunna identifiera en kontrollgrupp och utföra en difference-in-differences analys. De svårigheter som författarna upplevt i genomförandet av denna uppsats har till stor del att göra med avsaknaden av en relevant kontrollgrupp. Författarna anser även att det vore mycket intressant att analysera huruvida de stora arbetslöshetsproblemen i Sverige de

46

facto har förvärrats av jobbskatteavdraget då fler vill deltaga i arbetskraften men inte möts upp av reformer för att skapa fler arbeten.

Det vore även av stort intresse att genomföra regressionsanalyser en längre tid från reformen då fler observationer exsisterar efter införandet av reformen och således kan fler parametrar tas i beaktande. Framtida forskning bör även fokusera på att identifiera fler parametrar som påverkar arbetskraften på ett signifikant sätt. För att detta ska vara möjligt krävs dock tillgång till mer specificerad data.

Författarna anser även att en intressant vinkling av ämnet skulle vara att fokusera mer på arbetslöshetens negativa aspekter och utforska dessa för att utforska i vilken utsträckning dessa påverkar deltagande i arbetskraften. De negativa aspekterna med att vara arbetslös torde liksom incitamentet att jobba öka arbetskraften.

47

KÄLLFÖRTECKNING

Aaberge, R., & Flood, L. (2008). Evaluation of an in-work tax credit reform in sweden:

Effects on labor supply and welfare participation of single mothers.

Andersen, T. M. (2010a). Svensk Finanspolitik: Finanspolitiska Rådets Rapport 2010,

Alam, E, & Grafström, J . (2012). Fokus på jobben: Moderata Ungdomsförbundet 2012.

Baum, C. F. (2006). An introduction to modern econometrics using stata Stata Corp.

Bell, D., & Blanchflower, D. (2009). What should be done about rising unemployment in the UK?

Bergman, U. M. (2011). Tidsbestämning Av Svensk Konjunktur 1970-2010,

Björklund, A. (2000). Arbetsmarknaden (2., rev. uppl. ed.). Stockholm: SNS förl.

Blundell, R. (2001). Welfare reform for low income workers. Oxford Economic Papers, 53(2), 189-214

Blundell, R., Brewer, M., & Shephard, A. (2005). Evaluating the labour market impact of Working Families' Tax Credit using difference-in-differences.

Calmfors, L. (2011). Regeringen bör vänta med ett femte jobbskatteavdrag. DN.se. Juli, 2011. Tillgängligt via: http://www.dn.se/debatt/regeringen-bor-vanta-med-ett-femte-jobbskatteavdrag/(2013-06-16).

Calmfors, L., Andersen, T. M., Bergman, M., Hartman, L., Jonung, L., Svaleryd, H., . . . Åsbrink, E. (2011). Svensk Finanspolitik: Finanspolitiska Rådets Rapport 2011,

48

Clark, A., Georgellis, Y., & Sanfey, P. (2001). Scarring: The psychological impact of past unemployment. Economica, 68(270), 221-241.

Dougherty, C. (2007). Introduction to econometrics (3. ed. ed.). Oxford ; New York, NY: Oxford University Press.

Edmark, K., Moerk, E., Liang, C. Y., & Selin, H. (2012). Evaluation of the Swedish earned income tax credit

Eissa, N., & Liebman, J. B. (1996). Labor supply response to the earned income tax credit. The Quarterly Journal of Economics, 111(2), 605-637.

Ekonomifakta. (2013). Retrieved 04/27, 2013, from

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Jobbskatteavdraget/

Flood, L. (2010). En skattepolitik för både innan-och utanförskapet. SNS, Stockholm,

Flood, L., Hansen, J., & Wahlberg, R. (2004). Household labor supply and welfare participation in Sweden. Journal of Human Resources, 39(4), 1008-1032

Forslund, A. (2008). Den svenska jämviktsarbetslösheten: en översikt. Finanspolitiska rådet

Fregert, K. & Jonung, L. (2010). Makroekonomi: teori, politik och institutioner. (3.

uppl.) Lund: Studentlitteratur

Ericson, P., & Flood, L. (2009). A microsimulation approach to an optimal swedish income tax (No. 4379). IZA Discussion Papers

49

Goldsmith, A. H., Veum, J. R., & William, D. (1996). The impact of labor force history on self-esteem and its component parts, anxiety, alienation and depression. Journal of Economic Psychology, 17(2), 183-220

Greene, W. H. (2012). Econometric analysis (7. ed. ed.). Boston ; London: Pearson.

Grönqvist, H. (2011). Youth unemployment and crime: New lessons exploring longitudinal register data.

Hansson, I., & Norrman, E. (1996). Skatter : Teori och praktik (1. uppl. ed.).

Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle).

Holland, A. S. (1985). Rational expectations and the effects of monetary policy: A guide for the uninitiated. Federal Reserve Bank of St.Louis Review, 67(5), 5-11.

Lin, M. (2008). Does unemployment increase crime? evidence from US data 1974–

2000. Journal of Human Resources, 43(2), 413-436.

Lind, D. A., Marchal, W. G., & Wathen, S. A. (2008). Statistical techniques in business

& economics (13. ed. ed.). Boston: McGraw-Hill/Irwin.

Lundgren, S., Behrenz, L., Edquist, H., & Flood, L. (2008). Vägar till full sysselsättning SNS Förlag.

Lundmark, R. (2010). Mikroekonomi : Teori och tillämpning (1. uppl. ed.). Lund:

Studentlitteratur.

Meyer, B. D., & Rosenbaum, D. T. (2001). Welfare, the earned income tax credit, and the labor supply of single mothers. The Quarterly Journal of Economics, 116(3), 1063-1114

50

Nickell, S. (1997). Unemployment and labor market rigidities: Europe versus North America. The Journal of Economic Perspectives, 11(3), 55-74

Nordström Skans, O. (2005). Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter.

Arbetsmarknad Och Arbetsliv, 11(3), 147-156.

Pirttila, J., & Selin, H. (2011). Tax policy and employment: How does the swedish system fare?

Regeringens proposition (2011/12:100 bilaga 5). En utvärdering av jobbskatteavdraget.

Rådet, F. (2008). Svensk finanspolitik.¨

Sacklén, H. (2009). Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007-2009. Rapport Från Ekonomiska Avdelningen På Finansdepartementet,

Scarpetta, S., Sonnet, A., & Manfredi, T. (2010). Rising youth unemployment during the crisis Organisation for Economic Co-operation and Development.

doi:10.1787/5kmh79zb2mmv-en

SCB, (a). Retrieved 05/20, 2013, from

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____303237.aspx

SCB. (b). Retrieved 05/03, 2013, from

http://www.scb.se/Pages/Product____34427.aspx

SCB. (c). Retrieved 05/03, 2013, from http://www.scb.se/Pages/Product____7286.aspx

SCB.(d). Retrivied 05/20, 2013, from

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____323533.aspx

51 SCB.(e). Retrivied 05/20, 2013, from

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM0401_2013A01_BR_AM76BR1302.

pdf

Shadish, W. R., Cook, T. D., & Campbell, D. T. (2002). Experimental and quasi-experimental designs for generalized causal inference.

Skans, O. N. (2004). Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter? Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Snyder, C., & Nicholson, W. (2012). - Microeconomic theory : Basic principles and extensions; microeconomic theory : Basic principles and extensions (11th ed. ed.).

Mason, Ohio: South-Western/Cengage Learning.

Stats OECD. (a). Retrieved 05/17, 2013, from

http://stats.oecd.org/glossary/detail.asp?ID=2809

Stats OECD. (b). Retrieved 05/17, 2013, from

http://stats.oecd.org/glossary/detail.asp?ID=1253

Thornberry, T. P., & Christenson, R. L. (1984). Unemployment and criminal involvement: An investigation of reciprocal causal structures. American Sociological Review, , 398-411.

Van Soest, A. (1995). Structural models of family labor supply: a discrete choice approach. Journal of human Resources, 63-88

Vedung, E. (2009). Utvärdering i politik och förvaltning (3., [omarb. och uppdaterade]

uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

52

Westerlund, J. (2005). Introduktion till ekonometri. Lund: Studentlitteratur.

Worldbank data. Retrieved 05/17, 2013, from

http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.KD.ZG

53

8 APPENDIX

Tabell: Regressionsresultat Relativt arbetskraftstal 1987-2012 Relativt

arbetskraftstal b/t Enhetsarbetskostnad 0.001*

(2.82) Totalt arbetade timmar -0.000***

(-4.48) Totalt arbetade timmar -3.518***

(-5.93)