Förslag på framtida forskning

I vår studie har vi riktat in oss på matematiklärarens syn på formativ bedömning. Därmed anser vi att det i framtiden skulle vara intressant att vidare studera formativ bedömning ur ett elevperspektiv. Det hade varit intressant att utifrån ett liknande syfte få svar på hur elever ser på begreppet. Det känns däremot utifrån vår tidigare bakgrund och resultat svårt att motivera studier som försöker förklara effekter av formativ bedömning. Det krävs först studier som ger en klarhet i begreppets definition och innebörd. Vi efterlyser därmed fler studier som kan säkerställa en allmänt accepterad definition och tydliga rekommendationer för hur det ska appliceras i undervisning. En annan intressant aspekt anser vi hade varit att vidare studera hur parametrar som exempelvis lärarens arbetslivserfarenheter, kön, arbetsplats, utbildning och ålder påverkar dess förhållningssätt till formativ bedömning. Det krävs då ett stort underlag för att dra generella slutsatser.

Referenser

Bennett, R. E. (2011). Formative assessment: a critical review. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 18:1, ss. 5-25.

Black, P. & Wiliam, D. (1998). Inside the Black Box: Raising Standards Through Classroom Assessment. Phi Delta Kappan, vol. 80, no. 2, ss. 139-44.

Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. (2004). Working inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi Delta Kappan, vol. 86, no. 1, ss. 9-21. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Clark, I. (2012). Formative Assesment: Assesment is for self-regulated learning. Educational psychology review. JSTOR Journals 2, ss. 205-249.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ekström, M. & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77, (1), ss. 81–112.

Hargreaves, E. (2005). Assesment for learning? Thinking outside the (black) box. Cambridge Journal Of Education. 35. 2, ss. 213-224.

Hodgen, J & Wiliam, D. (2013). Mathematics inside the black box: bedömning för lärande i matematikklassrummet. Stockholm: Liber.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Häggblom, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Jönsson, A. (2011). Formativ bedömning. I Hult, A & Olofsson, A. (Red). Utvärdering och bedömning i skolan – För vem och varför?. Stockholm: Natur och kultur, ss. 212-226. Kilpatrick, J. Findell, B. & Swafford, J. (2001). Adding it up- helping children learn mathetmatics. Washington DC: National Academy Press.

Kjellström, K. (2012). Betygsättning och bedömning i matematik. I Samuelsson (Red.) Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups, ss. 131-146.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Newton, P. (2007). Clarifying the purposes of educational assessment. Assessment in

Education: Principles, Policy & Practice, 14(2), ss. 149-170.

Ryve, A. (2006). Vad är kunskap i matematik? Nämnaren nr 2 2006, ss. 7-9. Sadler, R. D. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science, 18, ss. 119–144.

Scriven, M. (1967). The Methodology of Evaluation. I Tyler, R, Gagné, R.M & Scriven, M (Red), Perspectives of Curriculum Evaluation. Washington D.C.: American Educational Research Association, ss. 39 – 83.

Skolinspektionen. (2010). Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. Kvalitetsgranskning. I Skolinspektionens rapport 2010:13, Stockholm. Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen: en sammanställning av

forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 [2016-11-05]

Skolverket (2016). Betygsättning. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/bedomning/betyg [2016-11-05]

Skott, J., Jess, K., Hansen, H. C. & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare. Delta, Didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning.

Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM.

Säljö, R. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2. [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 101-138.

Taras, M. (2005). Assessment – Summative and Formative – Some Theoretical Reflections. British Journal of Educational Studies, vol. 53, No. 4. ss. 466 – 478.

Taras, M. (2007). Assessment for learning: understanding theory to improve practice. Journal of Further and Higher Education, vol. 31, No. 4. ss. 363 – 371.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Wiliam, D. (2010). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. I Andrade, H. L & Cizek, G. J. (red.), Handbook of formative assessment. New York: Routledge, ss. 18-40.

Bilagor

Bilaga 1

Hej!

Vi är två studenter, Anton och William, som läser till ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. I vår nuvarande kurs skriver vi ett självständigt arbete på 15 hp på grundläggande nivå i ämnet matematik. Vårt resultat bygger på observationer av matematikundervisning och intervju med matematiklärare på gymnasiet.

Vi undrar därför om du kan tänka dig delta i vår studie. Det innebär att vi får chansen att observera en av dina matematiklektioner och därefter genomföra en intervju med dig för att få ta del av din syn. All empiri utgår från centrala etiska aspekter vilket innebär att all information behandlas konfidentiellt och inga personliga uppgifter redovisas. I samband med intervjun kommer arbetes syfte och frågeställningar tydliggöras. Hoppas vi har väckt intresse för att du ska vilja delta i vår studie.

Varma hälsningar

Bilaga 2

Frågeformulär

Generella frågor (personlig information kommer inte presenteras)

A. Namn och ålder B. Ort och arbetsplats

C. Arbetslivserfarenheter (vilka tidigare jobb har du haft? Hur många år har du arbetat inom skolverksamheten, vilka ämnen, årskurser och gymnasieprogram har du undervisat?)

D. Utbildning (Vid vilken högskola/universitet läste du och vilket årtal? Vilken/vilka utbildningar har du läst? Har du läst några kurser med inriktning på bedömning?)

Syftesfrågor (Öppnare frågor som utifrån relation till vårt syfte kan fördjupas)

1. Förklara vad begreppet formativ bedömning innebär för dig?

2. Anser du att du använder formativ bedömning i din matematikundervisning? Ja, hur? Nej, varför inte?

3. Finns det likheter/skillnader mellan formativ och summativ bedömning? Anser du dessa bedömningar kan kombineras i ämnet matematik eller föredrar du att se dem separat? Hur?

4. Vilka positiva effekter anser du det finns med att använda formativ bedömning i ämnet matematik?

5. Finns det enligt dig nackdelar eller hinder med formativ bedömning för ämnet matematik?

6. Anser du formativ bedömning kan motiveras utifrån gällande ämnesplan för matematik och aktuella styrdokument ?

Ja, hur? Nej, varför?

7. Anser du att eleverna i din matematikundervisning har möjlighet att ge respons till varandra?

Ja, på vilka sätt? Nej, varför inte?

8. Hur anser du eleverna kan få möjlighet att bli ansvariga för sin egen lärandeprocess i ämnet matematik (använder du t.ex. självbedömning)?

9. Föredrar du skriftlig återkoppling, muntlig återkoppling eller en kombination av båda? Vad anser du lämpar sig bäst för ämnet matematik? Motivera ditt svar!

10. Hur anser du övriga matematiklärare på din skola ser på begreppet formativ

bedömning? Finns det enligt dig en generellt positiv eller negativ inställning? Har din skola några allmänna strategier för att det ska appliceras i undervisningen?

11. Nedan följer ett elevsvar på en matematikuppgift. Ge förslag på återkoppling till eleven där du använder din syn på formativ bedömning.

Fråga: I en familj som består av tre syskon brukar de singla en slant två gånger för att avgöra vem som ska städa. Blir det klave två gånger i rad städar Johan, blir det krona två gånger i rad städar Lisa och blir det en krona och en klave städar Emelie. Hur stor är sannolikheten att Emelie får städa? Anser du att slantsinglingen är rättvis?

Elevsvar:

Sannolikhet att Johan får städa:1/2⋅ 1/2= ¼.. Sannolikhet att Lisa får städa: 1/2⋅ 1/2= ¼. Sannolikhet att Emelie får städa: 1/2⋅ 1/2= ¼. Slantsinglingen är alltså rättvis!

Bilaga 3

Övriga intressanta händelser

Fokus (1 - ingen eller knappt märkbar. 2 - delvis. 3

- i stor utsträckning. 4 - mycket) ^{1 2 3 4 Spontant Planerat Kommentar}

Kamratrespons Självbedömning Återkoppling lärare-elev Skriftlig återkoppling Muntlig återkoppling

Bedömning kopplat till styrdokument i form av matematiska förmågor och centralt innehåll Summativ bedömning

Formativ och summativ bedömning i relation till varandra

Fakulteten för teknik