Förslag på framtida forskning

Stress är ett växande samhällsproblem och mer forskning kommer behövas för att korrekt möta problemet. Rådande stressforskning och statistik klarlägger att stress är ett

återkommande problem för studenter. Men lite görs i dagsläget för att begränsa studenternas stress. Endast ett fåtal studenter erbjuds något stöd för deras stressrelaterade besvär. Därav behövs mer forskning inom ämnet för att både belysa problemet storlek, men också för att introducera bättre åtgärder som fungerar för studenter.

Genom att utöka ämneskunskaperna om stress och stresshantering går det att förhindra onödigt lidande samt främja hälsan inom akademiska arbetsmiljöer. Evidensbaserad forskning kan ge upphov till olika konkreta insatser som fungerar mot stressen. Därmed är det av särskild betydelse att illustrera problemet eftersom konkreta hälsovinster kan göras. Tillåts stressen att växa utan resistens så finns risken att olika stressdiagnoser fortsätter att öka okontrollerat, vilket skulle vara av detriment till folkhälsan i stor.

För framtida forskning skulle det vara av intresse att undersöka det positiva

förhållningsättet (det främjande tankesättet/agerandet) som vissa studenter adopterade.

Studenterna nämnde att efter de adopterat ett mer positivt förhållningsätt, så kände de inte av pressen eller stressen lika mycket som innan. Det är oklart varför vissa studenter väljer att helt plötsligt adoptera ett mer främjande förhållningsätt än andra. Därmedelst kan det vara av relevans för stressforskningen att undersöka fenomenet mer närgående.

REFERENSLISTA

Antonovsky, A. (1979). Health, stress, and coping. (1. Uppl.) San Francisco: Jossey-Bass. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. Uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Bragée, B. W. (2010). Kroppen har sin mening: psykosomatik i ny belysning. (1:1. Uppl.).

Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:7 Uppl.). Stockholm: Liber. Centrala studiestödsnämnden. (2013). Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin

hälsa. Sundsvall: CSN.

David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced

Nursing, 62(1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x

Försäkringskassan. (2016). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Stockholm: Avdelningen för analys och prognos.

Gibbons, C., Dempster, M., & Moutray, M. (2011). Stress, coping and satisfaction in nursing students. Journal of Advanced Nursing, 67(3), 621-32. doi: 10.1111/j.1365-

2648.2010.05495.x

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 2004(24), 105-112. doi:10.16/j.nedt.2003.10.001

Hanson, A. (2015). Salutogen kultur: Från värdegrund till verksamhetsnytta. (Uppl. 1:2.). Lettland: Livonia print.

Herman, J. P,. McKlveen, J. M., Ghosal, S., Kopp, B., Wulsin, A., Makinson, R., … J., Myers, B. (2016). Regulation of the Hypothalamic‐Pituitary‐Adrenocortical Stress Response.

In Comprehensive Physiology, 6(2): 603–621. doi:10.1002/cphy.c150015

Holloway, I. (2017). Qualitative Research in Nursing and Healthcare. (Uppl. 4.). Chichester: Wiley-Blackwell.

Holmström, E., & Ohlsson, K. (red.). (2014). Människan i arbetslivet: teori och praktik. (Uppl. 2:2.). Lund: Studentlitteratur.

Houghton, J., Wu, J., Godwin, J., Neck, C., & Manz, C. (2012). Effective Stress Management. Journal of Management Education, 36(2), 220-238. doi: 10.1177/1052562911430205 Källoff, K., Thomasson, A., Wahlgren, L., & Andersson, C. (2015). Studenthälsans

Karasek, R. A. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain: implications

for job redesign. Stockholm: Institutet för social forskning.

Karasek, R., & Theorell,. T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the

reconstruction of working life. New York: Basic Books.

Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. (Uppl. 6:1.). Lund: Studentlitteratur.

Kostenius, C. & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lightman, S. L. (2008). The Neuroendocrinology of Stress: A Never Ending Story. Journal of

Neuroendocrinology, 20.6. doi: 10.1111/j.1365-2826.2008.01711.x

Lundberg, U., & Cooper, C. L. (2011). The science of occupational health: Stress,

psychobiology, and the new world of work. Chichester, West Sussex: Wiley-

Blackwell.

Lundman, B. & Hällgen Graneheim, U. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning i hälso- och sjukvård. Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (red.). Lund: Studentlitteratur. Mälardalens högskola. (2015). Akademier. Hämtad 2019-04-10, från

https://www.mdh.se/hogskolan/organisation/akademier-1.55244

Mittelmark, M. B., Sagy, S., Eriksson, M., Bauer, G. F., Pelikan, J. M., Lindström, B., & Espnes, G. A. (2017). The Handbook of Salutogenesis. Schweiz: Springer Nature. Monat, A., & Lazarus, R. S. (red.). (1991). Stress and coping: an anthology. (3. Uppl.). New

York: Columbia University Press.

Regehr, C., Glancy, D., & Pitts, A. (2013). Interventions to reduce stress in university students: A review and meta-analysis. Journal of Affective Disorders, 148(1), 1-11. doi: 10.1016/j.jad.2012.11.026

Russell, J. A., & Shipston, M. J. (2015). Neuroendocrinology of Stress. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

Ryan, F., Coughlan, M., & Cronin, P. (2009). Interviewing in Qualitative Research: The one- to-one interview. International Journal of Therapy and Rehabilitation, 16(6), 309– 314. doi: 10.12968/ijtr.2009.16.6.42433

Sand, O., Sjaastad, Ø. V. & Haug, E. (2004). Människans fysiologi. (1. Uppl.). Stockholm: Liber.

Selye, H. (1936). A Syndrome produced by Diverse Nocuous Agents. Nature, 138(3479), 32- 32. doi: 10.1038/138032a0

Skandia. (2017). Samhällsförlusten av sjukskrivningar: 62 miljarder kronor. Stockholm: Skandia.

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009: Ungdomars hälsa. Stockholm. Socialstyrelsen.

Söderberg, M., Wastensson, G., Eriksson, H., & Torén, K. (2017). En rapport om studiemiljö,

stress och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter. Göteborgs universitet:

Avdelningen för arbets- och miljömedicin.

Staffan, L. (2005). Om Kvalitet i Kvalitativa Studier. Nordic Studies in Education, 16–35. doi: 10.18261/issn.1891-5949

Theorell, T. (red.). (2012). Psykosocial miljö och stress. (2:1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wells, A.-C., Ottander, K., & Lagerman, J. (2017). Studenternas psykosociala arbetsmiljö vid

Uppsala universitet: En undersökning gjord av Uppsala studentkår 2016/2017. Uppsala. Uppsala universitet.

Westman, M. (2013). Den goda arbetsplatsen En studie om betydelsefulla faktorer för att

skapa en god arbetsplats (Master’s thesis). Umeå: Institutionen för sociologi, Umeå

universitet. Tillgänglig:

http://www.skelleftea.se/Kommunledningskontoret/Innehallssidor/Bifogat/Den%20 goda%20arbetplatsen.pdf

BILAGA A; INTERVJUGUIDE

Informera:

• Förklara kortfattat syftet med studien

• Förklara att all information kommer hanteras konfidentiellt och kommer inte utnyttjas

för några andra ändamål.

• Förklara att personen får avbryta när den känner för det.

Bakgrundsfrågor:

F1 - Ålder?

F2 - Hur länge har du studerat på skolan och vilket akademi/program/kurs går ni på?

F3 - Hur ser ditt levnads- och boendeförhållande ut? (socialt stöd, förälder, ensamboende etc)

F4 - Har du någon gång upplevt stress i samband med dina studier?

Tema 1 - Faktorer som bidragande för stress

F1 – Kan du berätta om ett tillfälle där du kände dig stressad?

F2 – Hur uttrycker sig stressen för dig? (Kroppsligt? Psykiskt? Hur agerar du?)

F3 – Vad tror du är den största orsaken till att du upplever stress?

F4 – När uppenbarar sig stressen? (Olika tidpunkter, perioder med flera)

F5 – Hur känner du att stressen har inverkat på din arbetsprestation i skolan?

Tema 2 - Hanteringsstrategier för stress

F1 – När du känner dig stressad, vad gör du då?

F2 – Hur bra anser du att du är på att hanterar din stress?

(Följdfråga – vad gör att du hanterar stress bra/dåligt? – förklara)

F3 – Vad gör du för att inte hamna i stressamma situationer?

F4 – Vilka tips skulle du ge till andra studenter som försöker hantera sin stress som funkat för

dig?

Finns det något ytterligare som du vill lägga till berörande din stresshantering?

Tack för din medverkan!

BILAGA B; MISSIVBREV

Hej!

Mitt namn är Kevin Carl Reyes och jag läser min sista terminen på folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås. Just nu så håller jag på att skriva min C-uppsats där jag vill undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier.

Förhoppningen med studien är att den kommer ge ökade kunskaper för de faktorer som bidrar till stress och hur stressen kan hanteras.

Inom ramen för studien så kommer jag intervjua sex studenter under mars månad.

Intervjuerna kommer att spelas in och transkriberas i textform för vidare analys. Du tillfrågas härmed att medverkan i denna studie genom en intervju. Intervjun är tänk att ta cirka 30 minuter och vi kommer tillsammans överens om en lämplig tid och plats att genomföra den på.

All insamlad information kommer att behandlas säker och konfidentiellt samt enbart användas för studiens ändamål. Ingen utomstående eller obehörig kommer att kunna ta del av informationen eller eventuella personuppgifter. När uppsatsen är examinerad kommer samtliga inspelningar och transkriberingar att raderas.

Att medverka i denna studie är helt frivilligt och du kan, när du än känner för det, avbryta ditt deltagande. När uppsatsen är examinerad kommer den att publiceras och finnas tillgänglig på den offentliga databasen Diva.

Tack i förhand för din medverkan! Med vänliga hälsningar

Kevin C. Reyes

Mail: -Borttaget- Mobil.nr: -Borttaget-

Jag har fått informationen om studien och jag väljer att frivilligt medverka i undersökningen:

Västerås den ... / ... 2019