Under studien har följande förbättringsförslag och rekommendationer framtagits till polisområde Malmö, men även till kommande uppsatsskrivare som kan utveckla den befintliga studien. Förbättringsförslagen avser arbetet med kameraövervakningen, metodutveckling samt övriga rekommendationer som hade kunnat gynna polisen och kommande studenter.
Språkutveckling
Innan datainsamlingen påbörjades i Kroksbäck kände skribenterna till att det var ett flerspråkigt område. Majoriteten av respondenterna som tillfrågades hade ett ursprung i arabiskt talande länder, vilket framgick under datainsamlingen. Inför enkätundersökning säkerställdes att enkäten var lättförståelig och att det tydligt framgick vad som undersöktes. Skribenterna tog hjälp av personer som inte är insatta i ämnet som ämnats att undersöka, genom genomförda pilotstudier.
Däremot kunde enkäten inte översättas till andra språk utöver det svenska språket på grund av tidsbristen. Att båda skribenterna besatt andra språkkunskaper som serbokroatiska samt engelska underlättade datainsamlingen, däremot saknades arabiskan som språk. Flertalet personer hade medverkat i enkätundersökningen om det fanns en översättning på arabiska, eller om de hade kunnat erhållas hjälp med översättningen. Därför är rekommendationen att i framtida studier utforma enkäter på både svenska, engelska samt arabiska för delområde Kroksbäck. En rekommendation är att ta reda på vilka som bor i området och därmed få en uppfattning om vilket språk det är som är mest förekommande. Ytterligare hjälp hade varit att ha med personer som talar det språket när datainsamlingen
genomfördes, däremot finns det förståelse om att det är resurskrävande om en tolk skulle användas.
Samverka med andra aktörer
Det framgick i samtliga intervjuer att samverkan med andra aktörer är högst relevant och att det gynnar samtliga organisationer, speciellt polisen.
Områdespolisen förklarade att de gärna samverkar med externa aktörer och att de har flera organisationer de samverkar med i syfte för att förhindra den kriminalitet samhället står inför nu. Det framgick däremot i intervjun med fokusgruppen att syftet med kameraövervakningen är att kunna övervaka de dygnet runt för att arbeta på ett brottsförebyggande- och trygghetsskapande sätt. Det är däremot inte möjligt eftersom det saknas resurser inom polisen (Polisförbundet, u.å.).
Rekommendationen är att polisområde Malmö bör anställa fler civila personer för att få ett fullt fungerande brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete genom kameraövervakning. Ett givande exempel är kriminologer. Genom att anställa de som polisens utredare kan utbildade poliser fokusera på det
brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet ute i de olika områdena och ingripa där det behövs. Genom detta kan även resurser till kameraövervakningen avsättas där syftet med kameraövervakningen blir fulländat. Skribenterna ser gärna att polisområde Malmö, stadsområde Väster, fortsätter sin samverkan med fritidsgården Lyktan och hyresvärden MKB.
36
För- och eftermätningar
Eftersom kamerorna ännu inte implementerats i Kroksbäck är detta endast en studie om inställningen till eventuell kameraövervakning. Det är högst relevant att polisen innan införandet av kameraövervakningen genomför en trygghetsmätning och ytterligare en mätning en begränsad tid efter att kameraövervakningen införts. Utifrån mätningarna kommer det framgå ifall kameraövervakningen faktiskt gett effekt på den upplevda tryggheten eller inte. Fokusgruppen nämnde att
brottsligheten inte kommer försvinna enbart om det finns kameraövervakning, utan att andra åtgärder i kombination med kameraövervakningen kommer ge större positiv effekt. Genom att göra eftermätningar kan polisen undersöka ifall kameraövervakningen ger effekt på den brottslighet som de ämnat att övervaka, eller om det krävs ytterligare åtgärder för delområdet. Kameraövervakningen är en situationell åtgärd och skulle förslagsvis kunna granskas genom att ständigt
genomföra analyser av brottsstatistiken, i syfte för att undersöka om brottsligheten minskat eller inte.
37
SLUTSATS
Som konklusion konstateras att majoriteten av de tillfrågade personerna i studien som bor eller är verksamma i Kroksbäck delar en gemensam uppfattning av problembilden i området, vilket är narkotikahandel och ungdomsbrott. Vidare har även majoriteten av de tillfrågade personerna en positiv inställning gentemot ett eventuellt införande av kameraövervakning och de flesta uppger att ett sådant införande skulle ge en ökad upplevd trygghet bland de boende i delområdet. Däremot menar en stor del av respondenterna och intervjupersonerna att polisen inte bör förlita sig på endast kameraövervakning som en enskild potentiell åtgärd. Det nämns bland annat att kameraövervakningen inte kommer leda till en
minskad brottslighet i delområdet utan att brottsligheten istället kommer förflyttas till andra platser. Av denna anledning uppges även att kameraövervakning
tillsammans med andra preventionsåtgärder, både sociala och situationella, skulle bidra till en större positiv effekt. Som tidigare nämnts kan det vara viktigt att konstatera att denna studie ämnat att undersöka medborgarnas inställning och upplevda trygghet i relation till eventuell kameraövervakning.
Detta innebär att respondenterna och intervjupersonerna tillfrågats om deras uppfattning och föreställning eftersom Kroksbäck i dagsläget inte har någon aktiv kameraövervakning.
38
REFERENSER
Ashby, P.J.M. (2017) The value of CCTV Surveillence Cameras as an
investigative tool: An Empirical Analysis. European Journal of Crime Policy and
Research, 23 (1), 441–459.
Blixt, M. (2003) Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. (Rapport 2003:11). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Braga, A. (2012) High Crime Places, Times, and Offenders. I: Welsh, B.C. & Farrington, D.P. (red.) The Oxford Handbook of Crime Prevention. Oxford, Oxford University Press.
Brottsförebyggande rådet (2018a). Fungerar kamerabevakning i
brottsförebyggande syfte. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet (2008). Kameraövervakning och brottsprevention: En
systematisk forskningsgenomgång. Rapport: 2007:29. Stockholm: Edita Norstedts.
Brottsförebyggande rådet (2003). Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Rapport: 2003:11. Stockholm: Edita Norstedts
Brottsförebyggande rådet (2009a). Kameraövervakning i Landskrona. En
utvärdering. Rapport 2009:14. Brottsförebyggande rådet: Stockholm
Brottsförebyggande rådet (2015). Kameraövervakning på Stureplan och
Medborgarplatsen. Rapport 2015:21. Brottsförebyggande rådet: Stockholm.
Brottsförebyggande rådet (2009b). Kort om kameraövervakning. >
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180003705/1371914721661/ 2009_kort_om_kameraovervakning.pdf <(hämtad 2019-04-08).
Brottsförebyggande rådet (2019a). Nationella trygghetsundersökningen 2018.
Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport 2019:1. Brottsförebyggande
rådet: Stockholm
Brottsförebyggande rådet (2019b). Ungdomsbrottslighet. >
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/ungdomsbrottslighet.html< (hämtad 2019-05-30)
Brottsförebyggande rådet (2018b). Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban
miljö 2006–2017. Rapport 2018:9. Brottsförebyggande rådet: Stockholm.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl., Malmö: Liber AB. Cerezo, A. (2013). CCTV and crime displacement: A quasi-
experimental evaluation. European Journal of Criminology, 10 (2), 222–236.
Clarke R V. (1997) Om situationell brottsprevention. Utblick. Brottsförebyggande rådet. BRÅ-PM 1997:3. Stockholm 1997
39
Codex (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. >http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf <(hämtad 2019-04-20)
Cohen, L.E. & Felson, M. (1979). Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 44 (4), 588–608. Gerell, M (2013). Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital. MAPIUS.
Cornish, D. B & Clarke, R. V. (2014). The reasoning criminal: Rational perspectives on offending. New York. Springer verlag.
Ditton, J. (2000). CRIME AND THE CITY: Public Attitudes towards Open-Street CCTV in Glasgow. The British Journal of Criminology. 40 (4), 692.
Felson, M & Boba, R. (2010). Crime and everyday life. Fourth Edition. Thousand Oaks: SAGE publications.
Gerell, M. (2013). Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital. Malmö: MAPIUS 11.
Gerell, M (2016). Hot Spot Policing With Actively Monitored CCTV Cameras: Does it Reduce Assaults in Public Places? International Criminal Justice Review, 26 (2), 187-201.
Gill, M., Bryan, J & Allen, J. (2007). Public Perceptions of CCTV in Residential Areas “It Is Not As Good As We Thought It Would Be”. International Criminal
Justice Review, 17 (4), 304–324.
Hirschi, T. (1969). Causes of delinquency. Berkeley: Unveristy of California Press Kronkvist, K., Nordqvist, S., Ivert, A.K. Kamerabevakning i ett särskilt utsatt
bostadsområde. Brottsförebyggande rådet: Stockholm.
Linden R. (2007) Situational Crime Prevention: Its Role in Comprehensive Prevention Initiatives. Department of Sociology University of Manitoba. IPC Review. Volume 1: pages 139–159
Lippert, R (2009). SIGNS OF THE SURVEILLANT ASSEMBLAGE: PRIVACY REGULATION, URBAN CCTV AND GOVERNMENTALITY.
Social and legal studies, 18(4), 505–522.
Malmö stad (2009). Områdesfakta för Malmö 2008, åtkomst via malmo.se Malterud , K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Mellgren, C. (2011). WHAT’S NEIGHBOURHOOD GOT TO DO WITH IT? The influence of neighbourhood context on crime and reactions to crime.
40
Piza, E.L (2018). The History, Policy Implications, and Knowledge Gaps of the CCTV Literature: Insights for the Development of Body-Worn Video Camera 37 Research. International Criminal Justice Review, 1 (21).
Piza, E., Caplan, J., Kennedy, L. & Gilchrist, A (2015). The effects of merging proactive CCTV monitoring with directed police patrol: A randomized controlled trial. Journal of Experimental Criminology,11, 43–69.
Polisen (2019). Fler kameror ska hjälpa polisen lösa brott. >
https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2019/januari/fler-kameror-ska-hjalpa-polisen- losa-brott< (hämtad 2019-04-20)
Polisen (2017). Utsatta områden: Social ordning, kriminell struktur och
utmaningar för polisen. >
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social- ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf < (hämtad 2019- 04-08).
Polisförbundet (u.å.). Sverige behöver fler poliser. >
https://www.polisforbundet.se/om-oss/det-har-vill-polisforbundet/sverige-behover- fler-poliser/<(hämtad 2019-05-10)
Regeringen (2018). Ny kamerabevakningslag.
>https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2018/03/ny- kamerabevakningslag/ <(hämtad 2019-04-20)
Ratcliffe, J., Taniguchi, T., Groff, E.R. & Wood, J.D. (2011) The Philadelphia Foot Patrol Experiment: A randomized controlled trial of police patrol
effectiveness in violent crime hotspots. Criminology, 49 (3), 795-831
Sampson, R.J. & Graif, C. (2009) Neighborhood Social Capital as Differential Social Organization: Resident and leadership dimensions. American Behavioral Scientist, 2009: 52; 1579
Spriggs, A., Argomaniz, J., Gill, M., Bryan, J. (2005). Public attitudes towards CCTV: results from the Pre-intervention Public Attitude Survey carried out in areas implementing CCTV. Online Report 10/05
Torstensson Levander, M. (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk?
Begreppsdefinitioner och mått. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting Welsh, B.C. & Farrington, D.P. (2002) Crime Prevention effects of closed circuit
television: a systematic review. Communication Development Unit. >
https://popcenter.asu.edu/sites/default/files/Responses/video_surveillance/PDFs/ Welsh&Farrington_2002.pdf< (hämtad 2019-05-17)
Wikström, P-O. (2007). Deterrence and Deterrence Experiences. Preventing
Crime Through the Fear of Consequences. In S. G. Shoham (red.), International
41
Zurawski, N. (2010). It is all about perceptions': Closed-circuit television, feelings of safety and perceptions of space - What the people say. Security Journal. 23 (4), 259–275
42
BILAGOR
Bilaga 1: Enkätundersökning i delområdet Kroksbäck