Det skulle vara värdefullt att utvidga dataunderlaget som års- och månadskorrektionsfaktorerna bygger på. Framförallt finns behov av flera serier med långtidsmätningar av grundvattennivåer i morän för att stärka trovärdigheten hos årskorrektionsfaktorn. Den nuvarande metoden skulle också kunna utvidgas för att omfatta flera jordarter.
Tidsbrist var en orsak till att en normalårskorrigering inte genomfördes på grundvattennivåer från brunnsarkivet som tilldelats jordart från SGUs jordartskarta. Det skulle vara intressant att genomföra en sådan normalårskorrigering. När mätpunkterna för grundvattennivåer tilldelades jordart från SGUs jordartskarta återgavs 19 olika jordarter. Exempelvis angavs morän som grusig morän, sandig morän och lerig morän. Det kan eventuellt vara av intresse att ta fram en normalårskorrigering som baseras på SGUs mer specifika indelning av jordarter. En sådan korrigering skulle potentiellt kunna fungera ännu bättre.
49
Förhoppningsvis kan den framtagna grundvattennivåkartan som visar grundvattennivån som trycknivå i RH 2000 användas som indata till en flödesmodell för grundvatten. I en sådan modell skulle markens jordlagerföljder kunna tas från SGUs 3D modell över Uppsalaåsen. Dessa data tillsammans uppgifter kring grundvattenbildning, hydraulisk konduktivitet och randvillkor borde kunna utgöra grunden för en flödesmodell.
7 SLUTSATSER
Utifrån undersökningen som utförts i detta arbete dras följande slutsatser.
• Det var möjligt att karaktärisera fluktuationsmönster för grundvattennivåer i olika jordarter. I morän hade grundvattennivån snabbare och större inomårsvariationer jämfört med grundvatten i sand och grus.
• För grova jordarter som sand, grus eller isälvsmaterial kan normalårskorrigering för långsamreagerande magasin baseras enbart på grundvattennivåns årsmedelvärden.
• Utifrån dispenshandlingar och data från brunnsarkivet var det möjligt att skapa grundvattennivåkartor med grundvattennivån angiven som meter under markytan.
• Det var möjligt att skapa grundvattennivåkartor med grundvattennivån angiven som trycknivå i RH 2000 utifrån dispenshandlingar, data från brunnsarkivet och en markhöjdskarta från Lantmäteriet.
• Utifrån långtidsmätningar av grundvattennivåer i jordarterna sand, grus och morän var det möjligt att normalårskorrigera enstaka mätningar av grundvattennivåer så att de speglar en normaliserad grundvattennivå (ett långtidsmedelvärde). Det innebär att grundvattennivåmätningar som utförts vid ett tillfälle då grundvattennivån avvikit från det normala (till exempel en torr sensommar) ändå kan användas som en relevant mätpunkt vid kartläggning av grundvattennivåer.
• Den framtagna metoden för normalårskorrigering kunde bara delvis tillämpas på grundvattennivåer från dispenshandlingar. Detta berodde på att dataunderlaget från dispenshandlingarna var bristfälligt både med avseende på jordartsindelning och datum för mätning av grundvattennivån.
50
8 REFERENSER
Bjerking, (2013), Ansökan om dispens från vattenskyddsföreskrifterna, Dragarbrunn 23:3 Kv Lejonet, Uppsala Kommun, 2013-10-16 (Dispensärende 521-5726-2013) (Uppdrag 13U 23671)
Eriksson J., Dahlin S., Nilsson I. och Simonsson M., (2011), Marklära, ISBN 978-91-44-06920-3, upplaga 1:1, Studentlitteratur AB, Lund
ESRI, (2017), How Natural Neighbor Works, [Hämtad 2017-04-19]
http://desktop.arcgis.com/en/arcmap/10.3/tools/spatial-analyst-toolbox/how-natural-neighbor-works.htm
Fredén C., (2002), Sveriges Nationalatlas, Berg och jord, Sveriges geologiska undersökning, ISBN: 91-87760-50-9, tredje utgåvan, tryckt i Italien 2002
Grip H. och Rodhe A., (1985), Vattnets väg från regn till bäck, Hallgren och Fallgren Studieförlag AB, ISBN 91 7382 762 2
Jirner E., Johansson P. O., McConnachie D., Djurberg H., McCleaf P., Hummel A., Ahlgren S., Rodhe L. & Mikko H., (2016), Jordlagermodellering i 3D, exempel från Uppsalaåsen med hydrogeologisk tillämpning, SGU-rapport 2016:19, november 2016 Knutsson G., Morfeldt C. O., (2002), Grundvatten teori & tillämpning, Tredje reviderade utgåvan, ISBN 91-7332-972-X, Svenskt Tryck AB, Stockholm 2002, AB Svensk Byggtjänst
Lagergren H., (2015), Grundvattennivåns tidsmässiga variationer i morän och
jämförelser med klimatscenarier, SGU-rapport 2015:20, maj 2015
Lantmäteriet, (2008), Enhetligt Geodetiskt Referenssystem, Infoblad N:O 1, Nya referenssystem, [Hämtad 2016-11-07]
https://www.lantmateriet.se/globalassets/kartor-och-geografisk-information/gps-och-matning/referenssystem/inforande_av_nya_referenssystem/info_blad-1.pdf
Lantmäteriet, (2009), Enhetligt Geodetiskt Referenssystem, Infoblad N:O 3 Nytt höjdsystem, [Hämtad 2016-11-06]
https://www.lantmateriet.se/globalassets/kartor-och-geografisk-information/gps-och-matning/referenssystem/inforande_av_nya_referenssystem/info_blad-3.pdf
Lantmäteriet, (2012), Geodesi, [Hämtad 2016-11-06]
http://www.lantmateriet.se/globalassets/kartor-och-geografisk-information/gps-och-matning/geodesi/vad_ar_geodesi.pdf
Lantmäteriet, (2016a), RH 2000, (u.å) [Hämtad 2016-11-03]
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/GPS-och-geodetisk-matning/Referenssystem/Hojdsystem/RH-2000/
51
Lantmäteriet, (2016b), SWEREF 99, (u.å) [Hämtad 2016-11-07]
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/GPS-och-geodetisk-matning/Referenssystem/Inforande-av-SWEREF-99-och-RH-2000/
Lantmäteriet, (2017), GSD-Höjddata, grid 2+, (u.å) [Hämtad 2017-02-14] https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Hojddata/GSD-Hojddata-grid-2/
Länsstyrelsen, (2017), Länsstyrelsens WebbGIS, [Hämtad 2017-02-26] ext-webbgis.lansstyrelsen.se/uppsala/underlag/
Naturvårdsverket, (1999), Grundvattnets tillstånd i Sverige, Årsskrift från miljöövervakningen 1999, Rapporter och meddelanden nr 99, Aastrup M. (red), ISSN 0349-2176, ISBN 91-7158-612-1.
Rodhe A., Lindström G., Rosberg J., Pers C. och Institutionen för geovetenskaper, (2006), Slutrapport från SGU-projektet ”Grundvattenbildning i svenska typjordar”, proj nr 60-1375/2004, ISSN 1400-1055
SFS 1975:425, (1975), Lag (1975:425) om uppgiftsskyldighet vid
grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning, Stockholm: Näringsdepartementet
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1975424-om-uppgiftsskyldighet-vid_sfs-1975-424
SGU, (2014), Öppna data för grundvatten, [Hämtad 2017-01-30] http://resource.sgu.se/oppnadata/grundvatten/
SGU, (2017a), Brunnar och dricksvatten, (u.å) [Hämtad 2017-01-19] http://www.sgu.se/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/
SGU, (2017b), Kartgenerton - Jordarter, (u.å) [Hämtad 2017-02-20] http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html
Sidenvall J., (1970), Grundvatten i uppsalatrakten, Kvartärgeologiska Institutionen Uppsala universitet, tryckt på Uppsala stads gatukontor i maj 1970 (DOCNO: 11716, ID: SGU-H:03-275)
SMHI, (2017a), Vattenwebb-Grundvatten, [Hämtad 2017-02-28] http://grundvatten.nu/modelgroundwater/client-sgu/index.html SMHI, (2017b), Öppna data-Nederbörd, [Hämtad 2017-01-26] http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/
Söderström M., (2010), Interpolerade markkartor - några riktlinjer, Teknisk Rapport nr 21, ISSN 1652-2826, Skara
Tremblay M., (1990), Mätning av grundvattennivå och portryck, Vägverket – VBg Statens geotekniska institut. ISSN 0281-7578, publikationsnummer 1990:41, augusti 1990
52
Uppsala Vatten, (2017), Vattenförsörjningen i Uppsala Stad, (u.å) [Hämtad 2017-02-25]
http://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Trycksaker/vattenforsor jning_Uppsala_stad.pdf
Vikberg E. (SGU), Thunholm B. (SGU), Thorsbrink M. (SGU) och Dahné J. (SMHI), (2015), Grundvattennivåer i ett förändrat klimat – nya klimatscenarier, SGU rapport 2015:19
Wang D., (2012), Evaluating interannual water storage changes at watersheds in
Illinois based on long-term soil moisture and groundwater level data, Water Resources
Research, An AGU Journal, DOI:10.1029/2011WR010759, mars 2012
03FS, (1990), Kungörelse om vattenskyddsområde
”Uppsala läns författningssamling 03FS 1990:1, ISSN 0347-1659
PERSONLIGA MEDDELANDEN
9 BILAGOR
9.1 BILAGA A – DATABEHANDLING I ARCGIS