Förslag på framtida forskning

Det är som Watzlawick påstår omöjligt att inte kommunicera, Engquist (1994), varför kommunikation är ett viktigt område att forska inom och inte bara inom pedagogikämnet utan även inom andra ämnesområden. Husserls (1913/1930) beskrivning av fenomenologin visar också att kunskapen är oändlig eftersom det finns ett oändligt antal upplevelser av samma fenomen, vilket innebär att det finns mycket forskning kvar att göra.

Som förslag på vidare forskning vore det intressant att kunna observera lönesättande samtal men även att jämföra hur lönesättande samtal fungerar i olika organisationer inom olika områden, till exempel privat – statligt och sjukvården – butiker. Det största ansvaret för ett bra samtalsklimat ligger på ledaren (Waldemarson, 2009) men även medarbetare måste vara aktiva för att det ska bli en meningsfull kommunikation (Heide, Johansson & Simonsson, 2005). Det mesta som finns skrivet riktar sig mot ledarskapet varför vidare forskning borde rikta in sig mot medarbetarnas perspektiv för att ge dem mer stöd. Inför min kommande kandidatuppsats inom psykologin finns det funderingar på att fortsätta skriva om det lönesättande samtalet men med en annan vinkling, som jag ännu inte har kommit på.

32 Referensförteckning

Allwood, C.M., & Erikson, M. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.

Aspelin, J. (2005). Den mellanmänskliga vägen – Martin Bubers relationsfilosofi som pedagogisk vägvisning. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Arbetsgivarverket. (2008). Lönesättning i dialog med chefen. Information om lönesättande samtal till dig som arbetar i staten.[Elektronisk] Broschyr. Stockholm: Arbetsgivarverket.

Tillgänglig: http://www.arbetsgivarverket.se/avtal-skrifter/skrifter/lonesattande-samtal-lonesattning-i-dialog-med-chefen/ [2012-04-16]

Arbetsgivarverket. (2008). Lönesättning i dialog mellan dig och dina medarbetare.

Information om lönesättande samtal till dig som lönesättande chef. [Elektronisk] Broschyr.

Stockholm: Arbetsgivarverket.

Tillgänglig:http://www.agv.se/avtal-skrifter/skrifter/lonesattande-samtal-lonesattning-i-dialog-mellan-dig-och-dina-medarbetare/

[2012-04-16]

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bengtsson, J. (1993). Sammanflätningar – Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi.

Göteborg: Daidalos.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009) Varför vetenskap?. Lund: Studentlitteratur AB.

Brunetto, Y. & Farr-Wharton, R. (2004). Does the talk affect your decision to walk: A comparative pilot study examining the effect of communication practices on employee commitment post-managerialism. Management Decision. Vol. 42, no. 3, pp. 579-600.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Buber, M. (1929). Dialogens väsen – traktat om det dialogiska livet. Ludvika: Dualis Förlag AB.

Chalmers, A. F. (1999). Vad är vetenskap egentligen?. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.

Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2007). Research Methods In Education.UK: Taylor

& Francis Ltd.

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2002). Skriva för att lära. Lund:

Studentlitteratur AB.

Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, O (red.).

Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Eide, H. & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur AB.

Ellickson, M. C. & Logsdon, K. (2002). Determinants of Job Satisfaction of Municipal Government Employees. Public Personnel Management. Vol. 31, no. 3, pp. 343-358.

Englund, T. (2000). Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. [Elektronisk]. Rapport. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=752 [2012-05-11].

33

Engquist, A. (1994). Kommunikation på arbetsplatsen. Chefen, medarbetaren, gruppen.

Stockholm: Prisma.

Fiske, J. (1990). Kommunikationsteorier, en introduktion. Stockholm: Wahlström &

Widstrand.

Giorgi, A. (1998). The Origins of the Journal of Phenomenological Psychology and Some Difficulties in Introducing Phenomenology Into Scientific Psychology. Journal of

Phenomenological Psychology. Vol. 29, no. 2, pp. 161-176.

Gordon, M. E. & Stewart, L. P. (2009). Conversing About Performance: Discursive

Resources for the Appraisal Interview. Management Communication Quarterly. Vol. 22, no.

3, pp. 473-501.

Granqvist, L. (2007). Den nya lönebildningen ur ett akademikerperspektiv. [Elektronisk].

Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 13, nr 3-4. Tillgänglig:

http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Debattartiklar/Lena%20Granqvist_AoA_20 07.pdf [2012-05-14].

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi – tre kunskapsformer i historisk belysning.

Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2005). Kommunikation & organisation. Malmö:

Liber AB.

Husserl, E. (1900/1913). Logiska undersökningar. Andra bandet. Undersökningar kring kunskapens fenomenologi och teori I-IV. Stockholm: Bokförlaget Thales.

Husserl, E. (1913/1930). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi.

Stockholm: Bokförlaget Thales.

Hällstén, F. & Tengblad, S. (2006). Medarbetarskap i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Igland, M-A. & Dysthe, O. (2003). Mikahil Bakhtin och sociokulturell teori. I Dysthe, O (red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, T. (2012) Den lärande människan – utveckling, lärande socialisation. Malmö:

Liber.

Krejsler, J. (2007). Discursive strategies that individualize: CVs and appraisal interviews.

International Journal of Qualitative Studies in Education. Vol. 20, no. 4, pp. 473-490.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur AB.

Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation – samspel mellan människor.

Lund: Studentlitteratur AB.

Sveriges Akademikers Centralorganisation Saco. (2012). Lönesättande samtal – sätter ditt resultat och din prestation i fokus. [Elektronisk] Broschyr. Stockholm, SACO-S. Tillgänglig:

34

http://www.saco-s.se/upload/PDF/l%C3%B6nes%C3%A4ttande%20samtalet%20(2).pdf [2012-05-14].

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi – en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.

Säljö, R., Riesbeck, E. & Wyndhamn, J. (2003). Samtal, samarbete och samsyn, en studie av koordination av perspektiv i klassrumskommunikation. I Dysthe, O (red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet.

Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Waldemarson, A-K (2009). Bekräftelse och feedback. I Kazemi, A. (Red.) Välbefinnande i arbetslivet, socialpsykologiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet (2012). Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/index.shtml [2012-05-05].

Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

35

Intervjuguide Bilaga 1

Syftet är att få fram din upplevelse av samspelet under ditt senaste lönesättande samtal Bakgrundsinformation

Man Kvinna

Medarbetare Ledare Ålder

Antal år på arbetsplatsen

Hur många lönesättande samtal har du haft

Vill att du beskriver hur du upplevde följande teman under det lönesättande samtalet 1. Den verbala kommunikationen

2. Den icke-verbala kommunikationen

3. Återkoppling/feedback

4. Bemötandet

5. Känslor