Utifrån resultatet i denna magisteruppsats kan frågor skapas till en kvantitativ, hypotesprövande enkätstudie. En tänkbar hypotes skulle vara att personcentrerad information om fysisk aktivitet från barnmorskan ökar frekvensen av fysisk aktivitet hos gravida kvinnor. Ett annat förslag för vidare forskning är en interventionsstudie där kvinnor med depressiva symtom erhåller fysisk aktivitet för att undersöka effekten för den psykiska hälsan. Slutligen skulle det finnas ett värde med en större randomiserad interventionsstudie med kontrollgrupp. Interventionen skulle bestå i att gravida kvinnor får evidensbaserad träning i grupp jämfört med en grupp som får sedvanlig MHV behandling, med utfallsmått aktivitetsnivå, mätt med exempelvis aktivitetsmätare. Kvantitativa studier har fördelen att kunna inkludera fler deltagare då det kvantitativa paradigmet söker orsakssamband vilka bidrar till att bygga ny kunskapsbas. Studier enligt förslagenskulle bidra till att ökad kunskap om fysisk aktivitet kopplat till kvinnors hälsa under och efter graviditet bildas
REFERENSLISTA
ACOG Committee Opinion No. 650: Physical Activity and Exercise During Pregnancy and the Postpartum Period. (2015). Obstetrics & Gynecology, 126(6), 135–142.
Althubaiti, A. (2016). Information bias in health research: Definition, pitfalls, and adjustment methods. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 9, 211–217.
Bryar, R. & Sinclair, M. (2011). Midwifery theory development. I R. Bryar & M. Sinclair. (Red.), Theory for midwifery practice (s. 59–87). Hampshire: Palgrave Macmillan. Cioffi, J., Schmied, V., Dahlen, H., Mills, A., Thornton, C., Duff, M., … Kolt, G. S. (2010).
Physical activity in pregnancy: Women´s perceptions, practices, and influencing factors. Journal of Midwifery & Women´s Health, 55(5), 455–461.
Codex (2018). Oredlighet i forskning. Hämtat 5 december 2018 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Cohen, L., Altshuler, L., Harlow, B., Nonacs, R., Newport, D., Viguera, A., … Stowe, Z. (2006). Relapse of major depression during pregnancy in women who maintain or
discontinue antidepressant treatment. JAMA, 295(5), 499–507.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson. (Red). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (ss.285–297). Lund:
Studentlitteratur.
Dasso, NA. (2018). How is exercise different from physical activity? A concept analysis. Nursing Forum, 0(0).
Downs D, Chasen-Taber L, Evenson K, Lieferman J, Yeo S. (2012). Physical activity and pregnancy: Past and present evidence and future recommendations. Research Quarterly for Exercise and Sport, 83, 482–502.
Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad – definition, mätskalor och hälsoeffekter. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (ss. 29–33). Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson, K., Ivarsson, A., Eurenius, E., Garvare, R., Nyström, M. E., Small, R., & Mogren, I. (2011). Giving offspring a healthy start: Parent´s experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood. BMC Public Health, 11(939), 1–13.
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdandsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Ekelin, M., Langeland Iversen, M., Grönbäck Backhausen, M., & Hegaard, H. (2018). Not now but later – A qualitative study of non-exercising pregnant women´s views and experiences of exercise. BMC Pregnancy anf Childbirth, 18(399).
Eurenius, E., Lindkvist, M., Sundqvist, M., Ivarsson, A., & Mogren, I. (2011). Maternal and paternal self-rated health and BMI in relation to lifestyle in early pregnancy: The salut programme in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 39, 730–741.
Evenson, K. R., & Bradley, C. B. (2010). Belifes about exercise and physical activity among pregnant women. Patient Education and Counselling, 79, 124–129.
Fakhr-Movahedi, A., Rahnavard, Z., Salsali, M., & Negarandeh, R. (2016). Exploring nurse´s communicative role in nurse-patient relations: A qualitative study. Journal of Caring Sciences, 5(4), 267–276.
Fontein-Kuipers, Y., de Groot, R. & van Staa A-L. (2018). Woman-centered care 2.0: Bringing the concept into focus. European Journal of Midwifery, 2 (May).
Fossum, B. (2013a). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum (Red.), Kommunikation; samtal och bemötande i vården (ss.25–49). Lund: Studentlitteratur.
Fossum, B. (2013b). Framgångsrika kommunikationsmodeller. I B. Fossum (Red.), Kommunikation; samtal och bemötande i vården (ss.197–220). Lund: Studentlitteratur.
Gavard, J. A., & Artal, R. (2008). Effect of exercise on pregnancy outcome. Clinical Obstetrics and Gynecology, 51(2), 467–480.
Gavin, N. I., Gaynes, B. N., Lohr, K. N., Meltzer-Brody, S., Gartlehner, G., & Swinson, T. (2005). Perinatal depression: a systematic review of prevalence and incidence. Obstetrics and Gynaecology, 106(5), 1071–1083.
Garber, C., Blissmer, B., Deschenes, M., Franklin, B., Lamonte, M., Lee, I., … Swain, D. (2011). American College of Sports Medicine position stand. Quantity and quality of exercise for developing and maintaining cardiorespiratory, musculoskeletal, and neuromotor fitness in apparently healthy adults: guidance for prescribing exercise. Medicine and Science in Sports and Exercise, 43(7), 1334–1359.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.
Graneheim, U., Lindgren, B., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34.
Graviditetsregistret (2017). Årsrapport 2017. Hämtad 5 januari 2019 från
https://www.medscinet.com/GR/uploads/hemsida/dokumentarkiv/GR_%C3%85rsr rapport_2017_4.0.pdf
Hallal, P., Andersen, L., Bull, F., Guthold, R., Haskell, W., & Ekelund, U. (2012). Global physical activity levels: surveillance progress, pitfalls, and prospects. The Lancet, 380(9838), 247–257.
Haskell, W. L., Lee, I. M., Pate, R. R., Powell, K. E., Blair, S. N., Franklin, B. A., . . . Bauman, A. (2007). Physical activity and public health: updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart Association. Medicine and Science in Sports and Exercise, 39(8).
Hegaard, H. K., Kjaergaard, H., Damm, P. P., Persson, K., & Dykes, A-K. (2010). Experiences of physical activity during pregnancy in Danish nulliparous women whit a physically active life before pregnancy. A qualitative study. BMC Pregnancy & Childbirth, 10(33), 1–10.
Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 22 december 2018 från, https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of- helsinki/
Huberty, J., Dinkel, D., Beets, M.W & Coleman, J. (2013). Describing the use of the Internet for health, physical activity and nutrition information in pregnant women. Maternal and Child Health Journal, 17, 1363-1372.
Hunter, B., Berg, M., Lundgren, I., Ólafsdóttir, Ó. Á., & Kirkham, M. (2008). Relationships: The hidden threads in the tapestry of maternity care. Midwifery, 24, 132–137. Josefsson, A., Haakstad, L., & Bö, K. (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet vid
graviditet. I Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (Red.), FYSS 2016: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (3., rev. uppl.). Stockholm:
Läkartidningen förlag.
Le Strat, Y., Dubertret, C., & Le Foll, B. (2011). Prevalence and correlates of major depressive episode in pregnant and postpartum women in the United States. Journal of Affective Disorder, 135(1-3), 128-138.
Lindqvist, M., Lindkvist, M., Eurenius, E., Persson, M., Ivarsson, A., & Mogren, I. (2016). Leisure time physical activity among pregnant women and its associations with maternal characteristics and pregnancy outcomes. Sexual & Reproductive Healthcare, 9, 14–20.
Lindqvist, M., Mogren, I., Eurenius, E., Edvardsson., & Persson, M. (2014). ”An on-going individual adjustment”: A qualitative study of midwife´s experiences counselling pregnant women on physical activity in Sweden. BMC Pregnancy & Childbirth, 14(343), 1–10.
Lindqvist, M., Persson, M., & Mogren, I. (2017). ”Longing for individual recognition” – Pregnant women´s experiences of midwife´s counselling on physical activity during pregnancy. Sexual & Reproductive Healthcare, 15, 46–53.
Lindqvist P., Fröberg K., & Pirhonen J.P. (2007). Nya rekommendationer: Alla friska kan fortsätta träna under och efter graviditet. Läkartidningen, 9 (14), 672–675.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (ss. 187–201). Lund: Studentlitteratur.
Mottola, M., Davenport, M., Ruchat, S., Davies, G., Poitras, V., Gray, C., … Zehr, L. (2018). 2019 Canadian guideline for physical activity throughout pregnancy. British Journal of Sports Medicine, 52(21), 1339–1346.
Pettee Gabriel, K., Morrow, J., & Woolsey, A. (2012). Framework for physical activity as a complex and multidimensional behavior. Journal of Physical Activity and Health, 9(1), 11–18.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Robledo-Colonia, A., Sandoval-Restrepo, N., Mosquera-Valderrama, Y., Escobar-Hurtado, C., & Ramírez-Vélez, R. (2012). Aerobic exercise training during pregnancy reduces depressive symptoms in nulliparous women:
A randomized trial. Journal of Physiotherapy, 58(1), 9–15.
Sayakhot, P. & Carolan-Olah, M. (2016). Internet use by pregnant women seeking pregnancy- related information: a systematic review. BMC Pregnancy and Childbirth, 16 (65). SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning av forskning som berör människor.
Stockholm: Sveriges Riksdag. Hämtat 5 december 2018 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. (Artikelnummer: 2009-126-71). Hämtad 20
november 2018 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126- 71.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid
ohälsosamma levnadsvanor: Stöd för styrning och ledning. (Artikelnummer: 2018- 6-24). Hämtad 20 november 2018 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20995/2018-6- 24.pdf
Stengel, M. R., Kraschnewski, J. L., Hwang, S. W., Kjerulff, K. H., & Chuang, C. H. (2012). ”What my doctor didn´t tell me”: Examining health care provider advice to
overweight and obees pregnant women on gestational weight gain and physical activity. Women´s Health Issues, 22(6), 535–540.
Svenska Barnmorskeförbundet. (2018a). Hållbar livsstil. Barnmorskans samtal om
20 januari 2019 från https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet- se/uploads/2018/10/Hallbar-livsstil-klickbar-uppdaterad-september-2018-2.pdf
Svenska Barnmorskeförbundet. (2018b). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. (SBF Version 1.0). Hämtad 1 november 2018 från
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-
se/uploads/2018/05/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska-Svenska- Barnmorskeforbundet-2018.pdf
Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. (2018). Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa. (Rapport nummer 76). Hämtad: 26 november 2018 från:
https://www.sfog.se/natupplaga/ARG76web4a328b70-0d76-474e-840e- 31f70a89eae9.pdf
Swift, D. L., Lavie, C. J., Johannsen, N. M., Arena, R., Earnest, C. P., O'Keefe, J. H., . . . Church, T. S. (2013). Physical activity, cardiorespiratory fitness, and exercise training in primary and secondary coronary prevention. Circulation Journal, 77(2), 281-292. Vetenskapsrådet (2018).Forskningsetiska principer inom humanistiskt
samhällsvetenskaplig-forskning. Hämtad den 5 december 2018 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Willman, A. (2010). Evidens och personcentrerad omvårdnad. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (ss. 101–112). Lund:
Studentlitteratur.
Woody, C. A., Ferrari, A. J., Siskind, D. J., Whiteford, H. A., & Harris, M. G. (2017). A systematic review and meta-regression of the prevalence and incidence of perinatal depression. Journal of Affective Disorders, 219, 86 – 92.
World Health Organization. (2009). Global health risks: Mortality and burden of disease attributable to selected major risks. Genève: World Health Organization. Hämtad 14 november
från http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GlobalHealthRisks_rep ort_part2.pdf?ua=1
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2016). FYSS 2016: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (3., rev. uppl.). Stockholm: Läkartidningen förlag.
BILAGA A FRÅGEGUIDE
1. Hur tänker du om fysisk aktivitet? a) Berätta hur det var innan du blev gravid b) Hur var det under graviditeten?2. Information om fysisk aktivitet under graviditeten? a) Frågade du efter informationen?
b) Hur upplevde du det?
3. Kom den till användning? Berätta gärna hur. 4. Önskade du något mer?
Saknade du något?
Är det något du vill tillägga?
Följdfrågor: Berätta mer
Förstod jag dig rätt? Hur menar du? På vilket sätt?
Vad kände/tänkte/tyckte du? Kan du utveckla det lite mera?
BILAGA B INFORMATIONSBREV
Kvinnors erfarenhet av barnmorskors information om fysisk aktivitet under
graviditet.
Vi heter Hanna Rehnberg och Josefine Thunborg och är studenter på
Barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår en
magisteruppsats. Du tillfrågas härmed om att delta i vårt examensarbete som har till syfte att undersöka kvinnors erfarenhet av barnmorskors information om fysisk aktivitet under
graviditet.
Att delta innebär att du som deltagare kommer att intervjuas utav en av författarna till examensarbetet. Datamaterialet kommer att förvaras konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras så att ingen obehörig kan ta del av dina svar. De som har tillgång till datamaterialet är: författarna, handledare, opponenter, seminarieledare samt examinator.
Det är frivillig att medverka och du har rätt att när som helst avbryta din medverkan utan att ange skäl. Intervjun kommer att spelas in och sedan analyseras så att inga uppgifter kan härledas till dig. Intervjun uppskattas ta cirka 30–45 minuter.
Intervjun kan utföras på plats vald av dig eller på Mälardalens Högskola, Västerås.
Vänligen meddela någon av författarna via mail eller telefon om du önskar delta i studien så snart som möjligt. Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Birgitta Kerstis se nedan.
Med vänliga hälsningar
Hanna Rehnberg Tel: 073-545 57 75
E-post: hrg18001@student.mdh.se
Josefine Thunborg Handledare: Birgitta Kerstis, Lektor
Tel: 070-221 39 23 Tel: 021/ 10 13 91
BILAGA C INFORMERAT SAMTYCKE
Samtycke till att deltaga i studie, kvinnors erfarenhet av barnmorskors information om fysisk aktivitet under graviditet
Jag har muntligen och skriftligen tagit del av informationen samt haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga
informationen om studien och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande.
JA, jag vill delta i intervjun om kvinnors erfarenhet av barnmorskors information om fysisk aktivitet under graviditet, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________ Datum
___________________________ ______________________________
BILAGA: D ARTIKELMATRIS
Författare Artikelns titel
Tidskrift, (år) Ursprungsland
Syfte Metod Resultat
Cioffi, J., Schmied, V., Dalen, H., Mills, A., Thornton, C., Duff, M., Cummings, J., & Kolt, G S. Physical activity in pregnancy: Women´s perceptions, practices and influencing factors.
Journal of Midwifery & Women´s Health, (2010)
USA
Gravida kvinnors uppfattningar om och deltagande i fysisk aktivitet samt identifiera vilka faktorer som påverkar deras beslutsfattning.
Kvalitativ studie baserad på enskilda intervjuer.
Analysmetod:
Kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats.
n = 19 gravida kvinnor.
Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; ”betydelse av fysisk aktivitet”, ”upplevda fördelar av fysisk aktivitet”, ” hinder för och motiv för deltagande i fysisk aktivitet” och ”processen av engagemang av fysisk aktivitet”.
Cohen, L S., Altshuler, L L., Harlow, B L., Nonacs, R., Newport, D J., Viguera, A C., … & Stowe, Z N. Relapse of major depression during pregnancy in women who maintain or discontinue antidepressant treatment.
American Medical Association,
(2006) USA
Att beskriva risken för återfall om man avbryter antidepressiv behandling i samband med befruktningen jämfört med dem som fortsatte behandlingen under graviditeten.
Kvantitativ prospektiv studie.
n = 201 gravida kvinnor
43% av alla kvinnorna upplevde återfall av depression. 26% bland dem som behöll medicineringen upplevde depression jämfört med 68% bland de kvinnor som inte medicinerades.
Dasso, N A.
How is exercise different from physical activity? A concept analysis.
Nursing Forum, (2018)
USA
Klargöra begreppet träning och hur det särskiljer sig från begreppet fysisk aktivitet.
Litteraturöversikt.
Djupanalys av konceptet träning utifrån Walker och Avant´s
konceptanalysmetod.
Träning är en underkategori till fysisk aktivitet som är planerad, strukturerad, repetitiv och målmedvetet inriktad på förbättring eller underhåll av en eller flera fysiska konditionskomponenter. Fysisk aktivitet någon form av kroppsrörelse.
Downs, D S., Chasan-Taber, L., Evenson, K R., Leiferman, J., & Yeo, S A.
Physical activity and pregnancy: Past and present evidence and future recommendations.
Research Quarterly for Exercise and Sport, (2012)
USA
Presentera en litteraturöversikt som finns för att främja prenatal fysisk aktivitet, hur fysisk aktivitet kan minska
hälsokomplikationer och informera om framtida forskning.
Litteraturöversikt.
Sammanställning och granskning av tidigare studier och riktlinjer.
Det har skett en stor utveckling de senaste 50 åren och det finns tillräckliga empiriska bevis för att stödja främjandet av måttlig till kraftig fysisk aktivitet före, under och efter graviditet.
Edvardsson, K., Ivarsson, A.,
Eurenius, E., Gravare, R., Nyström, M E., Small, R., & Mogren, I.
Giving offspring a healthy start: parent´s experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early
parenthood.
BMC Public Health, (2011)
Sverige
Undersöka föräldrars erfarenheter av hälsofrämjande- och livsstilsförändring under graviditeten och tidigt föräldraskap.
Kvalitativ innehållsanalys baserad på semistrukturerade djupintervjuer. Analysmetod:
Kvalitativ manifest och latent analys.
n = 24 blivande/nyblivna föräldrar
Föräldrar berättade om att de vidtagit livsstilsförändringar för att förbättra sin och fostrets hälsa under graviditeten och i tidigt föräldraskap för att skapa en hälsofrämjande miljö för barnet. Fostrets och de nyblivna barnets hälsa var den främsta orsaken till förändrade vanor. Dock var föräldrarnas motivation till egen förbättrad livsstil och hälsa låg.
Ekelin, M., Iversen, M L., Grönbäck Backhausen, M., & Hegaard, H K. Not now but later – a qualitative study of non-exercising pregnant women´s views and experiences of exercise.
BMC Pregnancy and Childbirth,
(2018) Sverige
Belysa fysiskt inaktiva gravida kvinnors syn och erfarenhet gällande träning före och under graviditeten.
Kvalitativ studie baserad på enskilda semistrukturerade intervjuer. Analysmetod:
Kvalitativ innehållsanalys med induktiv analys
n = 16 gravida kvinnor
Deras största hinder var brist på rutiner, graviditetsrelaterade problem, långa arbetsdagar och prioritering av familjelivet. Många saknade stöd från mödrahälsovården. Exempel på övningar och aktiviteter efterfrågades. De ville bli mer aktiva och förebilder för sina barn.
Eurenius, E., Lindkvist, M., Sundqvist, M., Ivarsson, A., & Mogren, I. Maternal and paternal self-rated health and BMI in relation to lifestyle in early pregnancy: the salut
programme in Sweden.
Scandinavian Journal of Public Health, (2011)
Sverige
Undersöka hur blivande föräldrar
självskattat sin hälsa och BMI i relation till livsstil under tidig graviditet.
Kvantitativ enkätundersökning.
n =468 blivande mammor n =413 blivande pappor
De flesta skattade sin generella hälsa som god, mycket god eller utmärkt. Få deltagare uppfylld de nationella riktlinjerna gällande hälsosam livsstil. Blivande föräldrar med normal BMI och som utförde fritidsaktiviteter var mer troliga att skatta sin hälsa som mycket god eller utmärkt. Att vara överviktig och ha icke hälsosamma levnadsvanor var mer vanligt bland män än kvinnor.
Evenson, K R., & Bradley, C B. Belifes about exercise and physical activity among pregnant women.
Patient Education and Counselling,
(2009) USA
Dokumentera självrapporterade åsikter angående fysisk aktivitet och träning bland gravida kvinnor.
Kvantitativ enkätundersökning.
n =1306 gravida kvinnor
78% av kvinnorna höll med om att de flesta kvinnor kan fortsätta bara fysiskt aktiva och träna regelbundet under graviditeten. 68% höll med om att om de aldrig tränade innan graviditeten kunde börja under graviditeten. 98% höll med om att det fanns fördelar med lätt fysisk aktivitet, medan 73% höll med om att måttlig träning och 13% kraftfull träning bidrog med fördelar.
Fakhr-Movahedi, A., Rahnavard, Z., Salsali, M., & Negarandeh, R. Exploring nurse´s communicative role in nurse-patient relations: A qualitative study.
Journal of Caring Sciences, (2016)
Iran
Utforska sjuksköterskornas kommunikativa roll i deras relation med patienter.
Kvalitativ innehållsanalys baserad på enskilda intervjuer och observationer.
n = 11 sjuksköterskor n = 12 patienter
Sjuksköterskans roll i patientrelationer är utformad enligt patientens behov. Om patientens behov i kliniska miljöer definieras och klargörs på ett lämpligt sätt, kommer patientens relationer att förbättras och därigenom förbättras vårdkvaliteten.
Fontein-Kuipers, Y., De Groot, R., & Van Staa, A-L.
Women-centered care 2.0: Bringing the concept into focus.
European Journal of Midwifery,
(2018) Holland
Presentera en konceptuell grund gällande kvinnocentrerad vård inom vårdvetenskap och praktik.
Systematisk litteraturstudie utifrån åtta studier.
Relationen mellan barnmorskan och den gravida kvinnan betonas starkt under graviditetsperioden. Det finns ett jämlikt delat fokus mellan fysiska parametrar av graviditeten och humanistiska
dimensioner. Det ofödda barnets roll ingår inte i konceptet.
Garber, C., Blissmer, B., Deschenes, M., Franklin, B., Lamonte, M., Lee, I., … Swain, D P.
American College of Sports Medicine position stand. Quantity and quality of exercise for developing and maintaining cardiorespiratory, musculoskeletal, and neuromotor fitness in apparently healthy adults: guidance for prescribing exercise.
Medicine and Science in Sports and Exercise, (2011)
USA
Ge vetenskapliga evidensbaserade rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonal i utvecklingen av individuella träningsrecept för friska vuxna i alla åldrar.
Litteraturöversikt.
Sammanställning av tidigare studier och riktlinjer.
Träning som utförs efter
rekommendationerna förbättrar fysisk och psykisk hälsa hos de flesta personer. Ett träningsprogram som inte inkluderar alla träningskomponenter eller uppnår mindre än de rekommenderade volymerna (intensitet, varaktighet och frekvens) har ingen uttalad effekt.
Gavard, J A., & Artal, R. Effect of exercise on pregnancy outcome.
Clinical Obstetrics and Gynecology,
(2008) USA
Kritiskt utvärdera effekterna av motion för kvinnan och fostret före och under graviditeten.
Litteraturöversikt utifrån alla tillgängliga existerande studier om effekterna av träning före och under graviditet.
Minskad risk för graviditetsdiabetes och preeklampsi för modern om hon var fysiskt aktivt ett år innan graviditeten samt fram till graviditetsvecka 20. Inga rapporter hittades om eventuella risker för fostret.
Gavin, N I., Gaynes, B N., Lohr, K N., Meltzer-Brody, S., Gartehner, G., & Swinson, T.
Perinatal Depression. A systematic review of prevalence and incidence.
Obstetrics & Gynecology, (2005)
USA
En översikt av prevalens och incidens av graviditetsrelaterad depression.
Systematisk litteraturöversikt utifrån 28 tidigare studier.
19,2% av alla kvinnor har haft en depressiv period under de tre första månaderna postpartum. Inga slutsatser kan dras utifrån denna studie gällande förekomsten av depression bland gravida och postpartum kvinnor jämfört med kvinnor som inte vart gravida och fött barn.
Hallal, P C., Andersen, L B., Bull, F C., Guthold, R., Haskell, W., & Ekelund, U.
Global physical activity levels: surveillance progress, pitfalls and prospects.
Lancet Physical Activity Series Working Group, (2012)
Brasilien
Presenterar världsomspännande fysiska aktivitetsnivåer som presenterar likheter och skillnader i delaktighet och deltagande regioner, länder och befolkningar emellan.
Data insamlad från totalt 227 länder. 31,1% av alla vuxna världen över är fysiskt inaktiva. Inaktivitet stiger med ålder, är högre bland kvinnor än män och ökar i höginkomstländer.
Haskell, W L., Lee, I-M., Pate, R R., Powell, K E., & Blair, S N.
Physical activity and public health: Update recommendation for adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart