Förslag på framtida forskning

För att skapa en mer rättvis bild av SME-företags betalningsprocess och denna processens påverkan på företag kan fortsatt forskning utveckla denna studie på olika sätt. Vi presenterar i detta delkapitel förslag på förbättringar för framtida forskning.

För att skapa en större förståelse kring hur de olika valen av betalsätt påverkar SME-företag tog vi del av teorier och en befintlig modell. Efter att ha sett potential i den befintliga modellen beslutade vi oss för att utveckla och anpassa den till vår undersökning (Foster, Meijer, Schuh, & Zabek, 2008). Utifrån modellen formades sedan hypoteser som innehöll olika dimensioner som kan påverka SME-företag. Syftet med uppbyggnaden av modellen var att fånga betalningsformernas påverkan på SME-företag. Nackdelen med detta sätt att studera ett fenomen är att det är bestämt på förhand vad som ska undersökas. Detta kan bidra till att väsentlig information försummas och att fel slutsats dras (Jacobsen, 2002). Genom att istället genomföra djupgående intervjuer eller observationer kan man undersöka andra incitament än de som redan undersökts i den befintliga studien (Foster, Meijer, Schuh, & Zabek, 2008). Hade framtida forskning genomfört djupgående intervjuer eller observationer kan dessa användas som ett underlag till en ny enkätundersökning med andra frågor. Enkätundersökningen hade då behandlat incitament som utformats från de djupgående intervjuerna eller observationerna vilket hade skapat relevanta frågor (Denscombe, 2016).

Anledningen till att det hade behövts en mer omfattande studie är att det finns ett begränsat utbud av tidigare forskning kring ämnet och ett ännu mindre utbud på forskning som har en svensk kontext. Den tidigare forskning som vi tagit del av analyserar enbart ett betalmedel och beskriver hur detta påverkar företag (Lorenz, 2009; Wakamori & Welte, 2017; Llewellyn, 2015). Vi har sammanställt dessa betalmedel och undersökt vilka dimensioner som har påverkat

63

företag i samband med utsatthet. Framtida forskning hade kunnat visa hur företagen påverkas. Framtida forskning hade kunnat fokusera på samtliga betalsätt och analyserat förändringsprocessen istället för att konstatera att det sker en förändring mot ett kontantlöst samhälle.

Vår studie innehöll ett fåtal respondenter vilket resulterade i att fördelningen på respondenternas branschindelning inte stämde överens med verkligheten. I fortsatt forskning är det därför viktigt att studien undersöker fler respondenter så att den verkliga branschindelningen kan efterliknas (Denscombe, 2016). Om studien hade haft fler respondenter finns även en möjlighet att fler antal hypoteser hade accepterats.

En mer omfattande undersökning som inkluderar fler företag på ett större geografiskt område hade också varit intressant att undersöka. Det kan då vara av intresse att undersöka skillnader geografiskt, både inom och utanför Sveriges gränser. Studien kan genomföras i länder som har liknande betalmedel och betalningsprocesser som Sverige för att se om studien ger liknande resultat. Det hade även varit intressant att undersöka om storleken på företag har någon vidare inverkan än det vi undersökt. Det hade då varit intressant att genomföra studien på små, medelstora och stora företag för att undersöka om de har olika incitament och om resultatet blir detsamma oavsett storlek på företaget samt om de påverkas av dimensionerna på olika sätt.

64

Referenser

Abrahão, R. d., Moriguchi, S. N., & Andrade, D. F. (2016). Intention of adoption of mobile payment: An analysis in the light of the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology. RAI Revista de Administração e Inovação, 221-230.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod : en handbok (Vol. 1). Stockholm: Liber.

Babs Paylink. (u.d.). Babspaylink. Hämtat från Tjänstepaket: http://www.babspaylink.se den 6 mars 2017

Blom, & Blomén, A. (den 10 maj 2012). Privataaffärer. Hämtat från Kontanthantering lämpas över på småföretag: http://www.privataaffarer.se/nyaaffarer/na-

nyheter/kontanthantering-lampas-over-pa-smaforetag-365140

Boman, E. (den 07 Maj 2012). Bankerna måste ta ansvar för samhällets kontantförsörjning. Hämtat från Svensk Handel: http://news.cision.com/se/svensk-handel/r/bankerna- maste-ta-ansvar-for-samhallets-kontantforsorjning,c9255880

Brunsson, K. (2008). Pengar - världens påhitt . Järfälla : Allmänna ord .

Bryman, A., & Bell, E. (2015). Business Research Methods (Vol. 4). Oxford University Press. Ching, A., & Hayashi, F. (augusti 2010). Payment Card Rewards Programs and Consumer

Payment Choice. Journal of Banking & Finance, 34(8), ss. 1773-1787.

Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., & Haglund, L. (2016). Marknadsundersökning: en

handbok (Vol. 4). Studentlitteratur.

Cuylen, A., Kosch, L., & Breitner, M. H. (Maj 2016). Development of maturity model for electronic invoice processes. Electronic Markets, 26(2), ss. 115-127.

Dagens Handel. (den 14 september 2009). Kontanthanteringen kostar för mycket. Hämtat från Dagens Handels hemsida: http://www.dagenshandel.se

Davidson, B., & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder (Vol. 3). Studentlitteratur AB.

Davis, F. D. (1989). Perceived Usefulness, Perceived Ease of Use and User Acceptance of Information Technology. MIS Quaterly, 319-340.

Davis, F. D., Bagozzi, R. P., & Warshaw, P. R. (1989). User Acceptance of Computer Technology: A Comparison of Two Theoretical Models. Management Science, 982- 1003.

de Kerviler, G., Demoulin, N. T., & Zidda, P. (Juli 2016). Adoption of in-store mobile payment: Are perceived risk and convenience the only drivers? Journal of Retailing

and Consumer Services, 31, ss. 334-344.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

65

DI. (den 31 oktober 2016). Undersökning: Då beräknas vi helt slopa kontanter. Hämtat från Dagens Industris hemsida: http://www.di.se

Dimitriadis, S., & Kyrezis, N. (den 26 maj 2008). Does trust in the bank build trust in its technology-based channels? Journal of Financial Services Marketing.

DN. (den 27 november 2012). Bankerna tjänar miljarder på dold kortavgift. Hämtat från Dagens Nyheters hemsida: http://www.dn.se

DN. (den 28 november 2014). 10 exempel på hur digitaliseringen har slagit igenom. Hämtat från Dagens nyheters hemsida: http://www.dn.se

DN. (den 23 juni 2016). Den kontantlösa trenden gör Sverige unikt i världen. Hämtat från Dagens Nyheters hemsida: http://www.dn.se

Finanstider. (den 20 maj 2016). Finanstider om Privatekonomi & Börs. Hämtat från Pengarnas historia: http://www.finanstider.se den 28 februari 2017

Foster, K., Meijer, E., Schuh, S., & Zabek, M. A. (2008). The 2008 Survey of Consumer

Payment Choice. Boston: Federal Reserve Bank of Boston.

Gruschow, R. M., Kemper, J., & Brettel, M. (Juli 2016). How do different payments methodes deliver cost and credit efficiency in electronic commerce? Electronic

Commerce Research and Applications, 18, ss. 27-36.

Hancock, D., & Humphrey, D. B. (1997). Payment transactions, instruments, and systems: A survey. Journal of Banking and Finance, 1573-1624.

Hernandez-Ortega, B., & Jimenez-Martinez, J. (September 2013). Performance of e-invoicing on Spanish firms. Information Systems and e-Business Management, 11(3), ss. 457– 480.

Horgby, A., Särnqvist, D., & Korsell, L. (2015). Penningtvätt och annan penninghantering. Brottsförebyggande rådet . Stockholm : Ordförrådet AB.

Internetstiftelsen i Sverige. (2015). Svenskar Betalar 2015. Stockholm: Internetstitelsen i Sverige.

Internetstiftelsen i Sverige. (2016). Svenskarna och Internet 2016. Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? - Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.

Kim, C., & Mirusmonov, M. (2010). An empirical examination of factors influencing the intention to use mobile payment. Computers in Human Behavior, 310-322. Körner, S., & Wahlgren, L. (2012). Praktisk statistik . Studentlitteratur AB.

Lee, M. (2014). Constrained or unconstrained price for debit card payment? Journal of

Macroeconomics, 53-65.

Lilja, K., & Bäcklund, D. (April 2016). Savings banks and working-class saving during the Swedish industrialisation. Financial History Review, 23(1), ss. 111-132.

66

Llewellyn, N. (den 15 06 2015). Communicative and Symbolic Functions of Cash Money.

Sociology.

Lloyd, A. D., Antonioletti, M., & Sloan, T. M. (den 22 Mars 2016). Able but not willing? Exploring divides in digital versus physical payment use in China. Information

Technology & People, 29(2), ss. 250-279.

Lorenz, W. (2009). Moving away from cash. Card techonlogy today, 7(21), 12-14. Market index. (den 16 september 2016). ASX sectors. Hämtat från Market index hemsida:

www.marketindex.com

Olufunke, V., Olusegun, F., & Ayodele, A. (Juli 2009). On consolidation model in e-bill presentment and payment. Information Management & Computer Security, 17(3), ss. 234-247.

Pallant, J. (2016). SPSS Survival Manual. Maidenhead: Open University Press.

Quinton, S., Canhoto, A., Molinillo, S., Pera, R., & Budhathoki, T. (den 1 Januari 2017). Conceptualising a digital orientation: antecedents of supporting SME performance in the digital economy. Journal of Strategic Marketing, ss. 1-13.

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research Methods for Business Students (Vol. 5). Prentice Hall.

SCB. (2016). Företagsdatabasen (FDB). Stockholm: SCB.

Schierz, P. G., Schilke, O., & Wirtz, B. W. (2010). Understanding consumer acceptance of mobile payment services: An empirical analysis. Electronic Commerce Research and

Applications, 209-216.

Seegendorf, B., & Wilbe, A. (2014). Har kontanter någon framtid som lagligt

betalningsmedel. Stockholm: Riksbanken.

Slozko, O., & Pelo, A. (September 2014). The electronic payments as a major factor for futher economic development. Economics and Sociology, ss. 130-140.

Sneddon Little, J. (den 27 Maj 2002). Sweden's approach to monetary policy. New England

Economic Review, ss. 51-55.

SvD. (den 10 april 2014). Så ser svenska företag på kontanter. Hämtat från Svenska Dagbladets hemsida: https://www.svd.se

SvD. (den 4 mars 2016). Riksbanken: Då blir Sverige kontantlöst. Hämtat från Svenska Dagbladets hemsida: http://www.svd.se

Svenskt Näringsliv. (2010). Smått om små företag. Stockholm: Svenskt Näringsliv. Sveriges Riksbank. (den 30 september 2011). Sveriges Riksbank. Hämtat från Stockholms

Banco: riksbank.se den 9 februari 2017

Sveriges Riksbank. (den 13 februari 2015). Sveriges Riksbank. Hämtat från Sedlar och mynt: http://www.riksbank.se den 9 februari 2017

67

Sveriges Riksdag. (den 19 September 2013). Bankernas kontanthantering. Stockholm: Svergies Riksbank.

Szmigin, I., & Foxall, G. (den 15 Oktober 1999). Styles of cashless consumption. The

International Review of Retail, Distribution and Consumer Research, ss. 349-365.

Tee, H.-H., & Ong, H.-B. (den 7 April 2016). Cashless payment and economic growth.

Financial Innovation.

Teo, A.-C., Wei-Han Tan, G., Ooi, K.-B., Hew, T.-S., & Yew, K.-T. (Mars 2015). The effects of convenience and speed in m-payment. Industrial Management & Data Systems,

115(2), ss. 311-331.

Thompson, F. (1964). Giro Credit Transfer Systems. Elsevier Science: Amsterdam.

Wakamori, N., & Welte, A. (2017). Why Do Shoppers Use Cash? Evidence from Shopping Diary Data. Journal of Money, Credit and Banking, 115-169.

Warwick, D. R. (Augusti 2004). Toward a cashless society. Natural Science Collection, ss. 38-42.

Willey, L., & White, B. J. (2013). Do You Take Credit Cards? Security and Compliance for the Credit Card Payment Industry. Journal of Information Systems Education, 181- 188.

Yang, B. Z. (2007). What is (Not) Money? Medium of Exchange ≠ Means of Payment. The

American Economist, 101-104.

Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Institutionen för pedagogik och didaktik, 6(4), ss. 270-292.

68

Bilagor