Som tidigare nämnt upplevs psykisk ohälsa som ett ämne som är jobbigt och komplext att ta sig an, samtidigt ökar sjukskrivningar på grund av stress som på lång sikt kan bidra till allvarligare psykiska sjukdomar (Nationell samordnare inom området psykisk hälsa, 2015). Då det skapats en förvirring mellan Folkhälsomyndighetens (2018) statistik mellan
könsskillnader i psykisk ohälsa och det faktum att fler män än kvinnor mår allvarligt psykisk dåligt (Torsheim et al, 2006) finns ett intresse att i framtida studier undersöka förekomsten av psykisk ohälsa bland män och sambandet mellan könsnormer och psykisk ohälsa.
REFERENSLISTA
Adamsson Jensen, S., & Johnsson, J. (2009) Upplevelse av stress och lärande relaterat till KASAM och fysisk aktivitet (Kandidatuppsats). Kristianstad: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:222386/FULLTEXT01.pdf
Ahrén, J., & Lager, A. (2012). Ungdomars psykosociala hälsa. I M, Rostila & S, Tovivanen (Red), Den orättvisa hälsan (280–298). Stockholm: Liber.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2: a uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2: a uppl.). Stockholm: Liber. Carver, C. (1997). You want to measure coping but your protocol´s too long: consider the
brief cope. International Journal of Behavioral Medicine, 4(1), 92-100. doi: 10.1207/s15327558ijbm0401_6
Carver, C. S., Scheier, M. F., & Weintraub, J. K. (1989). Assesing coping strategies: A theoretically based approach. Journal of personality and social psychology, 56(2), 267-283. doi: 10.1037/0022-3514.56.2.267
Chew-Graham, C., Rogers, A., & Yassin, N. (2003). “I wouldn’t want it on my CV or their records”: medical students´ experiences of help-seeking for mental health problems. Medical education, 37(10), 873-880. doi: 10.1046/j.1365-2923.2003.01627.x
Coolidge, F. L., Segal, D, L., Hook, J. N., & Stewart, S. (2000). Personality disorder and coping among anxious older adults. Journal of anxiety disorders, 14(2), 157-172. doi: 10.1016/S0887-6185(99)00046-8
Dahlqvist, V., Söderberg, A., & Norberg, A. (2008). Dealing with stress: patterns of self- comfort among healthcare students. Nurse education today, 28(4), 476-484. Doi: 10.1016/j.nedt.2007.07.010
Eljertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (2016). Statistik över vuxnas psykiska hälsa. Hämtad: 2018-03-22, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa- och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/#stress. Folkhälsomyndigheten. (2018) Folkhälsans utveckling. Solna: Folkhälsomyndigheten.
Gisselmann, M., Hemström, Ö., & Toivanen, S. (2012). Kön, genus och skillnader i hälsa. I M, Rostila & S, Tovivanen (Red), Den orättvisa hälsan (80–104). Stockholm: Liber. Institutet för stressmedicin. (2012). PSS-14. Hämtad 2018-02-26, från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/S pacesStore/bbe7902c-3443-47e3-a769-14cbd3fadf9b/PSS-
Knowlden, A.P., Sharma, M., Kanekar, A., & Atri, A. (2013). Sence of coherence and hardiness as predictors of the mental health of college students. International Quarterly of Community Health Education, 33(1), 55-68. doi: 10.2190/IQ.33.1.e Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer Publishing Company Inc.
Lundberg, U. (2012). Psykobiologiska processer, stress och ojämlikhet i hälsa. I M, Rostila & S, Tovivanen (Red), Den orättvisa hälsan (s. 240–264). Stockholm: Liber.
Lundberg, U. (2005). Samspelet individ, samhälle, livsstil och biologi. I R, Ekman & B, Arnetz (Red), Stress (s. 269–281). Stockholm: Liber.
Matud, P.M. (2004). Gender differences in stress and coping styles. Personality and individual Differences, 37(7), 1401-1415. doi: 10.1016/j.paid.2004.01.010
Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (6: the d.). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
Moksnes, U. I., Espnes, G. A., & Haugan, G. (2014). Stress, sense of coherence and emotional symptoms in adolescents. Psychology & Health, 29(1), 32-49. doi:
10.1080/08870446.2013.822868
Muhonen, T., & Torkelson E. (2005). Kortversioner av frågeformulär inom arbets- och hälsopsykologi- om att mäta coping och optimism. Nordisk Psykologi, 57(3), 288- 297. doi: 10.1080/00291463.2005.10637375
Nationell samordnare inom området psykisk hälsa. (2015). Fem fokusområden fem år framåt. Stockholm: Nationell samordnare inom området psykisk hälsa
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik.
Tillgänglig:http://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328ba dd71f64ca9846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Shaheen, F., & Alam, M.S. (2010). Psychological distress and its relation to attributional styles and coping strategies among adolescents. Journal of the indian academy of applied psychology, 36(2), 231-238. Tillgänglig:
http://medind.nic.in/jak/t10/i2/jakt10i2p231.pdf
SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: Analyser och förslag till åtgärder. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Torsheim, T., Ravens-Sieberer, U., Hetland, J., Välimaa, R., Danielson, M., & Overpeck, M. (2006). Cross-national variation of gender differences in adolescent subjective health in Europe and North America. Social Science & Medicine, 62(4), 815-827. doi:
10.1016/j.socscimed.2005.06.047
Universitetskanslersämbetet. (2016). Kvinnor och män i högskolan. Stockholm: Universitetskanslersämbetet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Welle, P. D., & Graf, H. M. (2011). Effective lifestyle habits and coping strategies for stress tolerance among college students. American journal of health education, 42(2), 96- 105. doi: 10.1080/19325037.2011.10599177
World health organization. (2013). Health 2020: A European policy framework and strategy for the 21st century. Paris: World health organization.
BILAGA A; MISSIVBREV
MISSIVBREV
Hej, jag studerar min sjätte termin på det Folkhälsovetenskapliga programmet på Mälardalens högskola. I min kandidatuppsats har jag valt att undersöka förekomsten av självupplevd stress och användningen av copingstrategier bland studenter, samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor.
Enligt tidigare forskning är stress vanligt bland studenter. Det finns även forskning som säger att det finns olika strategier för att kunna hantera sin stress, dessa strategier kallas även för copingstrategier. Enkäten kommer delas ut till högskolestudenter som studerar på olika program och terminer. Din medverkan är betydelsefull för kvalitén av studien. Däremot är din medverkan i studien frivillig och du får avbryta din medverkan när som helst.
Materialet kommer behandlas konfidentiellt och resultatet kommer endast användas för denna kandidatuppsats samt publiceras på DIVA. Efter att studien är klar kommer enkäterna att kasseras. Det tar dig mellan fem till tio minuter att fylla i enkäten. När du är klar lämnar du enkäten till mig och det innebär även att du lämnar samtycke till att delta i studien.
Om du har frågor kan du kontakta mig på min mail nedan.
Kajsa Vestman Mälardalens Högskola Folkhälsoprogrammet xxx@xxx.xxx.xx
Handledare: Lina Nilsson, Universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap, Mälardalens Högskola Mail: Lina.nilsson@mdh.se
BILAGA B; ENKÄT
Enkätundersökning om studenters självupplevda stress samt användningen av copingstrategier.
Markera dina svar genom att sätta kryss i rutorna för de alternativ som stämmer bäst överens med dig. Kryssa endast ett alternativ. Om du skulle kryssa fel, stryk då över alternativet och kryssa på rätt plats.
1. Är du man, kvinna eller annat?
Man Kvinna Annat
2. Hur gammal är du? 18–22 23–27 28–32 33-äldre
3. Inom vilken akademi studerar du?
UKK HVV EST IDT
5. Hur ofta har du under den senaste månaden haft en känsla av tidsbrist? Aldrig Ibland Ofta Alltid 4. Vilken termin studerar du? 1 2 3 4 5 6
6. Hur ofta har du under den senaste månaden känt svårigheter med att kontrollera viktiga saker i ditt liv? (tex: betala räkningar, hålla tider, minnas möten)
Aldrig Ibland Ofta Alltid
7. Hur ofta under den senaste månaden har du tänkt på saker som du måste hinna med att göra?
Aldrig Ibland Ofta
9.Hur brukar du i allmänhet göra när du stressas av problem? (jobbiga situationer) Svarskalan: 1 =mycket sällan, 2 =ganska sällan, 3 =ganska ofta, 4 =mycket ofta Fyll i med siffran som bäst stämmer överens med dig
Jag arbetar eller gör andra saker för att inte tänka på problemet.
Jag anstränger mig för att göra något åt min situation. Jag säger till mig själv "detta är inte sant".
Jag använder alkohol eller andra droger för att känna mig bättre.
Jag får känslomässigt stöd från andra. Jag ger upp mina försök att klara av det.
Jag agerar för att försöka förbättra situationen. Jag vägrar inse att det har hänt.
Jag försöker komma på en strategi för vad jag ska göra. Jag uttrycker mig verbalt för att ge utlopp för mina obehagliga känslor.
Jag får hjälp och råd från andra människor. Alltid
8. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du haft kontroll över hur du använder din tid?
Aldrig Ibland Ofta Alltid 1 2 3 4 4444 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4
Svarskalan: 1 =mycket sällan, 2 =ganska sällan, 3 =ganska ofta, 4 =mycket ofta Fyll i med siffran som bäst stämmer överens med dig
Jag tar alkohol eller andra droger till hjälp för att ta mig genom situationen.
Jag försöker se det i ett annat ljus för att få det att verka mer positivt.
Jag är kritisk mot mig själv.
Jag får tröst och förståelse från någon annan person. Jag ger upp mina försök att hantera situationen. Jag försöker finna något bra i det som sker.
Jag skämtar om det.
Jag går på bio, tittar på tv, läser, dagdrömmer, sover, handlar eller gör något annat för att slippa tänka på situationen.
Jag accepterar det faktum att det hänt. Jag ger uttryck för mina negativa känslor.
Jag försöker finna tröst i min religion eller andliga tro.
Jag försöker få råd eller hjälp från andra människor om vad jag ska göra.
Jag lär mig leva med det.
Jag tänker noga på vilka åtgärder jag kan vidta.
Jag anklagar mig själv för saker som hänt. Jag ber eller mediterar.
Jag skojar om situationen
Tack för din medverkan!
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4
BILAGA C; SVENSK VERSION AV BRIEF COPE
FRÅGEFORMULÄR
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00