Utifrån studiens resultat skulle det vara av intresse att studera vidare inom forskningsområdet gällande ungdomars fysiska aktivitetsnivå utifrån kön och
socioekonomisk status. Genom en longitudinell studiedesign skulle en grupp ungdomar kunna studeras över tid för att jämföra den fysiska aktivitetsnivån under ungdomsåren med deras fysiska aktivitetsnivå vid vuxen ålder. Detta för att även kunna studera eventuella skillnader i vuxen ålder boerende på individernas kön och socioekonomisk status. Genom en sådan studie skulle även en kausalitet mellan de olika undersökningsvariablerna kunna studeras. Vid ytterligare studier inom området gällande socioekonomisk status kan fler analyser behövas för att inkludera ett flertal olika faktorer och inte enbart utbildningsnivå. Ytterligare forskningen kan även bedrivas för att identifiera de bakomliggande faktorerna till varför män i ungdomsåren i större utsträckning är fysiskt aktiva än kvinnor samt för att undersöka vilken betydelse deltagandet på skolidrotten och medlemskap i idrottsföreningar har för ungdomars fysiska aktivitetsnivå. För framtida forskning kan det vara givande att studera ett liknande forskningsområde som i den genomförda studien men att utföra en
kvalitativ metod för att på ett mer djupgående sätt undersöka ungdomars upplevelser och erfarenheter gällande deras socioekonomiska status kopplat till den fysiska aktivitetsnivån. Att även studera vidare gällande huruvida det finns ett samband mellan ungdomars psykiska hälsa, fysiska aktivitetsnivå och socioekonomisk status för att identifiera de faktorer som påverkar dem och därmed kunna främja ungdomars hälsa. För framtida forskning kan det vara av betydande vikt att forska vidare inom området för att finna innovativa lösningar för att kunna främja hälsan och den fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar.
REFERENSLISTA
Adler, N. E., Boyce, T., Chesney, M. A., Cohen, S., Folkman, S., Kahn, R. L., & Syme, S. L. (1994). Socioeconomic status and health: The challenge of the gradient. American Psychologist, 49(1), 15–24. doi: 10.1037/0003-066X.49.1.15
Andersson, I. (2016). Epidemiologi för hälsovetare (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bengoechea, E. G., Sabiston, C. M., Ahmed, R., & Farnoush, M. (2010). Exploring Links to
Unorganized and Organized Physical Activity During Adolescence. Research Quarterly for Exercise and Sport, 81(1), 7–16. doi:
10.1080/02701367.2010.10599623
Bourdieu, P. (1984). Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge & Kegan Paul.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Bucksch, J., Sigmundova, D., Hamrik, Z., Troped, J. P., Melkevik, O., Ahluwalia, N., …
Inchley, J. (2016). International Trends in Adolescent Screen-Time Behaviors From 2002 to 2010. Journal of Adolescent Health, 58(4), 417–425. doi:
10.1016/j.jadohealth.2015.11.014
Currie, C., Molcho, M., Boyce, W., Holstein, B., Torsheim, T., & Richter, M. (2008). Researching health inequalities in adolescents: The development of the Health Behaviour in School-Aged Children (HBSC) Family Affluence Scale. Social Science & Medicine, 66(6), 1429–1436. doi: 10.1016/j.socscimed.2007.11.024
Dohrn, I-M., Börjesson, M., & Emtner, M. (2018). Fysisk aktivitet som medicin- en praktisk handbok utifrån FYSS. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken- En handbok i enkätmetodik (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Engström, L-M. (2008). Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age—a 38-year follow-up study. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 319–343. doi: 10.1080/17408980802400510
Engström, L-M. (2013). Smak för motion- Fysisk aktivitet som livsstil och social markör (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Faskunger, J., & Hemmingsson, E. (2005). Vardagsmotion: vägen till hållbar hälsa: fysiskaktivitet, viktkontroll och beteendeförändring (1:a uppl.). Stockholm: Forum. Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Faskunger, J., & Sjöblom, P. (2017). Idrottens samhällsnytta- En vetenskaplig översikt av
idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle (FoU-rapport 2017:1). Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Folkhälsomyndigheten. (2015). Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland tonåringar. Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Folkhälsans utveckling- Årsrapport 2019. Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Barns och ungas rörelsemönster- Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018. Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Generation Pep. (2020). PEP-RAPPORTEN 2020 - Har alla barn samma förutsättningar för god hälsa?. Stockholm: Generation Pep.
Gytz Olesen, S. (2000). Pierre Bourdieu. I S. Gytz Olezen., & P. Møller Pedersen (Red.), Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv (s. 141–169). Lund: Studentlitteratur. Hallal. C. P., Victora. G. C., Azevedo. R. M., & Wells. C. K. J. (2006). Adolescent Physical
Activity and Health- A Systematic Review. Sports Med, 36(12), 1019–1030. doi: 0112-1642/06/0012-1019/$39.95/0
Hallberg, U., Ahrén. C. J., & Lager, A. (2018). Ungdomars psykosociala hälsa. I M. Rostila., & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan- om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (2:a uppl., s. 296–315). Stockholm: Liber.
Kjellsson, S. (2014). Ojämlikhet i hälsa. Vilken betydelse har social klass och kön?. I M. Evertsson., & C. Magnusson (Red.), Ojämlikhetens dimensioner- Uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige (1:a uppl., s. 288–310). Stockholm: Liber.
Landstinget Sörmland. (2017). Gymnasiet årskurs 2, 2017- En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. Nyköping: Landstinget Sörmland.
Landstinget Sörmland. (2018). Liv & Hälsa ung- Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Nyköping: Landstinget Sörmland.
MacCallum, R., Zhang, S., Preacher, K., & Rucker, D. (2002). On the Practice of
Dichotomization of Quantitative Variables. Psychological Methods, 7(1), 19–40. doi: 10.1037/1082-989X.7.1.19
Merrill, M. (2013). Introduction to Epidemiology (6th. ed.). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
Pandis, N. (2014). Cross-sectional studies. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics, 146(1), 127–129. doi: 10.1016/j.ajodo.2014.05.005 Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder (4:e uppl.). Lund:
Pellmer Wramner, K., Wramner, H., & Wramner B. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap (4:e uppl.). Stockholm: Liber.
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa –en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet.
Reiss, F. (2013). Socioeconomic inequalities and mental health problems in children and adolescents: A systematic review. Social Science & Medicine, 90, 24–31.
doi: 10.1016/j.socscimed.2013.04.026
Rostila, M., & Toivanen, S. (2018). Den orättvisa hälsan. I M. Rostila., & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan- om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd
(2:a uppl., s. 17–30). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Rueden, U., Gosch, A., Rajmil, L., Bisegger, C., & Ravens-Sieberer, U. (2006). Socioeconomic determinants of health related quality of life in childhood and adolescence: results from a European study. J Epidemiol Community Health, 60, 130–135. doi: 10.1136/jech.2005.039792
World Health Organization [WHO]. (1998). Health Promotion Glossary. Genava: World Health Orgaization.
World Health Organization [WHO]. (2010). Global recommendations on physical activity for health. Geneva: World Health Organization.
Wu Yun, X., Han Hui, L., Zhang Hua, J., Lou, S., Hu Wei, J., & Sun, K. (2017). The influence of physical activity, sedentary behavior on health-related quality of life among the general population of children and adolescents: A systematic review. PLOS one, 12(11), 1–29. doi: 10.1371/journal.pone.0187668
1
BILAGA A; ENKÄT
En undersökning om ungdomars fysiska aktivitet och socioekonomiska status.
Vänligen besvara frågorna med ett kryss per fråga. Skulle du kryssa i fel eller vilja
ändra ditt svar, fyll då i hela den felaktiga rutan och kryssa därefter i en ny ruta.
1. Kön
□ Kille
□ Tjej
□ Annat/vill ej ange
2. Hur gammal är du? _________
3. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
□ Mycket bra
□ Bra
□ Dåligt
□ Mycketdåligt
4. Hur bor du?
□ Villa □ Radhus □ Bostadsrättslägenhet □ Hyreslägenhet □ Annat
5. Vilken är din mammas/vårdnadshavares högsta avslutade utbildning?
□ Grundskola □ Gymnasium □ Högskola eller universitet □ Vet ej
6. Vilken är din pappas/vårdnadshavares högsta avslutade utbildning?
□ Grundskola □ Gymnasium □ Högskola eller universitet □ Vet ej
2
7. Vad har din mamma/vårdnadshavare för sysselsättning?
□ Arbetar
□ Studerar
□ Sjukskriven
□ Arbetssökande
□ Annat/Vet ej: _______________
8. Vad har din pappa/vårdnadshavare för sysselsättning?
□ Arbetar
□ Studerar
□ Sjukskriven
□ Arbetssökande
□ Annat/Vet ej: _______________
9. Är du med i en idrottsförening?
□ Ja
□ Nej
10. Hur ofta cyklar eller går du till skolan?
□ Varje dag □ 1-3 gånger per vecka
□ Ibland □ Aldrig
11. Hur mycket rör du dig i snitt på din fritid per dag?
□ 60 minuter eller mer
□ 30–60 minuter
3
12. Hur många gånger i veckan tränar du på din fritid i den grad att du
blir andfådd eller svettig?
□ Varje dag
□ 3-6 gånger i veckan
□ 1-2 gånger i veckan
□ 1-3 gånger i månaden
□ Mindre än en gång i månaden
□ Aldrig
13. Brukar du delta på skolidrotten?
□ Alltid □ Oftast □ Mer sällan □ Aldrig
1
BILAGA B; MISSIVBREV
Hej!
Mitt namn är Emelie Bergkvist och jag studerar mitt tredje år på folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Jag skriver just nu mitt examensarbete som syftar till att undersöka huruvida ungdomars fysiska aktivitetsnivå är relaterad till kön och socioekonomisk status. Studien riktar sig till att undersöka högstadieelever i årskurs 9 samt elever i årskurs 1–3 på gymnasiet. Du och andra elever i Eskilstuna har därmed möjlighet att få delta i studien. De besvarade enkäterna kommer att behandlas med full konfidentialitet vilket innebär att din identitet kommer att vara skyddad. Det insamlade materialet för studien kommer enbart att vara tillgängligt för mig och min handledare. Data från enkäterna kommer endast att
användas för att besvara denna studies syfte och kommer därefter att kasseras. Det är frivilligt att delta och du har därmed möjlighet att avbryta din medverkan när som helst om du så önskar men jag skulle uppskatta om du vill delta i studien då det är av betydande roll för studiens resultat. Examensarbetet kommer efter ett godkännande av examinatorn att finnas tillgängligt via databasen DiVA.
Det tar cirka 5–10 minuter att besvara enkätens 13 frågor och genom att besvara enkäten ger du ditt samtycke till att delta i studien. Vid eventuella frågor eller funderingar är du
välkommen att kontakta mig.
Tack för din medverkan!
Med vänlig hälsning, Emelie Bergkvist
Kontakt:
Emelie Bergkvist
Folkhälsoprogrammet, Mälardalens högskola Ebt17006@student.mdh.se
Handledare:
Helena Olsson
Universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap, Mälardalens högskola Helena.1.olsson@mdh.se