Vi valde att studera ett arbetsgivarperspektiv, dels för att studien inte skulle bli för spretig, men också för att det var mest lämpligt utifrån vårt syfte och vår frågeställning. Det kan tänkas vara det mest naturliga perspektivet då vi var intresserade av varför organisationer implementerar ett digitalt mätverktyg, men också hur det används. Detta är trots allt beslut som tas av
arbetsgivaren. Vi menar att det även hade varit intressant att studera arbetstagarens perspektiv. Genom att göra en liknande studie skulle man kunna få svar på vad arbetstagare anser om verktyget, varför det används och hur organisationen bör agera på resultatet. Vidare har vi valt respondenter som har varit med och implementerat verktyget och är delaktiga i arbetet med resultatet. Det är allt som oftast en HR-chef eller liknande som arbetar med det. Även här ser vi att man hade kunnat välja annorlunda gällande vilka respondenter i organisationen man
intervjuar. Det hade exempelvis varit intressant att intervjua någon som tar de ekonomiska besluten på strategisk nivå, exempelvis en VD. Vi hävdar att resultatet då hade kunnat se
annorlunda ut eftersom det inom samma organisation kan finnas olika motiv till implementering av ett digitalt mätverktyg beroende på vilken roll man har.
Vidare hade det varit spännande att över tid se hur pulsmätningar förändrar organisationer, det vill säga att studera en organisation som infört detta under en längre tid. På så sätt skulle man kunna göra en undersökning som fokuserar på pulsmätningens performativitet, det vill säga orsak och verkan. Vad händer egentligen i organisationen: bidrar det till en em bättre arbetsmiljö och mer välmående medarbetare? Eller ses det snarare som ytterligare en kontrollmekanism från ledningen i linje med finansialiseringen, som medarbetare bara blir irriterade på så småningom? Genom en sådan studie skulle man även kunna se hur beteenden från både arbetstagare och arbetsgivare förändrar sig.
Ett tredje förslag till framtida forskning är att vrida lite på perspektivet. Det hade varit intressant att studera pulsmätningens effekt på HR-funktionen och HRM som arbetssätt. Alltså vilken påverkan digitaliseringen och i det här fallet pulsmätningar har på den typen av arbete. Till stor del blir den typen av arbete automatiserat med hjälp av ett digitalt mätverktyg som mäter
arbetsmiljö och välmående. Att endast studera exempelvis arbetet som en HR-avdelning gör i en organisation och hur det förändras med ett sådant verktyg hade varit intresseväckande.
Till sist tror vi att det hade det varit intressant att studera organisationer inom privata- kontra offentliga sektorn, inte minst på grund av att offentlig sektor inte är vinstdrivande. Det hade varit intressant att se om dessa resultat skiljer sig. Med denna studie hoppas vi ha skapat frågor och nya infallsvinklar gällande fenomenet att organisationer använder pulsmätningar via ett digitalt mätverktyg och därmed ha bidragit till framtida forskning.
7. Referenslista
● Ahl, H. (2004). Motivation och vuxnas lärande: En kunskapsöversikt och problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
● Ahl, H., Bergmo-Prvulovic, I., & Kilhammar, K. (2017). HR: Att ta tillvara mänskliga resurser. (1., Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
● Ahrne, G., 1944, & Svensson, P., 1972. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl. ed.). Stockholm: Liber.
● Allvin, M. & Movitz, F. (2016). Arbetets finansialisering.
● Appelbaum, E & Batt, R. (2013) The Impact of Financialization on Management and Employment Outcomes. Upjohn Institute working paper ; 13-191
● Ask no questions - tell no lies: The use of employee surveys. (2002). Human Resource Management International Digest, 10(3), 24-25. doi:10.1108/09670730210791981 ● Belfrage, C. & Kallifatides, M. (2018). Financialization and the New Swedish Model.
Cambridge Journal of Economics, bex089, Tillgänglig via: LUBsearch
● Bowles, D. and Cooper, C. (2009), Employee Morale, Driving Performance in Challenging Times, Palgrave MacMillan, Basingstoke
● Brilliant, (2019). Kundreferenser. www.brilliantfuture.se/kundreferenser Hämtad 2019- 11-15 från www.brilliantfuture.se
● Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers.). Malmö: Liber ● Cushen, Jean. (2013). Financialization in the workplace: Hegemonic narratives,
Performative interventions and the angry knowledge worker. Accounting, Organizations and Society (2013), 314-331.
● David, M., Sutton, C. D., & Torhell, S., 1940. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
● Davis, G.F. (2009). Managed by the markets: how finance re-shaped america. Oxford University Press.
● De Waal, A. (2014). The employee survey: Benefits, problems in practice, and the relation with the high performance organization. Strategic HR Review, 13(6), 227-232. doi:10.1108/SHR-07-2014-0041
● DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional
Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, vol.48, no 2, s.147-160.
● Eriksson-Zetterquist, Ulla och Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran och Svensson Peter (red.), Handbok i kvalitativa metoder, (s.34-53). Stockholm: Liber. ● Eriksson-Zetterquist, Ulla. (2016). Institutionell teori: idéer, moden, förändring.
Stockholm: Liber
● Foster, B.F. (2007). The financialization of capitalism. Monthly Review, 58 (11), 1.12. ● Gavin, J.F. (1985), “Survey feedback: the perspectives of science and practice”, Group
and Organisation Studies, Vol. 9, pp. 29-70.
● Human Resource Management International Digest (2002), Ask no questions - tell no lies: The use of employee surveys. 10(3), 24-25. doi:10.1108/09670730210791981
● Hartley, J. (2001). Employee surveys - strategic aid or hand-grenade for organisational and cultural change? International Journal of Public Sector
Management, 14(3), 184-204. doi:10.1108/09513550110390846
● Hartley, J. and Barling, J. (1998), “The use of employee attitude surveys in researching the world of work”, in Whitfield, K. and Strauss, G. (Eds), Researching the World of Work, Cornell University Press, Ithaca, NY.
● Hsieh, H-F. & Shannon, S.E. (2005) Three Approaches to Qualititative Content Analysis. Oualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
● Hunt, D. C., Charles Hunt, D., & Yonke, C. T. (2002). Use of a behavioral risk survey by employers to identify leading health problems among employees and their dependents. Journal of Public Health Management and Practice, 8(4), 26-32. doi:10.1097/00124784- 200207000-00006
● Kampkötter, P., Mohrenweiser, J., Sliwka, D., Steffes, S., & Wolter, S. (2016). Measuring the use of human resources practices and employee attitudes: The linked personnel panel. Evidence-Based HRM, 4(2), 94-115. doi:10.1108/EBHRM-09-2015-0037
● Kylén, J., 1932-2016. (2004). Att få svar: Intervju, enkät, observation (1. uppl. ed.). Stockholm: Bonnier utbildning.
● Kuhnert, K. and McCanley, D. (1996), “Applying alternative survey methods”, in Kraut, A. (Ed.), Organizational Surveys: Tools for Assessment and Change, Jossey-Bass, San Francisco, CA.
● Levenson, A. R., & Books24x7, I. (2014). Employee surveys that work: Improving design, use, and organizational impact (First;1st; ed.). San Francisco: Berrett-Koehler Publishers, Inc
● Mosley, R., & Schmidt, L. (2017). Employer branding. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons, Inc.
● Netigate, (2019). Medarbetarundersökningar
https://www.netigate.net/sv/medarbetarundersokningar/medarbetarundersokningar. Hämtad 2019-11-15 från www.netigate.se
● Paauwe, J & Boselie, P. (2003). Challenging strategic HRM and the relevance of the institutional setting, Human Resource Management Journal, vol 13, no. 3, s. 56-70. ● Patel R. & Davidson B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
● Power, M. (1999). The audit society: Rituals of verification. Oxford: Oxford Univ. Press. doi:10.1093/acprof:oso/9780198296034.001.0001
● Pritchard, K. (2014). Using employee surveys to attract and retain the best talent. Strategic HR Review, 13(2), 59-62. doi:10.1108/SHR-10-2013-0100
● Rogelberg, S. G., & Luong, A. (1998). Nonresponse to mailed surveys: A review and guide. Current Directions in Psychological Science, 7, 60-65.
● Schuler, R. and Jackson, S. (1999), Strategic Human Resource Management, Blackwell, Oxford.
● Svenskt näringsliv (2017). Allt fler jobbar heltid – förekomst och utveckling av heltid och deltidsarbete på arbetsmarknaden. Hämtad 2019-09-27.
https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/arbetstidsforkortning/allt-fler-jobbar-heltid- forekomst-och-utveckling-av-heltid-och-de_692320.html
● Svensson, Peter och Ahrne, Göran (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran och Svensson Peter (red.), Handbok i kvalitativa metoder, (s.17-31). Stockholm: Liber.
● Thompson, P. (2013). Financialization and the workplace: extending and applying the disconnected capitalism thesis. Work, Employment & Soceity, 27(3): 472-488.
● Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
● Van der Zwan, N. (2014). Making sense of financialization. Socio-Economic Review, 12(1), 99-129. doi:10.1093/ser/mwt020.
● Vetenskapsrådet. (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (ISBN:91-7307-008-4). Hämtad från: http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml
● Wiley, J.W. (2012), “Six things you need to know about strategic employee surveys,” People & Strategy, Vol. 35 No. 1, pp. 16-23