Studiens resultat pekar starkt åt att det finns en efterfrågan hos gravida och barnmorskor att kommunikationen mellan dem ska utvecklas. Dock är studiens urval relativt litet, vilket gör att den statistiska säkerheten för studien sjunker. Av sökningar som jag har gjort framkommer inte att någon liknande studie har genomförts och därför är studien till synes ensam i sin karaktär. Därför är det av stort intresse för fortsatta studier kring ämnet för att först och främst statistiskt säkerställa resultatet, men också studera närmare hur riskkommunikationen mellan gravida och barnmorskor kan utvecklas på ett tillfredställande sätt. Det framkom också i studien att ämnets kommunikation inte fungerar mellan experter, media och allmänhet. Där skulle också fortsatt forskning kring hur debatten kan utvecklas för att budskapet om risken kan förmedlas på ett tillfredställande sätt.
Referenser
Barrett E, Sathyanarayana S, Janssen S, Redmon B, Nguyen R, Kobrosly R, Swan S, the TIDES Study Team. (2014). Health attitudes and behaviors: findings from a large pregnancy cohort study. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology 176 (2014) 119– 125
Bergman Å, Heindel J, Jobling S, Kidd K and Zoeller T (2013). State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals.United Nations Environment Programme and World Health Organization.
Bergsten C (2013). Kemikalierna och folkhälsan - En konferens om miljögifter i vardagen och effekter på hälsan Stockholm den 18 december 2013. Naturskyddsföreningen och Astma och allergiförbundet. Tillgänglig: http://astmaoallergiforbundet.se/wp-content/uploads/2014/01/
kemikalierna-och-folkhälsan-131218.pdf (Hämtad: 2015-05-04)
Commission of the European Communities (2000). COMMUNICATION FROM THE COMMIS SION - on the precautionary principle. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://
ec.europa.eu/dgs/health_consumer/library/pub/pub07_en.pdf (Hämtad: 2015-04-06) Garson H, D Misra (2009). Reducing Exposure to Environmental Toxicants Before Birth:
Moving from Risk Perception to Risk Reduction. Public health reports v.124(5); sep-oct (2009): 629-641
General Assembly, United Nations (1992). REPORT OF THE UNITED NATIONS
CONFERENCE ON ENVIRONMENT AND DEVELOPMENT. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.un.org/documents/ga/conf151/aconf15126-1annex1.htm (Hämtad: 2015-04-06) Isomaa, Boris (2008). Reach och GHS: en introducerande guide. Åbo: Åbo akademis förlag Kasperson, R E, Golding, D & Tuler, S (1992). Social distrust as a factor in siting hazardous facilities and communicating risks. Journal of social issues. Vol 48 (4) s. 161-187.
Kemikalieinspektionen (2011). REACH för nybörjare. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.kemi.se/sv/Innehall/Lagar-och-andra-regler/Reach/Reach-for-nyborjare/ (Hämtad:
2015-05-04)
Kemikalieinspektionen (2014). Handlingsplan för en giftfri vardag 2015-2020 - Skydda barnen bättre. Stockholm: Kemikalieinspektionen. Tillgänglig: http://www.kemi.se/
Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Rapport-5-14-Handlingsplan-giftfri-vardag.pdf [2015-03-11]
Miljøstyrelsen. Regulering af kemikalier. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://mst.dk/borger/
kemikalier-i-hverdagen/kemikalieregulering/ (Hämtad: 2015-04-28)
Miljøstyrelsen. Gode råd til dig, der er gravid, eller ønsker at blive det. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://mst.dk/borger/kemikalier-i-hverdagen/kampagne-gravid-kend-kemien/
(Hämtad: 2015-05-04)
Miljøstyrelsen (2012). Exposure of pregnant consumers to suspected endocrine disruptors.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www2.mst.dk/Udgiv/publications/
2012/04/978-87-92903-02-0.pdf (Hämtad: 2015-04-28)
Miljøstyrelsen (2014). Gravid? Kend kemien - En kvantitativ undersøgelse blandt danske kvinder (efteråret 2014). Miljøstyrelsen, Danmark. Tillgänglig: http://mst.dk/media/130441/
foer-maaling-mst-2014.pdf (Hämtad: 2015-04-27)
Renn, Ortwin (2000). Expertisens roll vid riskhantering och riskkommunikation.
Lidskog, Rolf, Nohrstedt, Stig Arne & Warg, Lars-Erik (red.) (2000). Risker, kommunikation och medier: en forskarantologi. Lund: Studentlitteraur. S. 289-316.
Renn, Ortwin (2009). Precaution and the governance of risk.
Adger, W. Neil & Jordan, Andrew (red.) (2009). Governing sustainability. Cambridge:
Cambridge Univ. Press. S. 226-258.
Respondent 1. Intervju. 27 mars 2015, kl. 13-13.45. Mödravårdcentral Respondent 2. Intervju. 31 mars 2015, kl. 13-14. Mödrarvårdcentral Respondent 3. Intervju. 14 april 2015, kl 14.45-15.30. Telefonintervju Respondent 4. Intervju. 15 april 2015, kl 8-8.30. Mödrarvårdcentral
Sandman, P (2012) (1993). Responding to Community Outrage: Strategies for Effective Risk Communication. Tillgänglig: http://www.psandman.com/media/
RespondingtoCommunityOutrage.pdf (Hämtad: 2015-04-30)
Selma-studien. Selma- forskning för ett friskare framtid. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://
www.selmastudien.se/pdf/projektbeskrivning.pdf (Hämtad: 2015-05-05)
Slovic, Paul. (1993). Perceived risk, trust and democracy. Risk analysis 13 (6) s. 675-682 Sven Erik Magnusson. Nationalencyklopedin risk [Elektrisk]. Tillgänglig: www.ne.se/
uppslagsverk/encyklopedi/lång/risk (hämtad 2015-04-10)
Trasande L, Zoeller T, Hass U, Kortenkamp A, Grandjean P, Peterson Myers J, DiGangi J, Bellanger M, Hauser R, Legler J, Skakkebaek N, and Heindel J (2015). Estimating Burden and Disease Costs of Exposure to Endocrine-Disrupting Chemicals in the European Union.
The journal of clinical endocrineology & metabolism. April 2015, 100(4):1245–1255 Warg, Lars-Erik, Andersson, Kjell och Stridh, Göran. (2008). Kriterier för effektiv riskkommunikation - Sanering av förorenade område. Stockholm: Naturvårdsverket.
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?
fileType=pdf&pid=3486&downloadUrl=/Documents/publikationer/978-91-620-5887-6.pdf [2015-04-05]
Warg, Lars-Erik (2000).Tillit och trovärdighet i riskkommunikation.
Lidskog, Rolf, Nohrstedt, Stig Arne & Warg, Lars-Erik (red.) (2000). Risker, kommunikation och medier: en forskarantologi. Lund: Studentlitteraur. S. 49-67.
Warg, Lars-Erik (2010). Riskkommunikation: Den viktiga dialogen mellan experter, myndigheter/beslutsfattare och allmänhet.
Edling, Christer (red.) (2010). Arbets- och miljömedicin: [en lärobok om hälsa och miljö]. 3.
uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 53-70.
Bilagor
Bilaga I - Intervjuguide
• Namn och vart jag kommer ifrån
• Om studien
• Fråga om personen har läst informationsbrevet? (Lämna ut det)
• Fråga om det är det går bra att jag spelar in samtalet
• Berättar att personen och dess arbetsplats är anonym och kommer inte kunna spåras i studien
• Du kan när som avbryta din medverkan utan att lämna någon förklaring.
Intervjun kommer att fokusera på skadliga kemikalier med fokus på hormonstörande kemikalier som finns i vardagsprodukter och livsmedel, ex. hygien, kläder, möbler, bygg, elektronik osv.
Det är inget kunskapstest. Utan jag är intresserad av dina erfarenheter och tankar kring ämnet.
Frågor
Hur länge har du arbetat som barnmorska? I mödrahälsovården? På din nuvarande arbetsplats?
Arbetar du heltid på mödrahälsovården?
Hur många föräldrapar/gravida träffar du uppskattningsvis under ett år?
Berätta hur ett hälsobesök går till och vad ni brukar prata om? (ex. Rökning, mat, hälsa)
Är du själv intresserad av kemikaliefrågan?
Hur medveten är du om riskerna med kemikalier kopplade till graviditeten?
Hur ofta brukar kemikaliefrågor kommuniceras?
Vem brukar ta initiativet till frågor om kemikalier?
Hur brukar samtalet om kemikalier se ut?
Hur känner du kring att informera och besvara frågor kring kemikalier?
Hur ser du på riktlinjer/information/arbetsrutiner kring arbetet med kemikaliekommunikation till gravida?
Vad skulle du behöva för att utveckla och förbättra din kommunikation om skadliga kemikalier till gravida?
Bilaga II
-Informationsbrev
Informationsbrev
Barnmorskors erfarenheter av att kommunicera riskerna kring skadliga kemikalier Jag är en miljövetarstudent vid Karlstads universitet som i min kandidatuppsats önskar undersöka hur barnmorskor kommunicerar information om skadliga kemikalier till gravida.
Vilka svårigheter de finner i detta och om verktyg de upplever att de skulle behöva för att kommunicera riskerna kring skadliga kemikalier.
Då det finns sparsamt med studier inom detta område vänder jag mig nu till dig som barnmorska i Värmlands län, för att ta del av dina tankar och erfarenheter kring detta.
Landstinget Värmland kommer att få ta del av undersökningen och förhoppningsvis kan den inspirera till att utveckla detta arbetsområde.
Intervjuerna kommer att ske på respektive arbetsplats eller om så önskas på neutral plats enligt överenskommelse men det är också möjligt med telefonintervjuer. Intervjuerna beräknas ta ca 30-45 minuter och kommer att spelas in på band för att sedan transkriberas.
Allt material kommer att kodas och redovisas konfidentiellt, det vill säga på ett sådant sätt att ingen enskild person eller arbetsplats kan identifieras. Allt material förvaras inlåst och det är endast författaren och handledare som har tillgång till detta.
Det är frivilligt att delta i studien och du som deltagare kan när som helst avbryta din medverkan utan att lämna någon förklaring till detta.
Det skulle betyda mycket om du ville vara med och dela dina erfarenheter!
Med vänlig hälsning Erika Göransson
Om du är intresserad av att vara med i min studie kontakta mig via mail eller telefon
Telefonnummer Namn@mail.com
Bilaga III - Enkät
Denna enkät vänder sig till dig som inom en 18 månaders period träffat en barnmorska på MVC inför kommande förlossning.
2. Din utbildning? (Högsta genomförda eller pågående utbildning):
Grundskola eller motsvarande Gymnasium
Högskola/Universitet
3. Din månadsinkomst efter skatt?
<10 000
4. När födde du ditt barn eller när är planerad förlossning? (Månad år)
5. Hur uppfattar du debatten i samhället och media om riskerna med skadliga kemikalier i vardagsprodukter?
6. Kan du förklara vad en hormonstörande kemikalie är för något?
7. Hur oroad är du för att ditt barn/foster påverkas negativt av miljögifter som finns i vardagsprodukter (Leksaker, hygienprodukter, möbler, textiler osv)?
Fyll i ditt svar där 1 är ”Inte alls oroad” och 10 ”väldigt oroad”
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Motivera ditt svar
8. Under dina besök på mödrarhälsovården har du någon gång pratat med din barnmorska om riskerna kring miljögifter som finns i vardagsprodukter (leksaker, hygienprodukter, möbler, textiler osv)?
Fyll i de alternativ som stämmer:
- Jag tog initiativ till samtal om risker med kemikalier i vardagsprodkter under hälsobesöket/annat besök hos barnmorskan.
- Jag tog initiativ till samtal om skadliga kemikalier i vardagsprodukter när jag deltog i föräldrarutbildningen.
- Barnmorskan tog intiativ till samtal om skadliga kemikalier i vardagsprodukter under hälsobesöket/
annat besök hos barnmorskan.
- Barnmorskan tog initiativ om skadliga kemikalier i vardagsprodukter när jag deltog i föräldrarutbildningen?
- Nej, vi hade aldrig något samtal om riskerna med kemikalier i vardagsprodukter Om du haft ett samtal kring riskerna med skadliga kemikalier, hur upplevde du samtalet?
Om du Inte har pratat med din barnmorska om riskerna med skadliga kemikalier, hur upp lever du den uteblivna informationen?
9. Tycker du att barnmorskan ska ge information om hur kemikalier i vår vardag kan påverka fostret under graviditeten?
ja nej
Motivera ditt svar
10. Om du upplever en avsaknad av kemikalieinformation från barnmorskan, hur tycker du då att barnmorskorna kan förbättra sin kommunikation kring riskerna med skadliga kemikalier?
11. Vidtog eller har du vidtagit några åtgärder för att minska din exponering av skadliga kemikalier under graviditeten?
ja nej