I vår studie har det blivit bekräftat att KBT- metoden anpassas men att det är upp till var och en be- handlare att utifrån sin professionella erfarenhet och kunskapsnivå göra individuella anpassningar. Studien visar även på att vårdsystemet har olika riktlinjer när det kommer till patientgruppens psykis- ka ohälsa.
Det behövs mer forskning inom detta område för att skapa ett bättre underlag för berörda besluts- fattare inom hälso- och sjukvården. Det skulle vara intressant att göra en kvalitativ studie utifrån pati- enternas perspektiv. Här kan forskare till skillnad från vår studie undersöka patientens syn och upple- velse av KBT - metoden. Ett förslag på framtida studie kan också vara att ställa en anpassad KBT- me- tod mot en icke anpassad KBT- metod.
Referenslista
Almqvist, R.M. (2006). New public management: NPM: om konkurrensutsättning, kontrakt och kon- troll. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Andreewitch, S. (2014). Generaliserat ångestsyndrom. Hämtat 16 april, 2019, från Viss Stockholms läns landsting, http://www.viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Psykisk-halsa/Generaliserat- angestsyndrom-GAD/#Utredning
Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. (1. uppl.) Malmö: Glee- rup.
Askheim, O.P., Starrin, B. (2007). Empowerment- ett modeord?. I O.P. Askheim & B. Starrin (Eds.), Empowerment i teori och praktik (p.18–32). Malmö: Gleerups
American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.
Balogh, R., Ouellette-Kuntz, H., Bourne, L., Lunsky, Y., & Colantonio, A. (2008). Organising health care services for persons with an intellectual disability. Cochrane Database of Systematic Re- views, (4), doi: 10.1002/14651858.CD007492.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Brar, A. (2017). Autism. Hämtat 16 april, 2019, från Viss Stockholm läns landsting, http://www.vis- s.nu/Handlaggning/Vardprogram/Psykisk-halsa/Autism/
Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3., uppdaterade uppl.) Malmö: Liber.
Cooney, P., Tunney, C., O’Reilly, G. (2017). A systematic review of the evidence regarding cognitive therapy skills that assist cognitive behavioural therapy in adults who have an intellectual dis- ability. J Appl Res Intellect Disabil, 2018;31:, 23–42. doi.org/10.1111/jar.12365
Cooper, K., Loades, M.E., & Russell., A.J. (2018). Adapting Psychological Therapies for Autism: The- rapist Experience, Skills and Confidence. Res Autism Spectr Disord, (45), 43–50. doi:
10.1016/j.rasd.2017.11.002
d'Elia, G. (2000). Kognitiv psykoterapi: ett samarbetsprojekt med patienten. Stockholm: Svenska fören. för psykisk hälsa (Sfph.
d'Elia, G. (2005). Kognitiv psykoterapi i primärvården. Stockholm: Natur och kultur.
Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Frit- zes offentliga publikationer. https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebb- f88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning- ds-200823
Folkhälsomyndigheten. (2019). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 2 april, 2019, från Folk- hälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folk- halsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Grunewald, K. (2009). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
Gustafsson, C., Öjehagen, A., Sandlund, M., Nyström, M., Cruce, G., & Jonsson, A-K. (2009). Effects of Psychosocial Interventions for People With Intellectual Disabilities and Mental Health Pro- blems: A Survey of Systematic Reviews. Research on Social Work Practice, (19) 281-290. DOI: 10.1177/1049731508329403
Habiliteringen (2019), Psykisk ohälsa. Hämtad 3 oktober, 2019, Från Habiliteringen, http://habilite- ring.se/vara-insatser/psykisk-hals
Healy, K. (2005). Social work theories in context: creating frameworks for practice. Houndmills, Bas- ingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
Healy, K. (2014). Social work theories in context: creating frameworks for practice. (2 ed.) Basingsto- ke: Palgrave Macmillan.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Stu- dentlitteratur.
Kåver, A. (2016). KBT i utveckling: en grundbok i kognitiv beteendeterapi. (2., uppdaterade utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Stu- dentlitteratur.
Lindqvist, R. (2017). Funktionshindrade i välfärdssamhället. (4 uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Myndighet för vård- och omsorgsanalys. (2017). Första linjens vård: Likheter och skillnader i kon- taktmönster mellan olika grupper. Hämtad 16 april, 2019, från Myndighet för vård- och om- sorsanalys, https://www.vardanalys.se/rapporter/forsta-linjens-vard/
Näslund, I. (2017). Utvecklingsstörning – primärvårdens roll. Hämtat 16 april, 2019, från Viss Stock- holms läns landsting, http://www.viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Nervsystemet-och-smar- ta/Utvecklingsstorning---primarvardens-roll/
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur
Riksdagen. (2013). Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? Hämtad 2 april, 2019, från Sveriges Riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/doku- ment-lagar/arende/betankande/riksrevisionens-rapport-om-mer-patientperspektiv_H101SoU8/ html
Schatzl, S. (2012). "One size fits all" - KBT:s frammarsch i psykvården. Hämtad 2 april, 2019, från Sveriges radio, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=5104224
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtat 16 april, 2019, från Riksdagen, https://www.riksda- gen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-
sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Sams, K., Collins, S., & Reynolds, S. (2006). Cognitive Therapy Abilities in People with Learning Disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 19 (1), 25-33.
Socialstyrelsen. (2016, februari). Primärvårdens uppdrag: en kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade. Hämtad 16 april, 2019, från Socialstyrelsen, https://www.so- cialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20066/2016-3-2.pdf
Socialstyrelsen. (2017, december). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom: stöd för styrning och ledning. Hämtad 16 april, 2019, från Socialstyrelsen, https://www.social- styrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20743/2017-12-4.pdf
Socialstyrelsen. (2012, december). Om evidensbaserad praktik. Hämtad 17 april, 2019, från Socialsty- relsen, https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18920/2012-12-20.pdf
Socialstyrelsen. (2007). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 13 mars, 2019, från socialstyrelsen, http:// termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=794&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2007). Samtalsbehandlingar med god evidens. Vilka kan vara aktuella i primärvår- den?. Hämtad 13 mars, 2019, Från socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Arti- kelkatalog/Attachments/8973/2007-107-22_bilaga_underlag.pdf
SOU 2000:20. Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet. Hämtad 14 mars 2019, från Riksda- gen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/ sou-2000-20-_GOB320/html
SÖ 2008:29. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt proto- koll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. New
Tengqvist, A. (2007). Att begränsa eller skapa möjligheter: om centrala förhållningssätt i empower- mentarbete. I O.P. Askheim & B. Starrin (Eds.), Empowerment i teori och praktik (p.76–89). Malmö: Gleerups.
Trägårdh, L. (2000). Empowerment och egenmakt. Stockholm: Timbro/CVV.
Vereenooghe, L., & Langdon, E, P. (2013). Psychological therapies for people with intellectual disabi- lities: A systematic review and meta-analysis. Research in Developmental Disabilities, (34). doi.org/10.1016/j.ridd.2013.08.030.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Ve- tenskapsrådet.
Wachtler, C. & Ejeby, K. (2018). Depression. Hämtat 16 april, 2019, från Viss Stockholms läns lands- ting, http://www.viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Psykisk-halsa/Depression2/#about
York: Utrikesdepartementet. Från https://www.regeringen.se/4ae1cb/globalassets/regeringen/doku- ment/socialdepartementet/funktionshinder/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funk- tionsnedsattning.pdf
Öst, L. (red.) (2013). KBT inom psykiatrin. (2., rev. och utök. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Bilagor
Frågeguide 1, Original
Allmän information om arbetsplatsen och intervjupersonen
Kan du berätta lite om din arbetsplats ?
Vad har du för grundutbildning?
Hur länge har du arbetat som KBT terapeut? · Vad har du för typ av KBT utbildning?
Hur lång arbetserfarenhet som KBT terapeut har du i relation till patienter med Intellektuell funktions- nedsättning, IF och patienter med Autismspektrum, ASD?
· Hur ser erfarenheten ut?
Tema 1
Applicering av den traditionella KBT metoden
Hur upplever du att den traditionella KBT metoden går att applicera på patienter med IF och på patien- ter med ASD?
• Finns det några hinder?
• Finns det några positiva effekter?
Tema 2
Empowerment
Utifrån KBT metodens ramar, har patienter möjlighet att bestämma själva i anpassning av insatserna? -Kan du ge exempel på situationer patienten är med och bestämmer?
-Kan du ge exempel på situationer patienten inte får vara med och bestämma?
Utifrån patientens egna förutsättningar, anser du att denna målgrupp patienter har förmågan att påver- ka sin behandling, hur den ska se ut?
Kan det vara svårt för patienten att uttrycka samt förstå vad han/hon behöver hjälp med?
· Anser du att själva kärnan i KBT-metoden går förlorad om patienten inte har förmåga att ta det stora ansvaret med att arbeta själv och vara delaktig?
Utifrån patientens egenmakt kan han/hon påverka var någonstans han/hon ska få sin behandling? -Om inte, varför?
Tema 3
Möjligheter/ Utmaningar
Vilka möjligheter upplever du med KBT metoden i relation till patienter med IF samt i relation till pa- tienter med ASD?
· Vilka utmaningar?
Finns det personliga egenskaper hos terapeuten som underlättar behandlingen? · Försvårar behandlingen?
Finns det personliga egenskaper hos patienten som underlättar behandlingen? · Försvårar behandlingen?
Tema 4
Räcker terapeuters KBT kunskaper/ Metodanpassning
Har ni på något sätt anpassat KBT metoden så den även passar patienter med IF och patienter med ASD?
• Hur har ni/ du anpassat metoden? · Om inte anser ni/ du att det behövs?
Anser du att terapeuters KBT kunskaper i behandling av patienter med IF samt patienter med ASD räcker som de är?
• Behövs det mer kunskap i behandling av målgruppen? · Vad för slags kunskap saknas?
Vad är ditt råd till framtida KBT-terapeuter som jobbar med denna målgrupp?
Frågeguide 2
Hej! Vi är två studenter på socionomprogrammet på Ersta Sköndal Bräcke Högskola som i vårt pro- jektarbete under termin sex ska skriva C-uppsats.
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Vi sparar inga personuppgifter och det material som vi redovisar i vår rapport kommer att avidentifie- ras så att citat eller liknande inte kan identifieras eller härledas till en specifik person.
Vårt insamlade material kommer ej att användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra veten- skapliga syften. Vi har inga andra dolda intressen med vårt projektarbete.
Vid eventuella frågor kring detta projektarbete kontakta oss på: Katarina Pantic, katarina.juni@hotmail.com, 076 098 34 97. Svetlana Kozlova, svetlana_koz@hotmail.com, 070 773 17 24. Vår handledare är Anna Mankell, mailadress: anna.mankell@esh.se
Här kommer våra frågor:
1. Kan du berätta lite om din arbetsplats? 1a Vad är dina arbetsuppgifter?
2. För att förtydliga nuvarande Nationella riktlinjer, vilken vårdgivare i första hand ska denna mål- grupp vända sig till för att få hjälp när de drabbas av ångest och depression?
2a. Min tolkning av dina svar i vårt tidigare telefonsamtal kring ämne psykisk ohälsa hos personer som går under autismspektrum, AST samt intellektuell funktionsnedsättning, IF blev att när denna mål- grupp patienter drabbas av ångest och depression hamnar de mellan stolarna på grund av olika tolk- ningar av nationella riktlinjer. Och det är något Socialstyrelsen har uppmärksammat och utveckling av aktuella riktlinjer är på gång, stämmer detta?
2b. Vi är intresserade hur länge ni har vetat om att denna problematik finns?
3. När förväntas ändringar i Nationella riktlinjer sättas i bruk?
4. Eftersom Socialstyrelsen rekommenderar att KBT metod ska i första hand prioriteras inom primär- vården, detta utifrån evidensbaserade metoder, anser du att KBT passar även denna målgrupp?
Samtyckesbrev
Vi är två studenter på socionomprogrammet på Ersta Sköndal Bräcke Högskola som i vårt projekt- arbete under termin sex ska skriva C-uppsats. Det vi vill undersöka med vår forskningsfråga är huruvida den traditionella KBT behandlingen går att applicera på LSS målgrupps patienter, mer speci- fikt personer med Intellektuell funktionsnedsättning, IF samt om KBT terapeuterna inom primärvården känner sig tillräckliga i behandlingen av aktuella målgruppen.
Alltså det vi vill undersöka är å ena sidan om ”ren” KBT metod funkar på IF patientmålgrupp samt om terapeuters KBT kunskaper räcker i behandling av personer med IF eller om det behövs påbyggnads- utbildningar inom det aktuella området för att rätt hjälp ska kunna ges. Vår forskningsstudie är även en jämförelsestudie eftersom vi kommer att utgå från psykoterapimottagning Lindens arbets- och förhåll- ningssätt, som då redan är specialiserade på LSS målgrupps patienter och har anpassat KBT metoden efter målgruppen.
För att få svar på vår forskningsfråga kommer vi att samla in data via semistrukturerade intervjuer då vi kommer att intervjua terapeuter samt kuratorer som jobbar inom olika vårdcentraler i Sverige.
• Du som deltagare i vår studie är fri att svara så personligt och privat som du önskar på våra inter- vjufrågor.
• Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.
• Vi sparar inga personuppgifter och det material som vi redovisar i vår rapport kommer att avi- dentifieras så att citat eller liknande inte kan identifieras eller härledas till en specifik person.
• Vårt insamlade material kommer ej att användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra vetenskapliga syften. Vi har inga andra dolda intressen med vårt projektarbete.
• Vi önskar kunna ta kontakt med våra intervjupersoner efter avslutad intervju vid eventuella kompletterande frågor.
Vid eventuella frågor kring detta projektarbete kontakta oss på: Katarina Pantic, katarina.juni@hotmail.com, 076 098 34 97.
Svetlana Kozlova, svetlana_koz@hotmail.com, 070 773 17 24. Vår handledare är Anna Mankell, mailadress: anna.mankell@esh.se
Samtycke av intervjuperson: Namn och namnförtydligande:
_____________________________________________ Ort och datum: