• No results found

Förslag till hantering av avgifter för enskild verksamhet när maxtaxan införs

AU § 85 FsN § 92

Förskolenämndens beslut

Nämnden beslutar att ta in föräldraavgifterna också för enskild verksamhet från 2002 i och med införande av maxtaxan.

Ärendet

Med anledning av maxtaxainförande och enskild verksamhet

I regeringens proposition 1999/2000:129 om maxtaxa anges att: I de kommuner som väljer att tillämpa maxtaxa skall denna omfatta all förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, d v s såväl kommunalt som enskilt bedriven verksamhet. Avgiften blir densamma i förskola och familjedaghem oavsett om dessa drivs av kommunen eller av annan huvudman. Principen att kommunen skall ge bidrag till enskild

verksamhet motsvarande kommunens egen kostnad kvarstår efter det att maxtaxan införts. Om en verksamhet med annan huvudman än kommunen vill tillämpa en lägre taxa än maxtaxan skall detta givetvis vara möjligt.

I dagsläget bedrivs all enskild verksamhet som bidragsfinansierad verksamhet med tillstånd, vilket innebär att de själva tar in sina

föräldraavgifter. Oavsett driftform får förskoleverksamheten en ersättning i form av förskolepeng som beslutas av kommunfullmäktige. När

maxtaxan införs minskar avgiftsintäkterna och istället måste kostnaderna för verksamheten i högre utsträckning täckas via förskolepengen, vilket innebär att förskolepengen behöver justeras när maxtaxan träder ikraft.

Förskolenämnden har föreslagit kommunfullmäktige att nämnden skall lämna ett förslag till förskolepeng 2002. Ekonomerna inom förskolan och grundskolan räknar nu på ett förslag. Förslaget innebär att man inför samma peng som idag utgår till de kommunala förskolorna, d v s till baspengen inkl momskompensation lägger man den genomsnittliga föräldraavgiften. Förskoleförvaltningen föreslår av följande skäl att kommunen fr o m 2002 tar in avgifterna åt de enskilda verksamheterna:

• Barnen bör vara lika mycket värda, d v s samma peng ska utgå för alla barn oavsett inkomst och antal syskon

• Föräldrarna upplever det som känsligt att lämna inkomstuppgifter till förskolan

• Administrationen av debiteringen förenklas

• Kommunen har möjlighet att kontrollera inkomstuppgifter Ett observandum i detta är att man närmar sig ett

entreprenadförhållande och då kan nämnden vid en konkurs bli ansvarig för verksamheten.

Förskoleförvaltningens förslag

Att nämnden beslutar att ta in föräldraavgifterna också för enskild verksamhet från 2002 i och med införandet av maxtaxan.

Ärendets tidigare behandling i arbetsutskottet Arbetsutskottets förslag

Att nämnden beslutar att ta in föräldraavgifterna också för enskild verksamhet från 2002 i och med införande av maxtaxan.

Beslutsgång

Nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

9 Justering av förskolepeng 2001

AU § 89 FsN 93

Förskolenämndens beslut

Att förskolenämnden justerar förskolepengen för 2001 enligt

tjänsteskrivelse ”Justering av förskolepeng 2001” där nämnden föreslår fullmäktige fastställa förskolepengen för 2001 till:

Kommunal förskola 60 000 kr

Kommunala familjedaghem 63 000 kr

Enskild förskola 45 600 kr

Enskilda familjedaghem 48 600 kr Interkommunala placeringar 53 000 kr

och att förskolenämnden överlämnar ”Justering av förskolepeng 2001”

till kommunfullmäktige för beslut.

Ärendet

Justering av förskolepeng 2001

Förskolepengen som gäller fr om 2001-01-01 utgörs av följande belopp:

Kommunal förskola 58 500 kr

Kommunala familjedaghem 61 500 kr

Enskild förskola 44 000 kr

Enskilda familjedaghem 47 000 kr Interkommunala placeringar 51 500 kr Kostnader till följd av löneökningar

Den nu gällande förskolepengen baseras på att lönerna ökar med 3%

under 2001. Löneförhandlingarna för 2001 som genomfördes i

september ser ut att resultera i en löneökning på 3,6% för majoriteten av personalen. Den stora ökningen har varit nödvändig för att kunna

bibehålla och rekrytera personal inom en konkurrensutsatt sektor.

Förskoleförvaltningen anser nu att förskolepengen bör höjas retroaktivt fr o m 2001-04-01, d v s då löneåret 2001 startade, för att kunna

säkerställa samma personaltäthet och i övrigt samma kvalitet inom förskoleverksamheten.

Kostnadsökningarna under 2001 beräknas motsvara en höjning av förskolepengens basbelopp (d v s exkl föräldraavgifter) med 1 500 kr, d v s från 41 500 kr till 43 000 kr. På denna summa beräknas

momskompensation med 6% till de enskilda verksamheterna.

Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna av en höjning av förskolepengen under 2001 beräknas bli att de totala kostnaderna för förskoleverksamheten ändå ryms inom årets förskolepengbudget på 80,7 mkr. Detta beror på att antalet barn inom förskolan är lägre än prognosticerat, se bilaga.

Förskoleförvaltningens förslag

Förskoleförvaltningen föreslår att förskolepengen 2001 höjs i enlighet med de kostnadsökningar som sker under 2001. Följande nya belopp föreslås gälla fr o m 2001-04-01:

Kommunal förskola 60 000 kr

Kommunala familjedaghem 63 000 kr

Enskild förskola 45 600 kr

Enskilda familjedaghem 48 600 kr Interkommunala placeringar 53 000 kr Ärendets tidigare behandling i arbetsutskottet Arbetsutskottets förslag

Att förskolenämnden justerar förskolepengen för 2001 enligt tjänsteskrivelse ”Justering av förskolepeng 2001”och att kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget.

Jaana Tilles (s) deltar inte i beslutet.

Yrkanden vid nämndens sammanträde den 9 oktober

1. Karin Dahl-Strandin (s) yrkar att följande nivåer för förskolepengen införs:

65 350 kr för kommunala förskolor 68 700 kr för kommunala familjedaghem 49 150 kr för enskilda förskolor

52 500 kr för enskilda familjedaghem 53 000 kr interkommunala placeringar 2. Arbetsutskottets yrkande.

Beslutsgång

Ordföranden Nils Lage Holmbom (m) ställer yrkandena mot varandra och finner att förskolenämnden beslutar i enlighet med arbetsutskottets yrkande.

Reservation

Karin Dahl-Strandin (s), Jaana Tilles (s) och Stina Sandberg-Tryti (v) reserverar sig mot beslutet till förmån för socialdemokraternas förslag.

10 Förskolepeng 2002

AU § 89 FsN § 94

Förskolenämndens beslut

Förskolenämnden föreslår följande förskolepeng 2002:

Förskolepengbudget (brutto) Förskolepeng Antal pl Kostn Kommunal förskola 61 800 kr 745 46,0 mkr Kommunala fam. Daghem 64 800 kr 150 9,7 ” Enskild förskola 64 500 kr 525 33,9 ” Enskild fam. Daghem 67 500 kr 25 1,7 ” Interkommunala placeringar 54 800 kr 20 1,1 ”

Totalt 1465 92,4 mkr

Att kommunfullmäktige fastställer för 2002 nivån på förskolepengen i olika omsorgsformer.

Samt att förskolepengen följs upp under 2002, förslagsvis efter sex månader, bl a för att bedöma effekterna vid införandet av maxtaxan.

Ärendet

Förskolepeng 2002

Förvaltningen har fått i uppdrag att lämna förslag till förskolepeng för 2002. I detta arbete måste två delar beaktas, dels huruvida baspengen måste höjas från 2001 p g a kostnadsökningar, dels hur

maxtaxereformen påverkar finansieringen.

Bakgrund – förskolepeng 2001

Systemet med förskolepeng infördes 1 januari 2001. Pengen är avsedd att täcka kostnader för att driva den dagliga förskoleverksamheten såsom löner, lekmaterial, mat och städning. Dessutom ska pengen rymma kostnader för friskvård, arbetsmiljö, fortbildning, chefsutbildning, rehabåtgärder samt delar av den gemensamma administrationen.

Förskolepengen per barn är densamma oavsett ålder och omsorgstid.

2001 års förskolepengs uppbyggnad – skillnad mellan kommunal förskola och förskola i enskild verksamhet:

Kommunal förskola Enskild verksamhet

Förskolepeng 2001 Gällande peng Föreslagen peng fr o m 2001-01-01 fr o m 2001-04-01

Kommunal förskola 58 500 kr 60 000 kr

Kommunala familjedaghem 61 500 kr 63 000 kr

Enskild förskola 44 000 kr 45 600 kr

Enskilda familjedaghem 47 000 kr 48 600 kr

Interkommunala placeringar 51 500 kr 53 000 kr

Skillnaden mellan förskolor och familjedaghem utgörs av ett lokalbidrag på 3 000 kr.

Pengen för interkommunala placeringar består av baspengen samt ett lokalbidrag på 10 000 kr.

Förskolenämnden har begärt att förskolepengen för 2001 justeras till följd av större löneökningar än vad pengen var beräknad på. Höjningen föreslås gälla fr o m 2001-04-01.

Resursberäkning för 2002

Förskolenämndens utgångsläge är följande. Det totala rambeloppet uppgår till 94 mkr. Till detta kommer det kvalitetssäkrande statsbidraget på ca 1,6 mkr (under antagande att 75% av 2,1 mkr tillfaller förskolan och resten fritidshemmen).

Höjning av förskolepeng 2002 p g a kostnadsökningar

Förskolepengens basbelopp behöver till år 2002 höjas med 1 800 kr för att motsvara de beräknade kostnadsökningarna och då framförallt löneökningar. Höjningen är även nödvändig med hänsyn till att förskoleverksamheten måste kunna hantera personalbristen som väntas fortsätta under 2002, vilket medför olika typer av rekryteringsinsatser och ett högre löneläge vid nyrekrytering.

Maxtaxans effekter på förskolepengen

I förslaget till förskolepeng 2002 ingår, förutom en höjning av baspengen, en justering av beloppen till följd av införandet av maxtaxa.

Minskade avgiftsintäkter

När maxtaxan införs minskar avgiftsintäkterna och kommunen erhåller ett

schablonberäknat statsbidrag som kompensation för de minskade avgiftsintäkterna.

Detta leder till en förändring av finansieringen av förskolepengen. Inom ramen för förskolepengen kommer den del som finansieras av skattemedel (inkl statsbidrag) att öka och den del som finansieras av avgiftsintäkter att minska.

Förskolepengen till de kommunala förskolorna och de kommunala dagbarnvårdarna innehåller redan idag både skattemedel och avgiftsintäkter. Denna totala peng påverkas ej av att avgiftsintäkterna minskar och skattemedlen ökar.

De enskilda verksamheterna tar idag själva ut avgifter från föräldrarna. De erhåller därför förskolepengens basbelopp (som ej innehåller avgiftsintäkter) samt en momskompensation på 6%. När kommunen inför maxtaxa gäller denna även de enskilda verksamheterna. Kommunen måste då kompensera de enskilda för de intäktsbortfall som uppstår.

Justering av de enskildas peng med föräldraavgiften

Förskoleförvaltningens förslag på hur denna kompensation ska konstrueras bygger på att man inför en peng liknande den som idag betalas ut till de kommunala

förskolorna. Med andra ord byggs baspengen + momskompensationen på med den genomsnittliga föräldraavgiften,

17 000 kr per barn och år. På så sätt värderas alla barn lika. Kommunen bemöter därefter de uppkomna intäktsbortfallen till följd av skillnader i inkomst, syskonrabatt och omsorgstid med erhållna statsbidrag.

Genom att en och samma peng betalas ut per barn behöver ingen förskola drabbas orättvist om man har familjer med låga inkomster och flera barn per familj. Vissa enskilda förskolor kommer dock att drabbas ekonomiskt då de idag tar ut högre avgifter än kommunen. Ersättningen per barn kan inte ta hänsyn till varje enskild förskolas individuella avgifter då det skulle strida mot likställighetsprincipen, d v s att barnen är värda lika mycket oavsett omsorgsform och anordnare.

Kommunen tar in avgifter åt de enskilda verksamheterna

Mot bakgrund av modellen med en och samma peng (exkl momskompensation och lokalbidrag) föreslår förvaltningen att kommunen fr o m 2002 tar in föräldraavgifterna åt de enskilda och detta av skäl som sammanfattas nedan:

• Barnen bör även i fortsättningen vara lika mycket värda, d v s samma peng ska utgå för alla barn oavsett inkomst och antal syskon

• Föräldrarna upplever det känsligt att lämna inkomstuppgifter till förskolan

• Administrationen av debiteringen förenklas

• Kommunen har möjlighet att kontrollera inkomstuppgifterna

Förskoleförvaltningen föreslår att man under 2002 inte tar ut någon avgift av de enskilda verksamheterna för att administrera föräldraavgifterna då det i dagsläget är svårt att bedöma vilka personalinsatser som kommer att behövas för detta ändamål.

Antal förskoleplatser 2002

Enligt befolkningsprognos 01A kommer antalet barn i åldrarna 1-5 år att vara 1834 vid utgången av 2001 och 1885 vid utgången av 2002. Detta skulle ge ett

genomsnittligt antal barn under 2002 på 1860 barn. Vid en antagen

efterfrågefrekvens på 81% skulle platsbehovet enligt dessa beräkningar landa på 1506 barn. Detta motsvarar 3,2% ökning utifrån 2001 års platsbehov på 1460. Det är utifrån detta resonemang som ramberäkningarna är gjorda.

Emellertid ser befolkningsprognosen 01A ut att vara för hög. Per den 28 augusti var antalet folkbokförda barn i åldrarna 1-5 år 1739. Att det skulle flytta in 95 barn fram t o m sista december för att uppgå till prognosticerade 1834 barn, är inte troligt med tanke på att det under årets första åtta månader endast har skett en

befolkningsökning med 25 barn. Resultatet av en lägre befolkningsökningstakt går också att utläsa ur platsbehovet under 2001. Förskolenämndens prognos pekar på 1420 platser, d v s 40 färre barn mot budgeterade 1460.

Inför 2002 bör därför platsbehovet revideras. Efterfrågeförändringarna till följd av de nya reformerna med maxtaxa och föräldraledigas rätt till förskoleverksamhet är svåra att beräkna. I enlighet med resonemanget kring ramberäkningarna bedömer

förskoleförvaltningen att platsbehovet för 2002 kommer att öka med 3,2% men med utgångspunkt från årets prognos 1420, d v s det totala behovet 2002 beräknas bli 1465 platser.

Förvaltningens förslag till beslut:

1. Förskolenämnden föreslår följande förskolepeng 2002:

Förskolepengbudget (brutto) Förskolepeng (kr) Antal platser Kostnad (mkr)

Kommunfullmäktige fastställer för 2002 nivån på förskolepengen i olika omsorgsformer.

2. Förskoleförvaltningen föreslår att förskolepengen följs upp under 2002, förslagsvis efter sex månader, bl a för att bedöma effekterna vid införandet av maxtaxa.

Ärendets tidigare behandling vid arbetsutskottet Arbetsutskottets yrkande

Att förskolenämnden antar förskolepeng 2002 efter ytterligare kontrollräkning av siffrorna i förskoleförvaltningens förslag som presenteras för nämnden vid sittande bord.

Yrkanden vid nämndens sammanträde den 9 oktober 1. Arbetsutskottets yrkande.

2. Karin Dahl-Strandin (s) yrkar att följande nivåer för förskolepengen införs:

68 650 kr för kommunala förskolor 72 000 kr för kommunala familjedaghem 69 650 kr för enskilda förskolor

73 000 kr för enskilda familjedaghem 54 800 kr för interkommunala placeringar

Se vidare i särskild skrivelse från socialdemokraterna.

Beslutsgång

Ordföranden Nils Lage Holmbom (m) ställer yrkandena mot varandra och finner att förskolenämnden beslutar i enlighet med arbetsutskottets yrkande.

Reservation

Karin Dahl-Strandin (s), Jaana Tilles (s) och Stina Sandberg-Tryti (v) reserverar sig mot beslutet till förmån för socialdemokraternas förslag.

12 Verksamhetsplan 2002-2004

AU § 88 FsN § 95

Förskolenämndens beslut

Att nämnden antar förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2002-2004. Nämnden poängterar att tomten i Haga ska finnas kvar för byggande av förskola i framtiden. I verksamhetsplanen under

genomförandet av fullmäktiges mål, punkt 1:”Barns och elevers behov ska vara utgångspunkten för verksamheten, särskilda satsningar” ändras texten så att lydelsen blir att nämnden satsar på barnens kost, hälsa och motion.

Ärendet

Kommunfullmäktige beslutade 2001-06-18 att uppdra till kommunens nämnder att till 2001-10-05 inkomma till kommunstyrelsen med en verksamhetsplan för perioden 2002-2004. Förskole- och

grundskoleförvaltningarna har arbetat fram ett förslag på gemensam verksamhetsplan för barn- och ungdomsnämnden. Underlag för det gemensamma arbetet är beslut rörande planeringsunderlag

2002-2004 från resp. nämnd.

Förvaltningens förslag

Att nämnden antar förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2002-2004.

Ärendets tidigare behandling i arbetsutskottet Arbetsutskottets förslag

Att nämnden antar förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2002-2004. Samt föreslår att nämnden poängterar att tomten i Haga ska finnas kvar för byggande av förskola i framtiden.

Mikael Thörnell (m) påpekar att förvaltningarna har på ett förtjänstfullt sätt arbetat fram förslaget till verksamhetsplan.

Jaana Tilles (s) deltar inte i beslutet.

Yrkanden vid nämndens sammanträde den 9 oktober 1 Arbetsutskottets yrkande med tillägg om rörelse

2 Karin Dahl-Strandins (s) yrkar om ökad personaltäthet, en satsning på öppna förskolan med 2 mkr samt 3 mkr för att ett ökat platsbehov

förväntas, dessutom en utökning av investeringsplanen, se vidare särskild skrivelse från socialdemokraterna. Utöver ändringsförslaget gäller Verksamhetsplan 2002-2004”.

Beslutsgång

Ordföranden Nils Lage Holmbom (m) ställer yrkandena mot varandra och finner att förskolenämnden beslutar i enlighet med arbetsutskottets yrkande.

Reservation

Karin Dahl-Strandin (s), Jaana Tilles (s) och Stina Sandberg-Tryti (v) reserverar sig mot beslutet till förmån för socialdemokraternas förslag.

13. Remiss Schola Futura AB – fristående förskola och grundskola, ansökan

AU § 90 FsN § 98

Förskolenämndens beslut

Det finns ingen beskrivning från Schola Futura om verksamhetsidé rörande förskoleverksamhet 1-5 år. Förskolenämnden har i nuläget svårt att bilda sig en uppfattning om vilken förskoleverksamhet som Schola Futura har tänkt att bedriva. Förskolenämnden inväntar kompletterande uppgifter och avvaktar med beslut om tillstånd att bedriva enskild

förskoleverksamhet.

Ärendet

Schola Futura- fristående förskola och grundskola, ansökan

Kommunstyrelsen anhåller om yttrande i rubr ärende senast 2001-10-12.

Arbetsutskottet beslutade 2001-10-02 att förvaltningen kan lämna förslag till remissvar vid kommande sammanträde.

Yttrande över Schola Futuras ansökan om att få bedriva fristående förskola, förskoleklass och grundskola i Vallentuna

Förskolenämnden har enligt uppdrag från kommunfullmäktige rätt att besluta i varje enskilt fall rörande förskoleverksamhet 1-5 år. Yttrandet berör enbart förskoleverksamheten 1-5 år.

Kommunstyrelsen beslutade 1999-03-29 att starta projektering av skola i Bällstabergs- området. Anläggningen ska utformas som en mötesplats och centralpunkt i södra Vallentuna. Inriktningen ska vara att så långt möjligt utforma anläggningen på ett sätt som svarar mot begreppet hållbar utveckling. Skoltomten ska utformas så att den blir stimulerande och variationsrik. Målsättning för den pedagogiska verksamheten är en miljö som är attraktiv för familjer med barn och ungdomar. En

stimulerande miljö som tar tillvara barn och ungdomars nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära. Förskolan har behov av lokaler

motsvarande 80 barn i Bällstabergsskolan. Verksamheten behöver egna specialdesignade ytor för små barns behov av säkerhet och trygghet.

Ärendets tidigare behandling i arbetsutskottet Arbetsutskottets förslag

Att förslag till yttrande till Kommunstyrelsen redovisas vid sittande bord på nämndens sammanträde.

Beslutsgång

Nämnden beslutar enligt det förslag som förvaltningen lämnade till nämndens sammanträde.

Handlingar i ärendet Brev från Schola Futura AB

14. Ansökan om tillstånd att driva enskild verksamhet från områdescheferna Marianne Sandulf och Kerstin Strängbäck

AU § 91 FsN § 99

Förskolenämndens beslut Ärendet bordläggs.

Ärendet

Områdescheferna Marianne Sandulf och Kerstin Strängbäck inkom den 12.6 2001 med en ansökan om tillstånd att bedriva förskoleverksamhet i enskild regi i Vallentuna kommun samt att få hyra ändamålsenliga lokaler.

Tillstånd önskas gällande följande förskolor.

Ekeby antal platser 85.

Haga antal platser 40.

Junibacken antal platser 40.

Kantarellen antal platser 60.

Västanvinden antal platser 48.

Åbygläntan antal platser 40.

Östra Ormsta antal platser 87.

Tillägg till ansökan av den 12.6 2001 om att bedriva förskoleverksamhet i enskild regi. Marianne Sandulf och Kerstin Strängbäck ansöker om tillstånd att bedriva förskoleverksamhet i enskild regi på Lindholmens förskola med 73 platser. Ansökan gäller ej Junibackens förskola.

Ansökan gäller 7 förskolor med totalt 433 platser.

Den 5 september inkom ytterligare ett tillägg till ansökan: Som alternativ till tidigare ansökan vill Kerstin Strängbäck och Marianne Sandulf tillägga förskolorna Garnstugan, Karby och Kårsta.

Ärendets tidigare behandling i arbetsutskottet Arbetsutskottets beslut

Ärendet bordläggs och tas upp på nämndens sammanträde den 9

oktober. Marianne Sandulf och Kerstin Strängbäck inbjuds att presentera sin verksamhet för nämnden den 9 oktober.

Yrkanden vid sammanträdet den 9 oktober

Ordföranden Nils Lage Holmbom (m) yrkar att ärendet bordläggs.

Beslutsgång

Nämnden beslutar enligt ordförandes förslag och bordlägger ärendet.

Handlingar i ärendet Ansökningshandlingar

15 Ansökan om tillstånd att driva enskild verksamhet från Södra Roslagen AB

AU § 92 FsN § 100

Förskolenämndens beslut Ärendet bordläggs.

Arbetsutskottets beslut

Ärendet bordläggs och tas upp på nämndens sammanträde den 9 oktober.

Ann Pamelius från Södra Roslagen AB inbjuds att presentera sin verksamhet för nämnden den 9 oktober.

Ärendet

Södra Roslagens förskolor AB, Ann Pamelius har kommit in med en ansökan om tillstånd att bedriva fler förskolor i Vallentuna i

aktiebolagsform från 2002-01-01.

Komplettering av ansökan inkom 2001-08-07 där tillstånd önskas gällande följande förskolor:

Alt A: Ekeby ca 80 platser samt Östra Ormsta ca 80 platser.

Alt B: Karby förskola ca 80 platser och Kårsta förskola ca 60 platser.

Alt C: Lindholmens förskola ca 80 platser och Östra Ormsta ca 80 platser.

Yrkanden vid sammanträdet den 9 oktober

Ordföranden Nils Lage Holmbom (m) yrkar att ärendet bordläggs.

Beslutsgång

Nämnden beslutar enligt ordförandes förslag och bordlägger ärendet.

Handlingar i ärendet Ansökningshandlingar

16 Intresseanmälan om att driva enskild verksamhet från Växthuset AB

AU § 93 FsN § 101

Förskolenämndens beslut Ärendet bordläggs.

Arbetsutskottets beslut

Ärendet bordläggs och tas upp på nämndens sammanträde den 9 oktober.

Växthuset AB inbjuds att presentera sin verksamhet för nämnden den 9 oktober.

Ärendet

En intresseanmälan inkom den 13 augusti 2001 från Växthuset AB om att driva enskild verksamhet i Vallentuna kommun.

Förskoleförvaltningen har tillsammans med ordförande Nils Lage Holmbom (m) träffat representanter för Växthuset AB den 7 september 2001.

Växthuset AB är inbjudna att träffa nämndens ledamöter och ersättare i Vallentuna den 2 oktober 2001.

Yrkanden vid sammanträdet den 9 oktober

Ordföranden Nils Lage Holmbom (m) yrkar att ärendet bordläggs.

Beslutsgång

Nämnden beslutar enligt ordförandes förslag och bordlägger ärendet.

Handlingar i ärendet Ansökningshandlingar

17 Intresseanmälan om att driva enskild verksamhet från Qvalitetspoolen AB

AU § 94 FsN § 102

Förskolenämndens beslut Ärendet bordläggs.

Arbetsutskottets beslut

Ärendet bordläggs och tas upp på nämndens sammanträde den 9 oktober.

Qvalitetspoolen AB inbjuds att presentera sin verksamhet för nämnden den 9 oktober.

Ärendet

En intresseanmälan inkom den 17 augusti 2001 från Växthuset AB om att driva enskild verksamhet i Vallentuna kommun.

Förskoleförvaltningen har tillsammans med ordförande Nils Lage Holmbom (m) träffat representanter för Qvalitetspoolen AB den 11 september 2001.

Qvalitetspoolen AB är inbjudna att träffa nämndens ledamöter och ersättare i Vallentuna den 2 oktober 2001.

Yrkanden vid sammanträdet den 9 oktober

Ordföranden Nils Lage Holmbom (m) yrkar att ärendet bordläggs.

Beslutsgång

Nämnden beslutar enligt ordförandes förslag och bordlägger ärendet.

Handlingar i ärendet Ansökningshandlingar

18 Intresseanmälan om att driva enskild verksamhet från Kokalite AB

AU § 95 FsN § 103

Förskolenämndens beslut Ärendet bordläggs.

Arbetsutskottets beslut

Ärendet bordläggs och tas upp på nämndens sammanträde den 9 oktober.

Kokalite AB inbjuds att presentera sin verksamhet för nämnden den 9 oktober.

Ärendet

En intresseanmälan inkom den 23 augusti 2001 från Kokalite AB om att driva enskild verksamhet i Vallentuna kommun.

Förskoleförvaltningen har tillsammans med ordförande Nils Lage Holmbom (m) träffat representanter för Kokalite AB den 12 september 2001.

Kokalite AB är inbjudna att träffa nämndens ledamöter och ersättare i Vallentuna den 2 oktober 2001.

Yrkanden vid sammanträdet den 9 oktober

Ordföranden Nils Lage Holmbom (m) yrkar att ärendet bordläggs.

Beslutsgång

Nämnden beslutar enligt ordförandes förslag och bordlägger ärendet.

Nämnden beslutar enligt ordförandes förslag och bordlägger ärendet.

Related documents