Att göra en narrativ studie med klienter där de berättar om möten inom socialtjänstens eko-nomiska bistånd och vad de ser som ett professionellt förhållningssätt och hur de vill att ett professionellt möte ska se ut. Samt höra hur de upplevt att de påverkats av tidigare professio-nella möten inom socialtjänstens ekonomiska bistånd.
Referenslista
Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik: en studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna (Doktorsavhandling, Lund Dissertations in Social Work 38). Lund: Lunds Universitet. Från http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=download File&recordOId=1504320&fileOId=1504325
Armelius, B-Å. (2005). Psykoterapi. I P. Hwang (Red.), Vår tids psykologi. (s. 321-346) Stockholm: Natur och kultur.
Backman, J. (2008). Rapporter uppsatser. (2., uppdaterade [ och utök.]. uppl.) Lund: Student-litteratur.
Bart, T. & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal - MI: Att hjälpa en människa till föränd-ring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
Berglund, S-A. (2000). Social pedagogik: I goda möten skapas goda skäl. Lund: Studentlitte-ratur.
Börjesson, B. (2001). Varning för etik. I Sverige. Socialstyrelsen, Utan fast punkt: Om för-valtning, kunskap, språk och etik i socialt arbete (s. 153-168). Stockholm: Socialstyrelsen.
Dahlström, E. (1987). Maktanalysers kontextuella och ideologiska förankring. I O. Petersson, (Red.), Maktbegreppet. (s. 57-82). Stockholm: Carlsson.
Gitterman, A. (1983, march-april). Uses of Resistance: A Transactional View. Social Work, 28 ( 2), 127-131. Från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=a9h&AN=5280983&site=ehost-live
Gordan, K. (2004). Professionella möten: Om utredande, stödjande och psykoterapeutiska samtal. (2., omarb. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Hildorsson, A. (2009). Ett brännande ämne?: En kvalitativ studie om hur socialsekreterare talar om etnicitet och kön (Mastersuppsats). Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göte-borgs universitet. Från
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21067/1/gupea_2077_21067_1. pdf
Holm, U. (2001). Empati: Att förstå andra människors känslor. (2., [uppdaterade och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Holm, U. (2009). Det räcker inte att vara snäll: Om empati och professionellt bemötande i människovårdande yrken. (2., omarb. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: Om handlingsfrihetens organisatoriska be-gränsningar i klientrelaterat arbete. (3.uppl.) Lund: Arkiv
Johansson, T. (2006). Mötets många ansikten – när professionella möter klienter. I A. Meeu-wisse, S. Sunesson & H. Swärd, (Red.), Socialt arbete: En grundbok. (2., [rev. och utök.] utg.) (s. 149-165). Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (S-E. Torhell, övers.). (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 2009)
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod: En introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
Morén, S. (2001). Relationen som förändringsvillkor. I Sverige. Socialstyrelsen. (2001). Utan fast punkt: Om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. (s. 111-125). Stockholm: Socialstyrelsen.
Petersson, O. (Red.) (1987). Maktbegreppet. Stockholm: Carlsson.
Reupert, A. (2007). Social Worker´s Use of Self. Clinical Social Work Journal, 35(2), 107– 116. doi:10.1007/s10615-006-0062-4 Från
http://www04.sub.su.se:2144/content/x614626387t58r80/fulltext.pdf
Rogers, C. (1975, summer). Empathic: An Unappreciated Way of Being. The Counseling Psychologist, 5(2), 2-10. doi: 10.1177/001100007500500202 Från
http://tcp.sagepub.com/content/5/2/2.2
Schierenbeck, I. (2003). Bakom välfärdsstatens dörrar (Doktorsavhandling, Göteborg studies in politics, 0346-5942; 82). (1. uppl.). Göteborg: Universitet, 2003, Umeå: Boréa
Sundgren, M. (2011). Det sociala arbetets elementära former. I M. Sundgren & A. Topor (Red.), Psykiatri som socialt arbete. (1. uppl.) (s. 19-36). Stockholm: Bonnier Utbildning.
Offentliga tryck:
HFD 2011 ref. 49 https://lagen.nu/dom/hfd/2011:49
RÅ 2004 ref. 130. Från http://www.notisum.se/rnp/domar/rr/RR004130.htm RÅ 2008 ref. 21. Från http://www.notisum.se/rnp/domar/rr/RR008021.htm RÅ 2009 ref. 103. Från http://www.notisum.se/rnp/domar/rr/RR009103.htm
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Från http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/59/03/b463d1e1.pdf
SFS 2011:109. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet. Från http://62.95.69.3/SFSdoc/11/110109.PDF
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010453.htm
Socialstyrelsen. (2011). Långvarigt behov av ekonomiskt bistånd oroar. Stockholm: Social-styrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/langvarigtbehovavekonomisktbistandoroar
Socialstyrelsen. (2011). Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd: Långvarigt och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd per kommun och län. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomisktbistand/Documents/Tabell1-OJ-EB-2011.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd - Resultat för samtliga kommuner. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomisktbistand
Webbdokument:
Akademikerförbundet SSR, Yrkesetiska riktlinjer 2011. Hämtad 2011-11-28, från http://medlem.akademssr.se/portal/page/portal/socionomauktorisation/yrkesetiska_riktlinjer/E tik%20i%20socialt%20arbete%202010%20100204.pdf
Backman, L. (2010, 17 november). ”Vägled klienten att hitta sina egna argument till föränd-ring”. Psykologtidningen. Hämtad 2011-11-18, från
http://www.psykologforbundet.se/Psykologtidningen/Sidor/psykologtidningen.aspx
Statens folkhälsoinstitut. (u.å.). Motiverande samtal/SOMRA – samtal om riskabla levnadsva-nor. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad 2011-12-30, från
Bilaga 1
Intervjuguide
Inledande frågor
- Kan du berätta lite kort om dig själv, din bakgrund, din utbildning och hur länge du har arbe-tat med ekonomiskt bistånd?
- Jag skulle också vilja höra hur du ser på betydelsen av mötet innan vi börjar? Strukturell nivå
Systemets (organisationens krav) och det mänskliga mötets behov.
1. Hur ser du på hur de rättsvetenskaplig ramar och lagar såsom Socialtjänstlagen, kommunala riktlinjer etc. påverkar ditt möte med din klient?
2. Är målsättningen och ansvarsfördelningen tydlig på arbetsplatsen?
3. Är det möjligt för dig att arbeta utifrån klientens önskemål om de vill - starta eget, gå en utbildning eller studera i Sverige eller utomlands-, eller är målsätt-ningen sådan att du behöver föra in klienten på andra spår om du skall kunna vara behjälplig vid förändringen? Med tanke på att: Verksamheten skall byggas på re-spekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
Positionell nivå
1. Hur ser du på kön, klass, etnicitet och dess betydelse för ett bra möte? 2. Hur hanterar du eventuella problem i mötet som uppstår pga. av detta?
3. Underlättar det mötet om du möter någon från samma sociala och kulturella bakgrund? Samma kön? Varför?
Relationell nivå
1. Vad tänker du på när du har första mötet med en ny klient? (Anser du att det första mötet är viktigt för den fortsatta relationen?)
2. Hur kan mötet rent konkret se ut, ett bra möte contra ett dåligt möte? (Vad skil-jer det dåliga mötet åt från det autentiska(bra)mötet?)
3. Hur ser din relation ut i förhållande till dina klienter?
4. Hur upplever du eventuella känslor som uppkommer under mötet?
5. Hur påverkas du av detta i dina möjligheter till ett autentiskt möte? Blir det svå-rare då?
6. Hur hanterar du eventuella känslor som uppkommer under mötet hos dig eller din klient? (totalistisk definition av motöverföringsbegreppet)
7. Känner du att klienten ibland kommer för nära? Om ja: Hur hanterar du det? Om nej? Vad tror du det beror på?
Upplevelsenivå
1. Hur ser du på den inbyggda makt som finns i systemet? Behöver du neutralisera den i mötet med din klient för att få ett autentiskt möte? Hur?
2. I psykoterapin talar man om en terapeutisk allians i mötet. Upplever du att du kan ha en liknande allians med dina klienter mot ett gemensamt mål i föränd-ringsarbetet?
3. Har du handledning och i så fall vilken typ av handledning, psykodynamisk, kognitiv beteende terapi, lösningsfokuserat eller annat i så fall anser du att hand-ledning hjälper dig i mötet? Om inte: Skulle du vilja ha handhand-ledning och i så fall vilken typ av handledning, psykodynamisk, kognitiv, lösningsfokuserad eller annan?
4. Har du någon gång gått i egen terapi? Om nej: - Anser du att egen terapi skulle hjälpa dig i mötet?
5. Upplever du att dina kunskaper om andra system, såsom a-kassan, CSN, FK, och hur dessa andra system påverkar och samarbetar med varandra utanför ra-men för de vanliga kanalerna, har betydelse och är tillräckliga för dig för att få till ett bra möte?
6. Är empati vikigt i ett möte? Om inte: Varför? Om du inte visar det: Varför? Om ja: Hur visar du klienten det?
7. Vad anser du är viktigt för att kunna utföra ditt bättre arbete och ha fler autentis-ka möten?
Det var alla frågor jag hade. Om jag skulle behöva komplettera undrar jag om det är möjligt för mig att få återkomma till dig?