Förslag på framtida forskning är att undersöka mer i detalj hur speciallärare kan verka för att stödja elever som kämpar med läsförståelse. Kunskapen är idag stor om hur en undervisning som främjar en god avkodningsförmåga ser ut (Pressley, 2006). Frågan är hur en motsvarande främjande undervisning för elever som kämpar med läsförståelse kan utformas?
43
Läsförståelseundervisning sker framförallt i autentiska situationer i SO- och NO-undervisningen utifrån dess läromedelstexter samt vid läsning av olika skönlitterära texter i svenskämnet där hela gruppen samlas kring läsning av en gemensam text. De tidigare vanliga tillrättalagda läromedlen för att träna läsförståelse i finns kvar, men har en mer undanskymd ställning. Läromedelstexterna
dominerar i dagens läsförståelseundervisning. Texter som många elever upplever som tråkiga (Guthrie & Lutz Klauda, 2012). Texter som i sig troligen inte bidrar nämnvärt till att få eleverna känna ett engagemang. Samtidigt som ett engagemang att vilja läsa och förstå en text på djupet är betydande för att främja läsförståelse (Costley & West, 2012). Alternativa texter som lärarna i föreliggande studie beskriver att de idag saknar tillgång till. Utifrån föreliggande studies resultat vore det intressant att undersöka vad som skulle komma ur att komplettera eller ersätta läromedelstexter med andra typer av texter. Hur skulle läsförståelseundervisningen se ut och/eller påverkas om andra texter än läromedel användes?
Ytterligare ett förslag för framtida forskning är att undersöka hur en medveten och strukturerad undervisning för att stärka elevers läsförståelse skulle kunna se ut gällande läsning av multimodal text på internet. Något som resultatet i föreliggande studie pekade på utgjorde ett hinder för att använda denna typ av text i dagens undervisning – den blev för svår för eleverna att förstå och därför är denna typ av text inte något vanligt inslag i undervisningen. Något som om möjligen gör den än viktigare att undervisa kring och då särskilt för de elever som kämpar med läsförståelsen. Explicit undervisning i hur den är tänkt att läsas förekommer inte i någon större utsträckning utöver att kritiskt granska den som källa. Multimodal text skulle behövas lyftas fram mer i undervisningen då dagens elever växer upp i ett digitaliserat samhälle och med största sannolikhet kommer att läsa huvudsakligen digital text. Att få med sig kunskap kring hur den här typen av text är uppbyggd, hur de olika delarna hänger samman och är tänkta att läsas blir viktig kunskap för framtidens samhällsmedborgare och således även för nutidens lärare.
44
Referenslista
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1 – 3: Om lärares möjligheter och hinder. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik). Från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25658
Andreassen, R. (2008). Explicit undervisning i läsförståelse. I: I. Bråten. (Red). Läsförståelse i teori
och praktik. (s.229-263). Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (2008a). Läsförståelse – inledning och översikt. I: I Bråten (Red.). Läsförståelse i teori och
praktik. (s.11 - 22) Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (2008b). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I: I. Bråten. (Red.).
Läsförståelse i teori och praktik. (s.47- 83). Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. & Strømsø, H. (2008). Förståelse av olika sorts texter. I I. Bråten. (Red.). Läsförståelse i
teori och praktik. (s. 145 – 172). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Costley, K. C. & West, H. G. (2012). Teaching Practise: A Perspective on Inter-text and Prior Knowledge. SPRATE Journal. 21 (2) 21-25 .
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I: A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok
i kvalitativ analys. (s.122-135). Stockholm: Liber.
Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups.
Duke, N. K. & Block, M. K. (2012). Improving Reading in the Primary Grades. The Future of
Children. 22 (2).
Duke, N. K. & Pearson, P. D. (2002). Effective Practices for Developing Reading Comprehension. (Eds.) A. E. Farstrup & S. J. Samuels. What Research Has to Say About Reading Instruction. (205-242) International Reading Association.
Dysthe, O. (2003a). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I. O. Dysthe. (Red.) Dialog,
samspel och lärande.(s.7-27). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2003b). Sociokulturella perspektiv på kunskap och lärande. I: O. Dysthe. (Red.). Dialog,
samspel och lärande.(s.31-74). Lund: Studentlitteratur.
45
Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Fälth, L. (2013). The Use of Interventions for Promoting Reading Development among Struggling
Readers. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och didaktik). Från
http://lnu.divaportal.org/smash/resultList.jsf?dswid=4190&language=sv&searchType=RESEARCH& query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%7B%22freetext%22%3A%22interventions+%22%7D%5D%5 D&aq2=%5B%5B%7B%22dateIssued%22%3A%7B%22from%22%3A%222012%22%2C%22to%22 %3A%222014%22%7D%7D%2C%7B%22publicationTypeCode%22%3A%5B%22monographDocto ralThesis%22%2C%22comprehensiveDoctoralThesis%22%5D%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOf Rows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=true&sf=all&jfwid=4190
Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Stockholm: Natur & Kultur.
Gough, P. B. & Tunmer, W., E. (1986). Decoding, Reading and Reading Disability. Remedial and
Special Education. 7 (1) 6-10. doi: 10.1177/074193258600700104
Grøver Aukrust, V. (2003). Klassrumssamtal, deltagarstrukturer och lärande. I: O. Dysthe. (Red.).
Dialog, samspel och lärande. (s.167-191) Lund: Studentlitteratur.
Grøver Aukrust, V. (2008). Ett riktigt fynd och ett bra köp: om läsförståelse i ett
utvecklingsperspektiv. I I. Bråten (Red.). Läsförståelse i teori och praktik. (s.85 - 102) Lund: Studentlitteratur.
Guthrie, J. T. & Kirsch, I. S. (1987). Distinctions Between Reading Comprehension and Locating Information in Text. Journal of Educational Psychology. 79 (3) 220-227.
Guthrie, J. T. & Lutz Klauda, S. (2012). Making Textbook Reading Meaningful. Educational
Leadership. 69 (6) 64-68.
Guthrie, J. T., Wigfield, A., Barbosa, P., Perencevic, K. C., Taboada, A., Davis, M. H., Scaffidi, N. T. & Tonks, S. (2004). Increasing Reading Comprehension and Engagement Through Concept-Oriented Reading Instruction. Journal of Educational Psychology. 96 (3) 403-423.
Hall, K., M, & Sabey, B., L. (2007). Focus on the Facts: Using Informational Texts Effectively in Early Elementary Classrooms. Early Childhood Education Journal. 35 (3) 261-268 doi: 10.1007/s10643-007-0187-2
Ingestad, G. (2009). Lärande – en fråga om delaktighet. I L. Bjar & A. Frylmark. (Red.). Barn läser
och skriver. (s.87-104). Lund: Studentlitteratur.
Kim, W., Linan-Thompson, S. & Misquitta, R. (2012). Critical Factors in Reading Comprehension Instruction for Students with Learning Disabilities: A Research Synthesis. Learning Disabilities
Research & Practise. 27 (2) 66-78
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Från http://www.academia.edu/898904/Kvalitativ_analys_-_exemplet_fenomenografi
46
McLaughlin, M. (2012). Reading Comprehension. What Every Teacher Needs to Know. The Reading
Teacher. 65 (7) 432-440 doi:10.1002/TRTR.011064.
McNamara, D., S., Ozuru, Y. & Floyd, R., G. (2011). Comprehension Challenges in the Fourth Grade: The Role of Text Cohesion, Text Genre, and Prior Knowledge. International Electronic Journal. 4 (1) 229-257
Palincsar, A.S. & Brown, A.L. (1986). Interactive Teaching to Promote Learning from Text. Reading
Teacher. 39 771-777.
Perfetti, C. A., Landi, N. & Oakhill, J. (2005). The Acquisition of Reading Comprehension Skill. I M. J. Snowling & C. Hulme (Eds.). The Science of Reading. (pp.227 – 247). Malden: Blackwell
Publishing.
Pressley, M. (2006). Reading Instruction That Works: The Case for Balanced Teaching. New York: The Guilford Press.
Pressley, M., El-Dinary, P.B., Gaskins, I., Schuder, T., Bergman, J. L., Almasi, J. & Brown, R. (1992). Beyond Direct Explanation: Transactional Instruction of Reading Strategies. The Elementary School
Journal. 92 (5) 513 – 555.
Roe, A. (2014). Läsdidaktik efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups.
SFS 2010:800 hämtad den 150131 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K3 Skolverket. (2010). Fördjupad analys av PIRLS 2006: Texters, textuppgifters och undervisningens
betydelse för elevers läsförståelse. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket. (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket. (2012). PIRLS 2011: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt
perspektiv. (Rapport 381). Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket (2013a). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
RESULTATEN I KONCENTRAT. (Sammanfattning av rapport 398 2012). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013b). Skolverkets aktuella analyser 2013. Med fokus på elevsvar. Analys av svar som
inte ger poäng PIRLS 2011. Hämtad den 150325 från
http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2 Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D 3028
Skolverket. (2014a). Läslyftet. Hämtad den 141216 från http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/laslyftet
47
Skolverket. (2014b). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar,
särskilt stöd och åtgärdsprogram. Fritzes: Stockholm.
Stork, M. & Åleheim, D. (2012). Vad står det? En studie kring hur lärare arbetar med att stärka
elevers läsförståelse. (Studentuppsats på grundnivå, Stockholms universitet, Specialpedagogiska
institutionen).
Strachan, S. L. (2014). Expanding the Range of Text Types Used in the Primary Grades. The Reading
Teacher. 68 (4) 303–311 doi: 10.1002/trtr.1302
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Strømsø, H., I. & Bråten, I. (2008). Förståelse av digitala texter – nya utmaningar. I: I Bråten. (Red.).
Läsförståelse i teori och praktik. (s.173-196) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande o praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.Vetenskapsrådet 2007
Vetenskapsrådet (2011). Rapport 1:2011. God forskningssed. Hämtad den 150223 https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wennås Brante, E. (2014). Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet
av text och bild? (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk
profession). Från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35512
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och
kanadensiska elevers bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. (Doktorsavhandling, Stockholms
universitet, Institutionen för Pedagogik och Didaktik). Stockholm: Natur & Kultur.
Åsberg, J. (2009). Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on Autism and Other
Developmental Disabilities. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet: Institutionen för psykologi.
48
Bilaga 1 Intervjuguide
Bakgrunds-/uppvärmningsfrågor
1. Vilken utbildning har du?
2. Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Vilken årskurs arbetar du i?
4. I vilka ämnen undervisar du?
Hur undervisar lärare i årskurs 4 – 6 kring läsförståelse?
1. Hur definierar du begreppet läsförståelse?
2. Hur arbetar du med att utveckla elevers läsförståelse? Kan du ge några exempel?
3. I vilka sammanhang övar eleverna läsförståelse?
4. Hur brukar eleverna arbeta med texter?
5. Vad tränar eleverna i dessa texter?
6. Vilka moment tycker du är särskilt viktiga? Hur kommer det sig?
Hur väljer lärare ut texter för att bygga undervisningen utifrån i syfte att träna elevers läsförståelse?
1. Vad är betydelsefullt att tänka på då texter väljs ut?
2. Vilka texter brukar du använda? Ge exempel.
3. Hur kommer det sig att du väljer ut just dessa texter?
Vad ser lärare som stöd för elever som kämpar med sin läsförståelse?
1. Vilka tankar och erfarenheter har du av elever som kämpar med förståelsen av läst text?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se