Förslag på framtida forskning

Under tiden jag har arbetat med den här studien har en hel del funderingar uppkommit. Jag har fått en ökad förståelse för att begreppet skolutveckling är ett flertydigt och kan ses från olika perspektiv. Genom att välja det ena eller det andra synsättet innebär att processens fortsatta färdväg stakas ut, men att det också medför att andra möjliga färdvägar väljs bort. Flera forskare verkar vara överens om att skolkulturen är en viktig variabel i skolutveckling. Vilken eller vilka skolkultur/er som råder på en skola tror jag kan ha betydelse för vilket synsätt man har. Jag tycker därför att det vore intressant att undersöka vilken skolkultur som råder på en skola där båda skolformerna finns.

Jag tror också att det kan vara fortsatt intressant att undersöka ”vägen” till mål och syfte med samverkan och främst då det här med hinder.

Slutligen skulle det vara intressant att undersöka hur elever på en skola med båda skolformer upplever och uppfattar samverkan.

49

Referenslitteratur

Ainscow, M., Booth, T., Dyson, A., med Farrell, P., Frankham, J., Gallannaugh, F., Howes, A. och Smith, R. (2006) Improving schools, developing inclusion. London: Routledge.

Ainscow, M. & Sandhill, A. (2010). Developing inclusive education systems: the role of organisational cultures and leadership. International Journal of Inclusive Education. 14(4), 401-416.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur.

De Boer, A.A., Pijl, S.J., & Minnaert, A.E.M.G. (2011). Regular primary schoolteachers’ attitudes towards inclusive education: a review of the literature. International Journal of

Inclusive Education. 15 (3), 331-353.

Avramidis, E., & Norwich, B. (2002). Teachers’ attitudes towards integration/inclusion: A review of the literature. European Journal of Special Needs Education 17(2), 129–147. Barlebo Wenneberg, S. (2001). Socialkonstruktivism – positioner, problem och

Perspektiv. Malmö Liber AB.

Berg, G. (1999). Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling. Göteborg: Gothia. Berg, G. & Scherp, H-Å. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling.

Berger, P. L. & Luckmann, T. (1966). The social construction of reality. New York: Doubleday Anchor Books.

Berres, M.S. (1996). A parent´s request: Creating diversity for all children. In M.S. Berres, D. L. Ferguson, P. Knoblock, & C. Woods (Eds.), Creating tomorrows schools today. Stories of

inclusion, change and renewal (pp. 66-96). New York: Teachers College Press.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund, Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Butler, S. & Shevlin, M. (2001). Creating an inclusive school: The influence of teacher attitudes. Irish Educational Studies. 20(1), 125-138.

Clark, C., Dyson, A. & Millward, A. (1998). Theorising special education: time to move on? I C. Clark, A. Dyson & A. Millward (Eds.), Theorising special education. London:

Routledge.

Combs, S., Elliott, S. & Whipple, K. (2010). Elementary physical education teachers` attitudes towards the inclusion of children with special needs: a qualitative investigation.

50

Creswell, J. W. (2007). Qualitative inqury and research design: Choosing among five

approaches (2nd ed.). Thousand Oaks, CA: Sage.

Danermark, B. (2000). Samverkan- himmel eller helvete? Stockholm: Förlagshuset Gothia. Deal, T. E. & Peterson, K. D. (1999). Shaping School Culture: The Heart of Leadership (San Francisco, CA: Jossey Bass).

Deckmar, M. (2007). Freds bok. Jengel Förlag.

Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. Fritzes.

Dyson, A. & Millward, A. (2000). Schools and Special Needs - Issues of Innovation and

Inclusion. London: Sage.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, I. (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I Tøssebro, J. (Red),

Integrering och inkludering (s.101-120). Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska

området – en kunskapsöversikt. Skolverket. Stockholm: Liber.

Eriksson Gustavsson, A-L; Göransson, K. & Nilholm, C. (Red.) (2011). Specialpedagogisk

verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

European Agency for Development in Special Needs Education. (2009). Huvudprinciper för

att främja kvalitet i undervisningsmiljöer. Underlag för beslutsfattare.

Evans, D. & Hwang, S. (2011). Attitudes Towards Inclusion: Gaps Between Belief and Practice. International Journal of Special Education. 26(1), 136-146.

Flem, A., Moen, T. & Gudmundsdottir, S. (2004). Towards Inclusive schools: a study of inclusive education in practice. European Journal of Special Need Education. 10(1), 85-98. Friend, M. and Cook, L. (1996) Interactions: Collaboration Skills for Professionals, (2nd edn.). White Plains: Longman.

Gustavsson, A. (red.) (2004). Delaktighetens språk. Lund:Studentlitteratur.

Graneheim, U. H., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Göransson, K., Stéensson, A-L., Roll-Pettersson, L., Stenhammar, A-M. & Thorsson, L. (2000). Om alla är lika skulle det inte vara lika roligt. Att bygga en skola- samverkan mellan

51

Göransson, K. (2004). Barn som blir elever - om olikheter, undervisning och inkludering. Stockholm: Stiftelsen ala.

Göransson, K. (2007). ”Om alla är lika skulle det inte vara roligt”: att bygga en

skolsamverkan mellan särskolan och grundskolan. Stockholm: Stiftelsen ala.

Halsall, R. (Ed.) (1998). Teacher research and school improvement. Milton Keynes, Open University Press.

Hargreaves, A. (1994). Changing Teachers, Changing Times: Teachers’ Work and Culture in

the Postmodern Age. New York: Teachers College Press.

Hargreaves, A. & Fink, D. (2008). Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Hopkins, D. (1995). Towards Effective School Improvement. School Effectiveness and School

Improvement: An International Journal of Research, Policy and Practice, 6(3), 265-274.

Irisdotter Aldenmyr, S., Paulin, A. & Grönlien Zetterqvist, K. (2009). Etik i professionellt

lärarskap. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Johnson, R. T. & Johnson, D. W. (2001). An overview of cooperative learning. I J. S. Thousand, R. A. Villa, & A. I. Nevin (Eds.). Creativity and collaborative learning. A

practical guide to empowering students and teachers (pp. 31-44). Baltimore: Paul H.

Brookes Publishing Co.

Kugelmass, J.W. (2001). Collaboration and compromise in creating and sustaining an inclusive school. International Journal of Inclusive Education. 5 (1). 47-65.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lincoln, Y. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Beverly Hills, CA: Sage.

Lipsky, D. A. & Gartner, A. (1996). School Reform and Inclusive Education. Baltimore: Paul H. Brookes.

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.

Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik – vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk

forskning i Sverige, (10)2, 124-138.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever med behov av särskilt stöd - Vad betyder det och

52

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av

forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Nordström, I. (2002). Samspel på jämlika och ojämlika villkor: Om lindrigt utvecklingsstörda

skolbarns samspel och relationer med kamrater. Stockholm: Sthlm

universitet: Pedagogiska institutionen.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Person, S. & Rönnerman, K. (Red.) (2005). Handledningens dilemman och möjligheter –

erfarenheter från förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Putnam, J., W. (1998). The progress of cooperative learning. I J. W. Putnam (Ed.)

Celebrating diversity in the classroom. Cooperative learning and strategies for inclusion

(pp. 229-258). Baltimore: Paul H. Brookes Publishing Co.

Sahlberg, P. & Leppilampi, A. (1998). Samarbetsinlärning. Stockholm: Runa Förlag AB. Schoen, L. F. & Teddlie, C. (2008). A new model of school culture: a response to a call for conceptual clarity. School Effectiveness and School Improvement: An International Journal of

Research, Policy and Practice, 19(2), 129-153.

Skollagen. (2010). Skollagen 2010:800. Stockholm: Norstedts Juridik AB. Skolverket. (2005), Rapport 270. Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2006). Kommunernas särskola. Elevökning och variation i andel elever

mottagna i särskolan. Skolverkets aktuella analyser. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Fritzes.

Skrtic, T., M. (1991). Behind special education. A critical analysis of professional culture and

school organization. Denver, Colorado: Love Publishing Company.

SOU 2003:35. För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning. Delbetänkande av Carlbeckkommittén. Stockholm: Fritzes.

SOU 2004:98. För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande av Carlbeck-kommittén, Stockholm: Fritzes.

SOU 2011:8. Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med

53

Stainback, W. & Stainback, S. (1991). Rationale for integration and restructuring: A synopsis. In J. W. Loyd, A. C. Repp, & N. N. Singh (Eds.) The regular Education Initiative: Alternative

perspectives on concepts, issues and models (pp. 225-239). Sycamore, IL: Sycamore.

Thousand, J. S. & Villa, R. A. (1993). Colloborative teams: A powerful tool in school restructuring. I R. A.Villa, J. S. Thousand, W. Stainback & Stainback, S. (Eds.), Restructing

for caring and effective education. An administrative guide to creating heterogenous schools,

(pp. 73-108). Baltimore: Paul H. Brookes Publishing Co.

Tideman, Magnus. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och

välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund:

Studentlitteratur.

Trost, J. (2007). Enkätboken. (3:e upplagan). Lund. Studentlitteratur.

Udvari-Solner, A. (2001). A decision-making model for making curricular adaptions in cooperative groups. I J. S. Thousand, R. A. Villa, & Nevin, (Eds.), Creativity and

collaborative learning. A practical guide to empowering students and teachers, (pp. 59-77).

Baltimore: Paul H. Brookes Publishing Co.

Van Houtte, M. (2005). Climate or Culture? A Plea for Conceptual Clarity in School. Effectiveness Research. School Effectiveness and School Improvement: An International

Journal of Research, Policy and Practice, 16 (1), 71-89.

Vislie, L. (2003). From integration to inclusion: focusing global trends and changes in the western European countries. European Journal of Special needs Education, 18(1), 17-35.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf http://www.doktorandhandboken.nu/densvenskahogskolan/sveengordbok/termer/f/fallstudie.4 .7852b29111e5fd61e597ffe299.html http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?presel#tab-1 http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.5119!/Menu/general/columncontent/attachment/AUM01_s peciallarare.pdf http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/12/69/847e537d.pdf http://www.isec2000.org.uk/abstracts/papers_k/kugelmass_1.htm

54

Bilaga 1