Förslag för framtida forskning

När studien genomfördes var heltid som norm aktuellt att implementeras och det kan därför vara intressant att följa upp de verksamheter som infört organisationsförändringen i

framtiden. Det kan undersökas genom en kvalitativ metod i form av intervjuer för en djupare förståelse av de frågor som ställdes i den aktuella studien. Senare kan även uppföljning av en enkätundersökning genomföras för att granska vårdpersonalens hälsa, arbetsrelaterad stress och hur heltid som norm fungerar.

Resultatet kan även vara användbart för kommuner att implementera förebyggande och främjande insatser för att undvika ohälsa och arbetsrelaterad stress hos vårdpersonal. Det kan skapa en god hälsa hos vårdpersonalen, högre arbetsnärvaro och minskade kostnader för sjukvården samt samhället. God hälsa och effektivt arbete lönar dessutom ett hållbart

arbetsliv.

7

SLUTSATSER

• Det framkommer i resultatet att majoriteten anser till en viss del att förestående organisationsförändringar är positivt för både brukarna och verksamheten men inte givande för vårdpersonalen.

• Vårdpersonalen skattar sin allmänna hälsa som god. Däremot rapporteras det mildare besvär av psykiska och fysiska symtom.

• Arbetsrelaterad stress förekommer delvis hos vårdpersonalen.

• En negativ korrelation framkommer men inget starkt samband finns mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar.

• Ett positivt men svagt samband framkommer mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.

REFERENSLISTA

Abrahamsson, K. (2005). Drömmen om det goda arbetet. I B. Fjæstad., & L.E. Wolvén (Red.), Arbetsliv och samhällsförändringar (s. 31–48). Lund: Studentlitteratur.

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Aldaz, E., Aritzeta, A., & Galdona, N. (2019). The association between alexithymia, emotional intelligence and burnout among nursing assistants working in nursing home settings: A cross‐sectional study. Journal of Advanced Nursing, 75(11), 2786-2796. doi: 10.1111/jan.14153

Alvesson, M., & Sveningsson, S. (2014). Förändringsarbete i organisationer – om att utveckla företagskulturer. Stockholm: Liber.

Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser – Att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur.

Bordia, P., Hunt, E., Paulsen, N., Tourish, D., & DiFonzo, N. (2007). Uncertainty during organizational change: Is it all about control?. European Journal of Work and Organizational Psychology, 13(3), 345-365. doi: 10.1080/13594320444000128 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Stockholm: Liber.

Bryson, A., Barth, E., & Dale-Olsen, H. (2013). The effects of organizational change on worker well-being and the moderating role of trade unions. Industrial & Labour Relations Review, 66(4), 989-1011. doi: 10.1177/001979391306600410

Caroli, E., & Weber-Baghdiguian, L. (2016). Self-reported health and gender: The role of social norms. Social Science & Medicine, 153(1), 220-229. doi:

10.1016/j.socscimed.2016.02.023

Carr, J., Kelley, B., Keaton, R., & Albrecht, C. (2011). Getting to grips with stress in the workplace. Human Resource Management International Digest, 19(4), 32-38. doi: 10.1108/09670731111140748

Chungkham, H. S., Ingre, M., Westerlund, H., Theorell, T., & Karasek, R. (2013). Factor Structure and Longitudinal Measurement Invariance of the Demand Control Support Model: An Evidence from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Public library of science ONE, 8(8), doi:10.1371/journal.pone.0070541 Ejlertsson, G. (2019a). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik (4:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2019b). Statistik för hälsovetenskaperna (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Field, A. (2009). Discovering statistics using SPSS: and sex and drugs and rock “n” roll (3rd

Fläckman, B., Hansebo, G., & Kihlgren, A. (2009). Struggling to adapt: caring for older persons while under threat of organizational change and termination notice. Nursing Inquiry, 16(1), 82–91. doi: 10.1111/j.1440-1800.2009.00434

Folkhälsomyndigheten. (2016). Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Östersund: Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsans utveckling: Årsrapport 2019. Östersund: Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och covid-19. Hämtad 2020-04-11 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/coronavirus/

Förenta Nationen. (2015). Transforming our world: The 2030 Agenda for sustainable development. New York, NY: Förenta Nationerna.

Försäkringskassan. (2016). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Stockholm: Försäkringskassan.

Försäkringskassan. (2017). Svar på regeringsuppdrag Rapport - Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2017. Sjuk- och rehabiliteringspenning. Stockholm: Försäkringskassan.

Försäkringskassan. (2018). Sjukfrånvaro på svensk arbetsmarknad. Stockholm: Försäkringskassan.

Hadzibajramovic, E., Ahlborg, G., Jr, Grimby-Ekman, A., & Lundgren-Nilsson, Å. (2015). Internal construct validity of the stress-energy questionnaire in a working population, a cohort study. BioMed Central Public Health, 15(1), 1-9. doi: 10.1186/s12889-015- 1524-9

Holtermann, A., Jørgensen, M.B., Gram, B., Christensen, J.R., Faber, A., Overgaard, K., … Søgaard, K. (2010). Worksite interventions for preventing physical deterioration among employees in job-groups with high physical work demands: Background, design and conceptual model of Finale. BMC Public Health, 10(1), 1-12. doi: 10.1186/1471-2458-10-120

Imborn, M., Åsbrink, B., & Hjelm, K. (2017). Vård- och omsorgsarbete 1 (2:a uppl.). Sanoma utbildning: Stockholm.

Jeth, A., Kernan, L., och Kurowski, A. (2017). Conceptualizing the dynamics of workplace stress: a systems-based study of nursing aides. BMC Health Services Research, 17(13), 1–11. doi: 10.1186/s12913-016-1955-8

Johansson, O. (2014). Arbetspsykologi – några fallbeskrivningar. I E. Holmström., & K. Ohlsson (Red.), Människan i arbetslivet – Teori och praktik (s. 49–74). (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of working life. New York: Basic Books.

Kommunal. (2018). Mer tid – En rapport om kvalitet och bemanning i äldreomsorgen. Bygger på kommunals medlemsundersökning 2017. Stockholm: Kommunal. Ljungblad, C., Granström, F., Dellve, L., & Åkerlind, I. (2014). Workplace health promotion

and working conditions as determinants of employee health. International Journal of Workplace Health Management, 7(2), 89-104. doi: 10.1108/IJWHM-02-2013-0003 Lundberg, U. (2018). Psykobiologiska processer, stress och ojämlikhet i hälsa. I M. Rostila., &

S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 255–279). (2:a uppl.). Stockholm: Liber.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikensgrunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap (3:e uppl.). Stockholm: Liber.

Persson, R., & Ørbæk, P. (2014). Arbete. Stress och hälsa. I E. Holmström., & K. Ohlsson (Red.), Människan i arbetslivet – Teori och praktik (s. 15–48). (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Prevent. (2016). Enkät om psykosocial arbetsmiljö. Stockholm: Prevent.

Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet.

Rostila, M., & Toivanen, S. (2018). Den orättvisa hälsan. I M. Rostila., & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 17– 30). (2:a uppl.). Stockholm: Liber.

Šebjan, U., & Tominc, P. (2015). Impact of support of teacher and compatibility with needs of study on usefulness of SPSS by students. Computers in Human Behavior, 53(12), 354–365. doi: 10.1016/j.chb.2015.07.022

Socialstyrelsen. (2019). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2019. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sundin, L., Hochwälder, J.H., Bildt, C., & Lisspers, J. (2006). The relationship between different work-related sources of social support and burnout among registered and assistant nurses in Sweden: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 44(1), 758–769. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.01.004

Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Heltidsarbete som norm. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Theorell, T. (2012). Psykosociala faktorer – vad är det?. I T. Theorell (Red.), Psykosocial miljö och stress (s. 15–80). (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Toivanen, S., & Vinberg, S. (2018). Arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet. I M. Rostila., & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 335–360). (2:a uppl.). Stockholm: Liber.

Winroth, J. (2018). Organisationshälsa – En bok om hållbart arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.

Åkerstedt, T. (2012). Återhämtning och sömn. I T. Theorell (Red.), Psykosocial miljö och stress (s. 93–115). (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

BILAGA A; ENKÄT

ARBETSRELATERAD STRESS I RELATION TILL

ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Denna enkät innehåller frågor med olika svarsalternativ, vänlig välj de

alternativ som passar bäst in på dig och din situation

Följande frågor är bakgrundsfrågor som handlar om dig och om ditt

arbete

Vänlig, kryssa i rutan med endast ett svarsalternativ som bäst stämmer in på dig

Vilket kön identifierar du dig som?

☐ Kvinna ☐ Man ☐ Annat

Vilken åldersgrupp tillhör du?

☐ 18-30 ☐ 31-43 ☐ 44-56 ☐ 57- 65+

Vilken är din huvudsakliga befattning?

☐ Vårdbiträde ☐ Undersköterska ☐ Sjuksköterska ☐ Samordnare/Administratör ☐ Enhetschef

Vilken är din huvudsakliga arbetstid?

☐ Dagtid ☐ Dag- och kvällsarbete ☐ Kvällsarbete ☐ Nattarbete

Vilken anställningsform har du?

Följande frågor handlar om ditt allmänna hälsotillstånd

Ditt allmänna hälsotillstånd kan innebära ditt psykiska och fysiska mående om du

exempelvis har/har haft ångestsymtom eller fysisk värk de senaste sex månaderna. Vänlig, kryssa i rutan med endast ett svarsalternativ som bäst stämmer in på dig och din situation

Hur skattar du ditt allmänna hälsotillstånd?

☐ Mycket bra ☐ Bra ☐ Någorlunda ☐ Dåligt ☐ Mycket dåligt

Har du något av följande besvär?

När du besvarar följande frågor, tänk tillbaka på hur det har varit de senaste sex månaderna

Inga alls Lätta besvär Svåra besvär

Huvudvärk och/eller migrän? ☐ ☐ ☐

Värk i leder och/eller nacke, axlar? ☐ ☐ ☐

Nedstämd och/eller ångest, oro? ☐ ☐ ☐

Sömnsvårigheter? ☐ ☐ ☐

Följande frågor handlar om din arbetssituation och arbetsrelaterad

stress

Arbetsrelaterad stress kan exempelvis innebära att du känner dig spänd, rastlös, nervös, orolig eller ofokuserad de senaste sex månaderna. Vänlig, kryssa i rutan med endast ett svarsalternativ som bäst stämmer in på dig

Känner du dig stressad i ditt arbete gällande arbetsuppgifter/rutiner?

☐ Aldrig ☐ Ibland ☐ Ofta ☐ Alltid

Mitt arbete är meningsfullt för mig

Jag hinner att genomföra mina arbetsuppgifter inom ramen för en arbetsdag

☐ Håller inte med ☐ Håller med till en viss del ☐ Håller med ☐ Håller helt med

Jag känner att jag har kontroll över min arbetssituation

☐ Håller inte med ☐ Håller med till en viss del ☐ Håller med ☐ Håller helt med

Följande frågor handlar om ”heltid som norm”

Heltid som norm innebär hur du känner till organisationsförändringen och om du påverkas av den. Vänlig, kryssa i rutan med endast ett svarsalternativ som bäst stämmer in på dig

Känner du till organisationsförändringen heltid som norm?

☐ Ja ☐ Delvis ☐ Nej

Heltid som norm är bra för brukarna

☐ Håller inte med ☐ Håller med till en viss del ☐ Håller med ☐ Håller helt med

Heltid som norm är bra för verksamheten

☐ Håller inte med ☐ Håller med till en viss del ☐ Håller med ☐ Håller helt med

Heltid som norm är bra för mig personligen

☐ Håller inte med ☐ Håller med till en viss del ☐ Håller med ☐ Håller helt med

Jag känner mig delaktig vid planering av organisationsförändringar

☐ Håller inte med ☐ Håller med till en viss del ☐ Håller med ☐ Håller helt med

Jag känner stress/oro inför kommande organisationsförändringar

☐ Håller inte med ☐ Håller med till en viss del ☐ Håller med ☐ Håller helt med

BILAGA B; MISSIVBREV

Missivbrev

Mitt namn är Emma Helles och jag studerar min sjätte och sista termin på

Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Inom ramen för programmet ingår det att skriva ett examensarbete inom folkhälsovetenskap vilket jag gör just nu. Det ämnesområde jag valt är arbetsliv och hälsa, med syfte att undersöka personalens

självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående

organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. Jag kommer därför att undersöka eventuella samband mellan arbetsrelaterad stress samt självskattad hälsa och organisationsförändringar hos medarbetare i en kommunal organisation. Du har fått detta missivbrev då du tillhör den medarbetaregrupp jag vill inkludera i min studie.

Enkätundersökningen kommer att delas ut på ett flertal arbetsplatser med medarbetare inom samma målgrupp. Deltagande i studien är frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande, utan att ange orsak. Dina svar i enkäten är anonyma då materialet kommer att avidentifieras och kodas. Det innebär att endast jag och min handledare kommer ha tillgång till uppgifterna. Enkätsvaren kommer endast användas inom ramen för

examensarbetet och resultatet kommer att publiceras i uppsatsportalen Diva på gruppnivå, det innebär att enskilda svar inte kommer att rapporteras. När studien är genomförd och godkänd kommer enkäterna samt kodnyckeln raderas.

Din medverkan är betydelsefull gällande eventuella förbättringsmöjligheter för medarbetares arbetsmiljö när en organisation står inför en förändring. Enkäten tar ungefär fem minuter att besvara. Genom att besvara enkäten godkänner du att dina svar helt eller delvis används i uppsatsarbetet.

Vid frågor eller intresse av undersökningens resultat går det bra att kontakta mig.

Emma Helles

Student, Folkhälsoprogrammet Mälardalens Högskola

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00