Förslag till framtida forskning

Denna studie fokuserar på lärares syn och arbete med högläsning och det vore därför intressant att i nästa studie fokusera på elevers åsikter och syn på högläsning. Genom att använda mig av intervjuer enskilt eller i fokusgrupp skulle jag vilja undersöka hur elever ser på högläsning och koppla det till läsintresse och läsförståelse.

36

Referenslista

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärarens möjligheter

och hinder. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institution för pedagogik och

specialpedagogik). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25658

Alatalo, T. (2016). Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan. I: T. Alatalo (Red), Läsundervisningens grunder (s.71-82). Malmö: Gleerups.

Beck, I., McKeown, M., Sandora, C., Kucan, L., & Worthy, J. (1996). Questioning the Author: A Yearlong Classroom Implementation to Engage Students with Text. The

elementery School Journal. 96(4), 386-414. doi: 10.1086/461835

Bengtsson, P. (2014). Att sluka böcker leder inte till läsförståelse. Alfa. Hämtad från https://tidningenalfa.se/att-sluka-bocker-leder-inte-till-lasforstaelse/ 2018-05-14 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl., Stockholm: Liber. Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. (Ny, rev., utg.) Huddinge: X Publishing.

Damber, U. & Nilsson, J. (2014, 25 september). “En läsande klass” är ett hemmabygge utan vetenskaplig grund. Pedagogiska magasinet. Hämtad från

https://pedagogiskamagasinet.se/en-lasande-klass-ar-ett-hemmabygge-utan-vetenskaplig- grund/ 2018-05-14

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Eckeskog, H. (2013). Varför knackar han inte bara på?: en studie om arbete med läsför-

ståelse i åk 1-2. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Instutionen för språkstudier).

Eckeskog, H. (2015). Läsa och förstå - arbete med läsförståelse i tidig läs- och

skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.

37

Fräjdin, E., & Petersson, M. (2017). Läsförståelse och läsmotivation – En litteraturstudie

om hur lärare kan arbeta för att utveckla elevers läsförståelse och läsmotivation i årskurs 1-3. Examensarbete, Jönköping University, Högskolan för lärande och

kommunikation. Hämtad från http://hj.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1114778/FULLTEXT01.pdf

Glentow Druid, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Gonzalez, M., Wedsberg, M. & Wendéus, U. (2014). En läsande klass: träna

läsförståelse. Stockholm: Insamlingsstiftelsen En läsande klass.

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs

F-3. (Doktorsavhandling, Lunds universitet, Malmö studies in educational sciences).

Körling, A-M. (2006). Kiwimetoden. Stockholm: Bonnier utbildning.

Körling, A-M. (2017). Textsamtal och bildpromenader. Stockholm: Lärarförlaget. Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers

läsförståelse: Fördjupad analys av PIRLS 2006. Stockholm: Skolverket. Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:311528/FULLTEXT01.pdf

Liberg, C., Af Geijerstam, Å. & Wiksten Folkeryd, J. (2010). Utmana, utforska,

utveckla! Om läs och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Palincsar, A.S & Brown, A.L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering and Comprehension- Monitoring Activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117-175. Hämtad från http://www.jstor.org/stable/3233567

Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse – texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och kultur.

38

Santoro, L. E., Chard, David J., Howard, L. & Baker, Scott K. (2008). Making the very most of classroom read-aloud to promote comprehension och vocabular. The reading

teacher. 61(5). 396-408 doi: 10.1598/RT.61.5.4

Schmidt, C. (2013). Att bli en sån’ som läser: Barns menings- och identitetsskapande

genom texter. (Doktorsavhandling, Örebro universitet, School of Humanities, Education

and Social Sciences).

Skolministeriet. (2014). Forskare kritiserar En läsande klass [Radioprogram]. Sverige: Sveriges Utbildningsradio AB. Hämtad från https://urskola.se/Produkter/183232- Skolministeriet-Forskare-kritiserar-En-lasande-klass 2018-05-15

Skolverket (2013). PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och

naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska 2011: reviderad 2017. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3808 30-04-18

Skolverket (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

Reviderad 2017. 4. Uppl. Stockholm.

Skolverket (2018). PISA – är din skola utvald? Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa 2018-05- 28

Stensson, B. (2006). Läsa mellan raderna – strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I: C. Liberg (Red),

Lärande, skola, bildning - grundbok för lärare. (s. 250-310). Stockholm: Natur och

Kultur.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad

studie med utgångspunkt i skolpraktiken (Doktorsavhandling, Stockholms universitet,

39

Torgesen, J. (2002). The prevention of reading difficulties. Journal of school psychology,

40(1), 7-26. Hämtad från http://ac.els-cdn.com/S0022440501000929/1-s2.0-

S0022440501000929-main.pdf?_tid=1421b0f8-03e5-11e6-9716-

00000aab0f6c&acdnat=1460819490_98117d1dcf4cc6a595f0e3cf94a08f9e Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.

Varga, A. (2015). Metakognitiva perspektiv på läsförståelseprocessen – en studie av skolans textsamtal kring skönlitteratur. Nordisk Tidskrift för allmän didaktik, 1(1), 43-60. Hämtad från: http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:881461/FULLTEXT01.pdf 2017- 02-14

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wedin, Å. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft – att undervisa i lässtrategier för förståelse Fk -

1 Bilagor

Informationsbrev

Jag heter Evelina Fräjdin och är student på Jönköping University. Jag läser sista terminen på grundlärarprogrammet med inriktning F-3. Jag ska nu skriva mitt examensarbete som handlar om högläsning och skulle gärna vilja ha din hjälp då jag önskar att intervjua dig. Jag kommer främst att fokusera på vilket syfte din högläsning har och ditt arbete med högläsning i klassrummet.

Intervjun kommer att spelas in för att efteråt kunna transkriberas och bidra till ett professionellt efterarbete. Självklart följer jag de forskningsetiska råden; din identitet och arbetsplats kommer att presenteras anonymt i arbetet och du har rätt att när som helst avbryta din medverkan. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i examensarbetet. Har du några frågor kring arbetet eller din medverkan hör av dig så berättar jag mer!

Evelina Fräjdin Telefon: […]

eller mail: frev1495@student.ju.se Tack på förhand!

Jag godkänner mitt deltagande i undersökningen

Signatur:___________________________________________________________________ Namnförtydligande:__________________________________________________________ Datum:____________________________________________________________________ Skola:______________________________________________________________________

2 Intervjuguide

1. Hur länge har du arbetat som lärare?

2. I vilken årskurs undervisar du i nu?

3. Vilket syfte fyller högläsning i din undervisning?

- Utveckla läsförståelse? - Stund för avkoppling?

4. Vad gör eleverna under högläsningen?

- målar, skriver, äter frukt, bara lyssnar?

5. Beskriv hur du arbetar med högläsning i din undervisning

Före - Val av bok - Schemalagd? Spontant? - Hur ofta? - Ordförråd Under - Hur länge?

- Stannar du upp? Modellerar? - Ordförråd?

Efter

- Bearbetas högläsningen? Hur?

- (Gör ni alltid på samma sätt, varierar det?)

6. Vad är enligt dig viktigt att tänka på i arbetet med högläsning?

3

8. Vad ser du för fördelar respektive nackdelar med högläsningen?

9. Är det någonting annat som du skulle vilja berätta om angående högläsningen?