• No results found

Förslag till framtida forskning

I denna uppsats har fokus legat på tolkarnas uppfattning om kommunikationen vid FfBt. Forskning om FfBt är begränsad. En större studie på tolkarnas uppfattning och arbete i denna relativt nya tjänst, är av nytta och värde. Som ett fortsatt arbete på denna uppsats tema, skulle kunna vara en studie på vad brukarna anser om tjänsten. Dels hur de teckenspråkiga brukarna upplever tolkning via FfBt, men även hur brukarna som ringer via taltelefon upplever tjänsten. Forskning på hur tolkens roll med en växlande lojalitet i och med tre roller att förvalta: som tolk och som brukarnas respektive representant, är en infallsvinkel som behandlats ytterst lite i denna uppsats. Denna lojalitet tycks dock bli allt tydligare att definiera vid förmedlade samtal vid FfBt, eftersom brukarna återfinns på olika fysiska platser. Ytterligare ett intressant fält att djupare studera är Habermas handlingstyper i tolkmedierade samtal.

Referenslista

Tryckta källor:

Asplund, Johan (1987): Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen.

Atwood, A., & Gray, D. (1986): Interpreting: The culture of Artful Meditation. I M. McIntire (red.), Interpreting: The art of cross-cultural meditation. (sid.80-85). Silver Spring, MD: RID Publications.

Bernfort, Lars & Persson, Jan (2005): Mobil videokommunikation för döva: Utvärdering av

brukarnyttan. Linköping : Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.

Björk, Jenny (2006): Jag ser inte vad du säger – En studie av dövas subjektiva upplevelse av

kvaliteten på kommunikation via 3G-telefoner. C-uppsats i Kognitionsvetenskap 2006

Högskolan Skövde: Institutionen för kommunikation och information.

Carleheden, Mikael (1996): Det andra moderna:. Om Jürgen Habermas och den

samhällsteoretiska diskursen om det moderna. Göteborg: Daidalos.

Chernov, G.V.(1994): Message Redundancy and Message Anticipation in Simultaneus Interpretation. I: Lambert, S Moser-Mercer, B (red.), Bridging the gap. John Benjamins: Amsterdam/Philadelphia.

Danermark, Berth Ekström, Mats Jakobsen, Liselott & Karlsson, Jan Ch. (2003): Att förklara

samhället. Lund: Studentlitteratur.

Diskay, Sebastian (2003): Trådlösa nät och 3G för funktionshindrade. D-uppsats i

Kommunikations- och Transportsystem 2003 Linköpings Tekniska högskola: Institutionen för teknik och naturvetenskap.

Giddens, Anthony (1999): Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den

senmoderna epoken. Uddevalla: Daidalos.

Goffman, Erving (1974): Frame analysis. New York: Harper. Goffman, Erving (1981): Forms of talk. Oxford: Basil Blackwell.

Goffman, Erving (2000): Jaget och maskerna. Stockholm: Bokförlaget Prisma. Götherstöm, Ulla-Christel Jonsson, Dick & Persson, Jan (2002): Samhällsekonomisk

utvärdering av post- och teletjänster för funktionshindrade: modellutveckling och tillämpning.

Linköping: Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT).

Habermas, Jürgen (1996): Kommunikativvt handlande: Texter om språk, rationalitet och

samhälle. Göteborg: Daidalos.

Hülphers, Oskar Håkansson, Tobias Johansson, Christian & Kjellgren, Tobias (2005): 3G -

ljuv musik för döva öron? C-uppsats i systemvetenskap 2005 Lunds Universitet: Institutionen

för informatik.

Hyltenstam, Kenneth (red) (1999): Sveriges sju inhemska språk –ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Layder, Derek (1998): Sociological practice. Linking theory and social research. London: Sage.

Napier, Jemina (2002): Sign language interpreting- Linguistic coping strategies. Douglas McLean: Coleford, England.

Norrby, Catrin (1996): Samtalsanalys så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.

Möller, Kerstin (2005): ICF - om hälsa, miljö och funktionshinder. Finspång: Mo gård cop. 2005.

Scheff, Thomas J (2006): Goffman unbound!: a new paradigm for social science. London: Paradigm Publishers.

SOU 2006:54: Teckenspråk och teckenspråkiga: Översyn av teckenspråkets ställning. Stockholm: Edita Sverige AB.

Wadensjö, Cecilia (1998): Kontakt genom tolk. Stockholm: Dialogos.

Otryckta källor:

Intervju med Teckenspråksolkar vid Förmedlingstjänst för Bildtelefon: ”Tolk A” 2006-11-07 ”Tolk B” 2006-11-13 ”Tolk C” 2006-11-14 ”Tolk D” 2006-11-16 Internetmaterial:

Kammarkollegiet: God tolksed: Vägledning för auktoriserade tolkar 2004 hämtat från

www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf den 6 november 2006. Post- & Telestyrelsen: Konsumentinformation hämtat från

www.pts.se/Sidor/sida.asp?SectionId=1311 den 22 november 2006.

Örebro Läns Landsting: Nationell Förmedlingstjänst för Bildtelefoni hämtat från

Örebro Läns Landsting: ETISKA RIKTLINJER FÖR TOLKAR ANSTÄLLDA PÅ

TOLKCENTRALENS ENHET FÖR VARDAGSTOLKNING I ÖREBRO LÄNS LANDSTING

hämtat från www.orebroll.se/lph/tolkcentralen/etik.asp?u=etik den 22 november 2006 b. Örebro Läns Landsting: Nationell Förmedlingstjänst för Bildtelefoni hämtat från

Hej!

Först av allt vill jag tacka Dig för att Du vill ställa upp och delta i min C-uppsatsundersökning om tolkning i Förmedlingstjänst i Bildtelefon! Jag håller ju som sagt på att skriva en C- uppsats i sociologi. Jag behöver nu få input från verkligheten, för att kunna koppla ihop detta med teorier om kommunikation.

Du kommer alltså delta i en intervju. Denna kommer att ta ca en till en och en halv timma. Om Du inte misstycker kommer jag att spela in intervjun på kassettband, så att jag kan gå tillbaka och lyssna på vad som sagts. Intervjun kommer att vara så konfidentiell som möjligt och jag kommer inte röja vem som sagt vad eller vem som överhuvudtaget deltagit i intervjun. I den text jag sedan skriver kommer man inte heller förstå att det var just Du som sagt något specifikt, även om jag inte tror att det kommer att dyka upp något speciellt känsligt. Om Du vill kommer Du att, efter intervjun, få läsa utskriften av vad som sagts. Detta för att Du, om Du vill, skall ha en möjlighet att göra tillägg eller ändra det som sagts.

För att Du skall kunna förbereda dig lite inför intervjun vill jag be dig att fundera på vad Du tycker är speciellt med att tolka i bildtelefon. Vad du ser för svårigheter att tolka i bildtelefon. Jag kommer inte att fokusera på det språkliga/lingvistiska. Fokus kommer istället att ligga på själva mötet mellan brukarna och tolken. Syftet med min intervju med dig är alltså att se vad som vara svårt med att just tolka i bildtelefon.

Jag ser fram emot att ses! Tina Sikh bokar in intervjun i FRI och jag kommer in och hämtar Dig, så sätter vi oss uppe i lokalen på ”vinden”. Jag har bokat lokalen. Väl mött!

Med vänlig hälsning Camilla Warnicke

E-mail: camillagroda@hotmail.com

Tel: 019-31 41 81 Mobil: 0730-63 31 93

Intervjuguide

-Hur länge har du arbetat som tolk? -Hur länge har du jobbat vid FfBt?

-Vad tycker du är speciellt med att arbeta vid FfBt jämfört med ute på fältet? -Vad kan vara svårt med att tolka vid FfBt?

Varför? -Vad skiljer FfBt från tolkning på fältet.

Vilka svårigheter kan det medföra? Varför?

-Vad får det för konsekvenser att brukarna inte ser varandra i situationen? -Vad kan vara svårt i kontakten med den hörande? Varför?

-Vad kan vara svårt i kontakten med den som tecknar? Varför? -Får tolken andra uppgifter vid FfBt? Annat ansvar?

Vad är svårt, varför?

-Beter sig brukarna annorlunda vid FfBt än på fältet? Varför?

-Tycker du att brukarna alltid förstår vad FfBt innebär när du ringer? Hur påverkar det situationen? Varför?

-Är det någon skillnad på förberedelse mellan FfBt och fältet? Varför?

-Vad förlorar man då man ej ser varandra?

-Förstår du alltid vart brukarna vill komma i sitt samtal? Konsekvens? -Förstår brukarna alltid varandras sinnestämningar?

Förstår brukarna att det inte är du som tolk som reagerar?

Hur tänker du kring detta i jämförelse med ute på fältet? Skillnad? Varför?

-Händer det att du inte vet vad brukarna har för relation till varandra?

Vad kan vara svårt? Varför? Hur får du reda på deras relation/hur kan du lista ut relationen?

-Om du tolkar ett samtal och får problem med att förstå, vad gör brukarna då -Litar brukarna på tolken vid FfBt?

-Kan brukarna alltid hålla isär vad tolken säger och vad den som ringer säger? -Om brukaren är man och du talar med en kvinnoröst? Har det betydelse?

Hur? Varför?

-Har döva samma sätt att prata i telefonen som hörande? Hur kan det ändå funka?

-Hur tycker du att de hörande brukarna ser på dig som tolk (Som den de direkt pratar med eller som en länk)?

Konsekvenser?

-Kan du och brukaren föra eget samtal i samtalet? Vad rör sig då det om? Förstår den andra brukaren det?

-Vilka typer av samtal kan vålla problem?

-Vilka samtal är svårare än andra? Varför?

-Är några samtal speciella för just FfBt? Varför?

-Tolkar man i FfBt andra samtal som ej tolkats tidigare (typ kärlekssamtal)?

Vad svårt? Varför?

-Hur påverkar det tolkningen om brukarna har en mer nära relation? Varför? Vad är svårt?

-Har du förmedlat något samtal där du känner dig obekväm?

Vad svårt? Varför?

-Har du förmedlat något samtal som strider mot dina egna värderingar/normer? Vad har varit svårt? Varför?

-Finns det något samtal vid FfBt som du känner att det inte är ok att tolka? Varför? Vad kan vara svårt med det?

-Finns det samtal då den ene försöker föra den andre bakom ljuset och luras?

Vad är svårt, varför? -Vad är lättare vid FfBt?

Related documents