Det saknas vetenskaplig forskning på kameraövervakning i inomhusmiljöer ( SOU 2002:110 s. 99).
Speciellt inom skolmiljön, därför finns behovet av ytterligare insyn i området. Min undersökning riktade sig enbart mot gymnasieskolor i Stockholm. Mitt förslag är att man exempelvis undersöker kameraövervakning på högstadie- och gymnasieskolor. Min tidigare tanke var att jämföra skolor som använder kameraövervakning med skolor som inte gör det. Pga. tidsbrist och svårigheten att få tag på personer som var villiga att ställa upp så blev det inte aktuellt för denna undersökning.
Däremot är det något som kan vara av intresse för framtida studier. En annan intressant aspekt att fundera på är att det inte nödvändigtvis krävs kameraövervakning för att uppnå en trygg skolmiljö.
Exempel går att finna hos skolor som inte använder sig av kameraövervakning. Där personalen istället jobbar på att rusta upp skolan. Genom att skapa fräscha lokaler kan det förhoppningsvis leda till minskad skadegörelse. Något som kanske är kostsamt men i slutändan inte leder till något intrång i elevers personliga integritet. Det skulle exempelvis vara möjligt att genomföra en jämförelse mellan skolor med övervakning och skolor som istället satsar på upprustning och fokuserar på andra åtgärder än kameror. Vidare kan man även undersöka attityden hos eleverna till kameraövervakning. En annan intressant aspekt att fundera på är hur det kommer sig att inte elever eller föräldrar riktar någon kritik mot övervakningen på skolan? Frågan kan undersökas vidare exempelvis med hjälp av enkäter.
Referenser
Brinkmann, S & Kvale, S. (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Bryman. A (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Brå (2003): “Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte.” Brå rapport 2003:11. Författare Madeleine Blixt. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Edita Norsteds.
Brå (2007). Kameraövervakning och brottsprevention. En systematiskt forskningsgenomgång. Brå rapport 2007:29. Författare Brandon C. Welsh och David P. Farrington. Västerås: Edita Norsteds.
Brå (2009). Kort om kameraövervakning. Brå-rapport 2009
Cohen, L. E., Felson, M. K. (1979) “A Routine Activity Approach” I: Williams, F. P. III, McShane, M. D (red), Criminology Theory: Selected Classic Readings, s. 313-321. Anderson Publishing.
Datainspektionen Pressmeddelande (2008)
http://www.datainspektionen.se/press/nyhetsarkiv/2008/stora-brister-i-hur-skolor-hanterar-personuppgifter/ (2010-04-01).
Datainspektions beslut 2008
http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2009-10-02-Bromma_gymnasium.pdf (2010-05-12)
Datainspektionen (2009). Intresseavvägning enligt personuppgiftslagen, Datainspektionen informerar. Reviderad i juni 2009. Kalmar: Lenanders Grafiska.
http://www.datainspektionen.se/Documents/faktabroschyr-intresseavvagning.pdf (2010-04-05).
Dagens Nyheter Debatt (2008)
http://www.dn.se/debatt/kameraovervakningen-pa-skolorna-olaglig-1.577146 (2010-04-04).
Felson, M. (1997) ” Technology, Business, and Crime” I Felson, M. & Clarke, R.V.: Business and Crime Prevention. New York: WIllow Tree Press.
Flyghed, J (2000) ”Hur kontrolleras brottsligheten på ett lämpligt sätt? I: Flyghed, J. (red):
Brottsbekämpning - mellan effektivitet och integritet. Kriminologiska perspektiv på polismetoder och personlig integritet, s. 9-23. Malmö: Studentlitteratur.
Flyghed, J (2000) ”Normalisering av det exceptionella – ett led i den sociala kontrollens expansion.
I: Flyghed, J. (red): Brottsbekämpning - mellan effektivitet och integritet. Kriminologiska perspektiv på polismetoder och personlig integritet, s. 38-68. Malmö: Studentlitteratur.
Flyghed, J (2000) ”Hemlig avlyssning som polismetod”. I: Flyghed, J. (red): Brottsbekämpning - mellan effektivitet och integritet. Kriminologiska perspektiv på polismetoder och personlig integritet, s. 69-113. Malmö: Studentlitteratur.
Flyghed, J (2000) ”Vad är normalt och vad är exceptionellt? I: Flyghed, J. (red): Brottsbekämpning - mellan effektivitet och integritet. Kriminologiska perspektiv på polismetoder och personlig
integritet, s. 220-234. Malmö: Studentlitteratur.
Karlsson. J & Pettersson. T (2006) ”Det blir vad vi gör det till! Om att skapa och analysera ett intervjumaterial” I Roxell, L & Tiby, E (red): Frågor, fält och filter. Kriminologisk metodbok, s. 57-83. Lund: Studentlitteratur.
Lab, Steven P. (2007). Crime Prevention: Approaches, Practices, And Evaluations (6th edition) Anderson publishing.
Lagen om allmän kameraövervakning. (1998:150)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980150.htm (2010-04-06).
Lisper, H-O. & Lisper, S. (2005). Statistik för samhällsvetare. Malmö: Liber.
Magasin Direkt. Datainspektionen (2008). Lenanders grafiska aB, Kalmar
http://www.datainspektionen.se/Documents/magasindirekt/magasindirekt-08-03.pdf (2010-05-04).
Personuppgiftslagen (1998:204)
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:204 (2010-05-12).
Roxell, L. (2006)”Betydelsen av anonymitet, kontext och bortfall vid självrapportundersökningar”
I: Roxell, L och Tiby, E (red): Frågor, fält och filter. Kriminologisk metodbok, s. 149-174. Lund:
Studentlitteratur.
Sarnecki, J. (2003): Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur.
Sarnecki, J. (2004): Kunskapsbaserad brottsprevention. Teoretiska utgångspunkter för brottsförebyggande arbete i Stockholms stad.
Sarnecki, J. (2007): Stöld i Sverige. Utvecklingen av stöldbrottsligheten i Sverige 1841–2004 ur ett internationellt och teoretiskt perspektiv. I Brott I välfärden. Om brottslighet, utsatthet och
kriminalpolitik. Festskrift till Henrik Tham. Stockholm.
Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB 2010)
http://www.sisab.se/nyheter/arkiv/2010/100317.asp (2010-05-03).
Sohlberg, P. och Sohlberg, B.-M.:(2009) Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber.
SOU 2002:18. Personlig integritet i arbetslivet.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2166 (2010-05-12).
SOU 2002:110. Allmän kameraövervakning. Betänkande av kameraöver- vakningsutredningen 2002. Stockholm: Fritzes.
http://data.riksdagen.se/fil/0e300302-bf42-444f-b577-addbf6e19fe9 (2010-04-23)
Svenska Stöldskyddsföreningen (2009).
http://www.stoldskyddsforeningen.se/galleries/downloads/Sammanfattning_av_undersoekningens_r esultat.pdf (2010-05-11
Vetenskapsrådet (2001), Forskningsetiska principer-inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2010-05-11).
Wortley, R. (1997) ”Reconsidering the Role of Opportunity in Situational Crime Prevention” I Newman, G., Clarke, R.V. & Shoham, G.S.: (1997) Rational Choice and Situational Crime Prevention, s.65-83. England: Dartmouth Publishing Group.
Bilagor
Intervjuguide - Skolor
Vad är syftet och på vilket sätt kan kameraövervakningen åtgärda problemet?
Hur ser problembilden ut på skolan?
Är problemet främst utomhus eller inomhus?
Är problemet något som ni tycker är unikt för er skola?
När installerades kamerorna? Har det skett några förändringar sen kamerorna installerades?
Har ni använt er av andra åtgärder tidigare, har det fungerat, ej fungerat?
Hur stor del av skolan övervakas? Hur många kameror finns det och var sitter de?
När är kamerorna igång?
Är övervakningen aktiv eller passiv? Vem administrerar övervakningen?
Har ni några exempel på där ni har använt er av kamerorna för att reda ut händelser?
Hur är kännedomen om övervakningen på skolan?
Vad är kostnaden för kameraövervakningen?
Vem ansvarar för övervakningen? Vem har tillgång till materialet?
Hur länge sparas materialet?
Hur ser skolan på övervakningen och elevers integritet, har ni stött på kritik?
Anser ni att kameraövervakningens fördelar väger tyngre än de följder som det kan tänkas få för elevers personliga integritet?
Intervjuguide - Länsstyrelsen
Vad krävs för ett tillstånd för att bedriva kameraövervakning utomhus?
Hur många ärenden eller ansökan om tillstånd har ni fått in och beviljat till gymnasieskolor under perioden 2009, 2005 och 2000?
Hur många skolor har idag tillstånd för kameraövervakning?
Hur tycker ni att skolorna motiverar behovet av kameraövervakning?
Hur bedömer länsstyrelsen om övervakningen leder till intrång i den personliga integriteten innan ni beviljar ett tillstånd?
Vad kan leda till att skolorna blir av med tillståndet?
Vilka konsekvenser kan övervakningen få för enskilda personer?
Skiljer sig tillstånden på något sätt från skola till skola eller är det den samma?
Vilka anser ni är de positiva effekterna med kameraövervakning?
Vilka är enligt er de negativa effekterna?
Står de i proportion till varandra?
Kan ni redogöra det domstolspraxis som råder?
Hur många skolor anser ni har på något sätt brutit mot lagen om allmän kameraövervakning (Riktad kritik eller indragna tillstånd)
Vad riktar sig kritiken på och vilka om några blev konsekvenserna för skolor?
Hur fungerar ni som en tillsynsmyndighet? Hur kontrollerar ni att lagen om allmän kameraövervakning följs?
Intervjuguide – Datainspektionen
Hur tycker ni att kameraövervakningen fungerar på skolorna?
Vad är det för brister i hanteringen av övervakningen på skolorna
Vilka konsekvenser kan detta få för enskilda personer?
Hur bör övervakningen bedrivas utan att man bryter mot PuL?
Vad var orsaken till att skolorna som datainspektionen inspekterade fick sluta eller minska med kameraövervakningen?
Vilka anser ni är de positiva effekterna med kameraövervakning?
Vilka är enligt er de negativa effekterna?
Står de i proportion till varandra?
Hur tycker ni att skolorna motiverar behovet av kameraövervakning?
Vilka är era riktlinjer för kameraövervakning på skolorna?
Tycker ni att det här är ett växande problem, att allt fler skolor går över till kameraövervakning?