7. Diskussion
7.3 Förslag till framtida forskning
Resultatet från vår studie visar på att det finns behov av att förtydliga vad specialpedagogens handledningsuppdrag innebär. Vilken typ av kompetens är det man vill ha när man vänder sig till specialpedagogen för stöd? Det krävs att ledningen på förskolor och skolor ser handledningen som ett verktyg för vidgat lärande ur ett längre perspektiv. För att handledning ska bli ett användbart verktyg för kompetensutveckling och stöd till pedagoger krävs det också att uppdraget bli tydligare och att det i större utsträckning används i förebyggande syfte. Här måste kanske handledningen initialt vara beordrad av ledningen och inte något man väljer. Vår studie visar att handledning ofta tas till när det ”redan brinner”. Specialpedagogerna talar om handledning som ett verktyg för kompetensutveckling men för att verkligen ta tillvara handledningens kompetensutvecklande funktion kanske den behöver tillhöra vardagen på förskolan/skolan
Det vore intressant att göra aktionsforskning där man följer arbetslag som arbetar kontinuerligt med handledning och arbetslag som inte gör det. Vilka konsekvenser kan man se i verksamheten av att handledningen är beordrad och kontinuerlig och hur påverkar detta specialpedagogernas möjlighet att styra skolutvecklingen?
Intressant för vidare forskning vore också att undersöka specialpedagogens roll i det
skolutvecklande uppdrag som ingår i specialpedagogens yrkesroll enligt
examensförordningen. Vår forskning tyder på att det är ett område där det finns utvecklingspotential. Det skolutvecklande uppdraget är också betydelsefullt för lyfta det specialpedagogiska perspektivet i utvecklingen av förskola och skola. Hur talar specialpedagoger, respektive förskolechefer/rektorer om detta?
Referenslista
Ahlberg, A. (Red.). (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Handledning för förändring?. I T. Kroksmark, & K, Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s.241-268). Lund: Studentlitteratur.
Andreasson, I., Ekström, P.,& Lundgren, M. (2009) Skolans praktik – att styra mot idealet. I A. Ahlberg. (Red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (s. 281-298) Lund: Studentlitteratur.
Berg, G. (2009). Specialpedagogik och skolutveckling –två sidor av samma
mynt.
www.23808_gunnar-berg-specialpedagogik-och-skolutvecling--lycksele-11. Hämtad 130512.
Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av specialpedagogers handledningssamtal. (Doktorsavhandling). Karlstads universitet: Institutionen för utbildningsvetenskap
Bladini, K.(2007). Specialpedagogers handledningssamtal som verktyg och rum för reflektion. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (sid. 199-223). Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. (2001). När experten blev jämlik. Skolbarn, PBU och Styrandet av själen. Paper presenterat vid konferensen Samhällets diskurser, Stockholm.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Clark, C.,Dyson, A., & Millward, A. (1998). Theorising special education. Abingdon: Routledge.
Dahlberg, G., Moss, P.&Pence. A. (2001) Från kvalitet till meningskapande. Stockholm: Stockholms Universitets förlag.
Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande. Förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare.
Examensförordningen:
http://www.ips.gu.se/digitalAssets/1270/1270349_Utbildnplan_Specpedex_ SFS2007_638t_UFLbeslut_090304.pdf
Gjems, L. (2011). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlittertur. Handal, G. (2007). Handledaren-guru eller kritisk vän?. I T. Kroksmark, & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete.(s.19-31). Lund:
Studentlitteratur
Handal, G. & Lauvås, P. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Helldin, R. (1998). Kommunerna och specialpedagogiska verksamheten. Nutid och framtid. Stockholm: HLS Förlag.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Göteborg: Nordstedts akademiska förlag
Kroksmark, T. & Åberg, K. (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitetratur.
Kvale, S.& Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2002). Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma- en utmaning för skolan och högskolan. Stockholm: Skolverket.
Löv, O. (2011). Pedagogisk handledning. Lund: Studentlitteratur. Neumann, I.B. (2003). Mening Materialitet Makt – En introduktion till diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Näslund, J. (2004). Insyn i grupphandledning. Ett bidrag till förståelsen av ett av de människobehandlade yrkenas hjälpredskap.(Doktorsavhandling). Linköpings Universitet.
Normell, M. (2002). Pedagog i en förändrad tid-om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. (Doktorsavhandling) Åbo: Åbo akademis förlag.
Tveiten,S. (2010). Yrkesmässig handledning, mer än ord. Lund: Studentlitteratur.
Winther Jörgensen, M.,& Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Åberg, K. (2009). Anledning till handledning. Skolledares perspektiv på grupphandledning.(Doktorsavhandling). Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Bilagor
Bilaga1.
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Hej!
Vi är två studenter som läser sista året på specialpedagogiska programmet vid Göteborgs Universitet. Vi ska under vårterminen skriva vårt examensarbete som kommer att beröra ämnet handledning ur ett maktperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur specialpedagoger talar om handledning som arbetsverktyg samt beröra begrepp som makt, påverkansmöjlighet och ansvar i handledningssituationer.
Deltagandet i studien är frivilligt och vi kommer att behandla intervjumaterialet anonymt. Enskilda svar kommer alltså inte att redovisas i studien. Intervjun kommer att vara ostrukturerad men för att du ska kunna förbereda dig på ett bra sätt, och för att den ska upplevas som givande för studien bifogar vi några av intervjufrågorna i detta brev.
•
Hur skulle du beskriva ditt handledningsuppdrag? • Hur ser du på handledningens syfte och funktion?
• Vad handlar handledningssamtalen i din verksamhet om?
• Ser du några effekter av handledningssamtalen i din verksamhet?
Vid vår tidigare telefon/mailkontakt bestämdes tid och plats för intervju den 20/2 kl. 10. Vi träffas på din arbetsplats.
Enligt överenskommelse kommer intervjun ev. att kompletteras med en gruppintervju där de sex specialpedagoger som deltar i studien bjuds in till en gemensam diskussion.
Vi är tacksamma för din medverkan och bidrag till vår studie.
Önskar du ytterligare upplysningar om den aktuella studien eller har andra praktiska frågor får du gärna ringa oss.
Malin Sävevik XXX Ann-Sofie Gustafsson XXX
Vänliga hälsningar Malin och Ann-Sofie
Bilaga 2. Intervjufrågor:
• Inledande frågor:
1. Hur gammal är du?2. Vad har du för yrkesexamen?
3. Hur många år har du jobbat som specialpedagog? 4. Hur är din tjänst utformad?
• Definition av handledning:
1. Uppskatta hur stor del av din arbetstid som består av handledning? 2. Beskriv ditt handledningsuppdrag?
3. Beskriv din roll i handledarsamtalet?
4. Hur ser du på handledningens syfte och funktion?
Följdfrågor: Vad är handledning för dig?, Hur ser du på handledning som arbetsredskap?
• Barnsyn/ kunskapssyn, stödåtgärder:
1. Vad handlar handledningssamtalen om? Vad för sorts hjälp söker pedagogerna? 2. Vilka stödåtgärder brukar du förmedla vid dessa handledningssituationer? 3. Vilka stödåtgärder tycker du ger effekt för barnen/eleverna i verksamheterna?
• Makt och ansvar:
1. Vad får du för respons på handledningssamtalen? Hur ser den responsen ut i så fall? 2. Ser du några effekter av handledningssamtalen på barnen/eleverna, arbetslagen,
verksamheten?
3. Hur ser du på makt i ditt handledarsamtal? Vad är makt för dig?
4. Kan du beskriva skillnaden på att vara expert och reflekterande samtalspartner? 5. Hur skulle du beskriva dig själv i förhållande till dessa begrepp?