Förslag till framtida forskning

Vi upplever att vi har ökat vår förståelse kring hur skolkuratorer upplever och uppfattar det hälsofrämjande arbetet i skolan utifrån sin yrkesroll och därmed uppnått syftet i föreliggande studie. För att nyansera bilden av skolkuratorers alternativt hela elevhälsans arbete föreslår vi en studie som undersöker elevers, lärares och rektorers upplevelser och uppfattningar. Främst elevperspektivets syn på huruvida de upplever möjligheterna att få stöd i sitt lärande och i sin sociala och emotionella utveckling.

Ytterligare undersökning som utifrån vad som framkommit i föreliggande studie skulle vara av intresse att beforska är kring stress och psykisk ohälsa på arbetsplatser med en eventuell inriktning på socionomer, professioner inom elevhälsan eller just

skolkuratorer. Att avläsa statistik gällande till exempel sjukskrivningar och så vidare är väldigt enkelt. Problemet med detta är att man enkelt tror att de som inte är sjukskrivna upplever sig ha en god psykisk hälsa. Vi fick under våra intervjuer erfara att så inte är fallet.

Referenser

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm:

Liber. ss. 8-15.

Akademikerförbundet SSR (2015). Policy för skolkuratorer. Stockholm:

Akademikerförbundet SSR.

Tillgänglig på internet:

https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_for_skolkuratorer_mar_2015_w_0.p df [Hämtad 2018-04-18]

Altshuler, S J. & Reid Webb, J. 2009. School Social Work: Increasing the Legitimacy of the Profession. Children and schools. Vol. 31 (4): 207-218

Tillgänglig på internet:

https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/socialservices/docview/210928877/fulltext/98978CC6FC0C421BPQ/

1?accountid=14827

Aubert, Vilhelm (1974). Socialt samspel. 4. uppl. 2. tr. Stockholm: Almqvist & Wiksell Aubert, V. (1979). Sociologi: socialt samspel. Stockholm: Awe/Gebers.

Backlund, Åsa (2007). Elevvård i grundskolan: resurser, organisering och praktik.

Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6760 Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm:

UNICEF Sverige.

Tillgänglig på Internet: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full

Brante, Thomas (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I Maria Lindh (red.). Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett

professionslärosäte. Rapport nr 8, Vetenskap för profession. Borås: Högskolan i Borås.

Brante, T. (1989). Professioners identitet och samhälleliga villkor. I Staffan Selander (red.). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Lund: Studentlitteratur.

BRIS (2017). Barns psykiska ohälsa - Det är dags att bryta trenden. Stockholm:

Barnens rätt i samhället.

Tillgänglig på internet:

http://www.sfbup.se/wp-content/uploads/2017/03/bris-rapport-2017_1.pdf

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.

Dina, Fikrije & Pajalic, Zada (2014). How school nurses experience their work with schoolchildren who have mental illness a qualitative study in a Swedish context. Global Journal of Health Science. 6 (4): s. 34110.

Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.5539/gjhs.v6n4p1

D-Wester, Yvonne (2005). Socionomen i skolan. 1. uppl. Stockholm: Gothia.

Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 – grundrapport.

Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Tillgänglig på internet:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/fbcbd76d2cae4fc0981e35dddf246c f0/skolbarns-halsovanor-sverige-2013-14.pdf

Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland ungdomar [Elektronisk resurs]. Folkhälsomyndigheten.

Tillgänglig på internet:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cfd1df fb/skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf

Gustafsson, Jan-Erik., Westling Allodi, Mara., Alin Åkerman, Britta., Eriksson, Charli., Eriksson, Lilly., Fischbein, Siv., Granlund, Mats., Gustafsson, Per., Ljungdahl, Sofia., Ogden, Terje & Persson, Roland S. (2010). School, Learning and Mental Health A systematic review. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien, s. 128.

Tillgänglig på internet:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:317965/FULLTEXT01.pdf

Garmy, Pernilla. (2016). Hälsopromotion i skolan. Utvärdering av DISA - ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar. Diss. Institutionen för kliniska vetenskaper: Malmö.

Tillgänglig på internet:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:898925/FULLTEXT01.pdf

Hiltunen, Linda (2017). Lagom perfekt: Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Växjö: Linnéuniversitetet.

Hsieh, Hsiu-Fang & Shannon, Sarah.E (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research. Vol. 15 (9), 1277-1288.

Isaksson, Cristine & Sjöström, Stefan (2017). Looking for 'social work' in school social work. European Journal of Social Work. Vol. 20 (2): 191-202.

Jacobsen, D.I. (2002), Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.

[rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lundman Berit & Graneheim Ulla Hällgren (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-Nielsen, Birgitta & Granskär, Monica (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur ss. 219-233.

Moses, Tally. 2010. Being treated differently: Stigma experiences with family, peers, and school staff among adolescents with mental health disorders. Social Science &

Medicine. Vol. 70 (7): 985-993.

Tillgänglig på internet: https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2009.12.022

Nilsson, B. (1996). Socialpsykologi: Utveckling och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Selander, Staffan (1989). (red.) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap – Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur.

SFS 2010:800. 2 kap. 25 § Skollagen.

Skolverket (2016). Elevhälsa. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elevhalsa-1.126285# [Hämtad 2018-04-18]

Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga – Underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.

Tillgänglig på internet:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf SOU 2010:80. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes.

Thomassen, Magdalene (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.

Trost, J. & Levin, I. (2004). Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom human-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wilhsson, Marie (2016). Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet – skolan som hälsofrämjande arena. Halmstad: Halmstad University Press.

Tillgänglig på Internet:

http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1113234/FULLTEXT01.pdf

Bilagor

Bilaga A

Informations- och samtyckesbrev

Hej!

Vi är två studenter, Micael och Kushtrim, som för närvarande går sjätte terminen på socionomprogrammet. Denna termin arbetar vi med vårt examensarbete. Vi har själva fått välja ämne och är båda väldigt intresserade av det hälsofrämjande arbetet i skolan.

Vår studie ämnar därför undersöka hur ni skolkuratorer upplever det hälsofrämjande arbetet med skoleleverna samt en del om hur ni tänker kring er yrkesroll i detta arbete.

För att utföra studien tänker vi genomföra intervjuer. Att du ställer upp som intervjuperson innebär helt enkelt att vi träffas och att du blir intervjuad. Deltagandet är frivilligt, du kommer att vara anonym och du har rätt att när som helst avbryta din medverkan även om du tackat ja till att delta som intervjuperson. Att just Du väljer att medverka skulle betyda väldigt mycket för oss i vår utbildning. Vi är medvetna om att det kan kännas obehagligt och känsligt att bli intervjuad både för att det inte är något man inte är van vid och för att det helt enkelt finns saker man inte vill prata om.

Självklart väljer du själv vad du vill ta upp. Vi tror och hoppas dessutom att detta tillfälle som vi beräknar ta ungefär en timme skulle kunna gynna även dig då du själv ges möjlighet att reflektera kring din profession.

För att komma ihåg allt vi har pratat om så kommer vi att spela in intervjun. Ljudfilerna kommer under uppsatsskrivandet bevaras på sådant sätt att endast vi studieansvariga har tillgång till dem och ljudfilerna kommer att raderas när studien är färdigställd.

Jag är medveten om att det är frivilligt att delta i studien och att jag när som helst kan avbryta min medverkan utan att behöva ange orsak. Jag samtycker till att delta i studien.

Kontaktinformation Student Micael Ek

Telefon: X, e-mail: micael.ek@live.se / me223cn@student.lnu.se Student Kushtrim Shatri

Telefon: X, e-mail: kushtrimshatrii@hotmail.com Handledare Maria Eriksson, lektor i genusvetenskap Telefon: X, e-mail: maria.h.eriksson@lnu.se

Bilaga B

Intervjuguide