Det har varit spännande att skriva om surrogatamödrar i Georgien. Dels för att det inte finns så mycket forskning inom detta område, men också för att jag har lärt mig så mycket
intressant inför min framtida yrkesutövning. Jag anser att surrogatmödraskap är ett mycket spännande ämne. Genom att samhället utvecklas på många olika sätt, är det viktigt att fortsätta forska om fenomenet. För ytterligare fördjupning inom detta ämne hade den här studien kunnat genomföras med hjälp av kvantitativa enkäter som ses som ett viktigt
komplement till kvalitativa studier. Denna studie avgränsar sig även till att endast undersöka surrogatmödrars situation utifrån professionellas syn. På grund av tidsbrist kunde jag heller inte intervjua alla professionella som har kontakt med dessa kvinnor. Det finns även andra professioner som möter dessa kvinnor där det skulle vara av betydelse att undersöka ämnet. Det skulle behövas mycket mer forskning om surrogatmödraskapets kort- och långsiktiga effekter, hur professionella samarbetar med surrogatmödrar och hur dessa kvinnor upplever att insatsen påverkat dem . Det är ett förhållandevis outforskat område, där jag tror det kan vara intressant att intervjua surrogatmödrar direkt för att få bredare och djupare kunskap kring ämnet. I framtiden kan det bli mycket aktuellt att studera hur socionomer bemöter
föräldrar som fick barn via surrogatmödrar, vilka behov de har, eller diskutera anknytningsproblematiken utifrån barnets och surrogatmödrarnas perspektiv. Det
förekommer mycket information om Indien men det finns flera länder där surrogatmödraskap är lagligt. Det är också spännande att skriva om hur surrogatmödraskap fungerar i andra länder, vilka problem de möter i samhället och hur deras exkludering i samhället kan motverkas.
REFERENSLISTA
Abma, J. C., & Martinez, G. M. (2006). Childlessness among older women in the United States: Trends and profiles. Journal of Marriage and Family, 68, 1045-1056.
Abrams, P. (2015). The Bad Mother: Stigma, Abortion and Surrogacy. The Journal of Law,
Medicine & Ethics, 43: 179–191.
Aittomäki, K., Bente, L., Bergh, C., Loft, A., Pinborg, A., Söderström-Anttila, V., & Wennerholm, U.B. Surrogacy: outcomes for surrogate mothers, children and the resulting
families—a systematic review. Tillgänglig online:
http://humupd.oxfordjournals.org.bibl.proxy.hj.se/content/22/2/260.full.pdf+html (Hämtad 2016-04-10).
Augoustinos, M. & Crabb, S. (2008). Genes and families in the media: implications of genetic discourse for constructions of the ‘family’. Health sociology review, vol. 17, p303- 312.
Basten, S. (2009). Voluntary childlessness and being childfree. The Future of Human
Reproduction. St. John’s College, Oxford & Vienne institute of demography.
Brunet, L.,Carruthers, J., Davaki, K., King, D., Marzo, C., Mccandless, J.A. (2013), A
Comparative Study on the Regime of Surrogacy in EU Member States. Tillgänglig online:
http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/etudes/join/2013/474403/IPOL- JURI_ET(2013)474403_EN.pdf (Hämtad 2016-04-22).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bäck-Wiklund, A. & Johansson, T. (2003). Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur. Center of Reproductive Health. (2016). Child in every family. Tillgänglig online:
http://www.surrogacy.ge/tr-TR/the-best-surrogacy-legislation/21-law (Hämtad 2016-04-20). Ciccarelli, J. C. & Beckman, Linda J. (2005). Navigating Rough Waters: An Overview of Psychological Aspects of Surrogacy. Journal of Social Issues, vol. 61, ss. 21-43.
Deomampo, D. (2013), Transnational Surrogacy in India: Interrogating Power and Women's Agency, A Journal of Women Studies, 34, No. 3, Special Issue: Reproductive Technologies and Reproductive Justice (2013), pp. 167-188.
Ekman, K. E. (2010). Varat och varan: Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan. Stockholm: Leopard förlag.
Elrod, L. D. (2011). A childs perspective of defining a parent: the case for intended parenthood. BYU Journal of Public Law. 2011, Vol. 25 Issue 2, p245-270.
Fixmer, N. (2013). Speeking of solidarity. Transnational Gestational Surrogacy and the
Goffman, E. (2003). Stigma – en avvikandes roll och identitet. (2:a rev. upplagan). Göteborg: Erlanders Digitaltryck AB.
Harrison, L. (2014). “I am the baby's real mother”: Reproductive tourism, race, and the transnational construction of kinship. Department of Gender and Women's Studies. Minnesota State University, Mankato.
Jönsson, K. (2003). Det förbjudna mödraskapet: En moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap. Lund: Bokbox Förlag.
Karlsson, L. (2012). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur.
Koropeckyj-Cox, T., & Pendell, G. (2007). The gender gap in attitudes about childlessness in the United States. Journal of Marriage and Family, 69, 899-915.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Letherby, G. (2002). Childless and bereft? Stereotypes and realities in relation to ‘voluntary’ and ‘involuntary’ childlessness and womanhood. Sociological Inquiry, 72, 7-20.
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Maslow, A. (1954). Motivation and Personality. New York : Harper & Row.
Meeuwisse, A., & Swärd, H. (2002). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur.
Millett, K. (1970) Sexualpolitiken. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Moses, M. & Russ, M.B. (2014). The Art of Having Three Biological Parents. Tennessee Bar
Journal, Vol. 50 Issue 1, p36-38. 3p.
Möller, A. (1985). Psykologiska aspekter på infertilitet. Göteborg: Göteborgs universitet. Nakash, A., Herdiman, J. (2007). Surrogacy Journal of Obstetrics and Gunaecology, 27 (3), 246-251.
Pande, A. (2009). Not an 'Angel', not a 'Whore': Surrogates as 'Dirty' Workers in India.
Indian Journal of Gender Studies, 16 (2): 141-173.
Pande, A. (2010). 'At Least I Am Not Sleeping with Anyone': Resisting the Stigma of Commercial Surrogacy in India. Feminist Studies, 36 (2): 292-312.
Panitch, V. (2013). Surrogate Tourism and Reproductive Rights. Tillgänglig online: http://www.ies.sas.ac.uk/sites/default/files/files/events/Seminars/Feminist/Panitch.pdf (Hämtad 2016-04-20).
Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet- ansikte mot ansikte med Goffmans
Rabinowitz, A. (2016). Promising an escape from poverty, transnational surrogacy has left many Indian women with little to show for their efforts. What went wrong?. A National
Journal of Litterature & Discussion, 92 (2).
Robertson, J. A. (2015). Legal Change and Stigma in Surrogacy and Abortion. Journal of
Law, Medicine & Ethics, Vol. 43 Issue 2, p192-195.
Roughley, G. (2007). British Journal of Midwifery. 2007, Vol. 15 Issue 5, p281-281. Sistare, C. T. (1994), Reproductive Freedom and Women's Freedom: Surrogacy and Autonomy, ur Jaggar 1994, s. 397.
Statens medicin etiska råd (Smer) (2013). Assisterad befruktning – etiska aspekter. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig online:
http://www.smer.se/wpcontent/uploads/2013/02/Smer_rapport_2013_1_webb.pdf (Hämtad 2016-04-10).
Teman, E. (2011). Birthing a mother: The surrogate body and the pregnant self. Berkeley: University of California Press
Topor, A. & Borg, M. (2008). Relationer som hjälper. Lund: Studentlitteratur. Utrikespolitiska institutet. (2016). Landguiden. Tillgänglig online:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Georgien (Hämtad 2016-05-01).
Van den Akker, Olga B.A. (2007). Psychosocial aspects of surrogate motherhood, Human Reproduction Update, Vol.13, No.1 pp. 53-62.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper – Om fokuserande gruppintervjuer som