6. Diskussion
6.1 Förslag till kommande forskning
Det absolut tydligaste budskapet i vårt arbete var den stora betydelsen av samarbete. Vi har redan pekat på en tänkbar samarbetspartner, nämligen psykiatrin. Ett relevant forskningsområde kan således vara att identifiera, kartlägga och utvärdera övriga samarbetsprojekt i övriga landet. Ett exempel på ett sådant projekt är det så kallade Muminprojektetdär bland annat ett samarbete mellan polis, landsting och socialtjänst sker genom att arbeta med målgruppen unga vuxna för att förebygga hemlöshet. Att göra en jämförelse mellan olika kommuner för att på så vis identifiera vad som kan vara gemensamt för de kommuner som har en låg andel vräkningar kontra de som har en hög andel vräkningar är också ett intressant område att undersöka. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att mer djupgående undersöka kopplingen mellan psykisk ohälsa och vräkningar. Som nämnts tidigare var psykisk ohälsa den största bakomliggande faktorn till många sociala problem som ökar risken till vräkning och detta är således ett intressant och viktigt ämne att undersöka. Här kan man även försöka hitta mer information om psykiatrins roll i ett vräkningsärende samt hur de ser på samarbetet med andra aktörer.
Referenser
Bostaden AB. (u.å). Bostaden Umeå AB. Hämtad 2016-02-26, från http://www.bostaden.umea.se/
Boverket. (u.å.). Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder. Hämtad 2016-03-15, från Boverket
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogrammet/ Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Carlsson, A. (2015, 4 november). Vräkning fyrdubblar risken för självmord. Dagens
Nyheter. Hämtad 2016-02-23, från http://www.dn.se/nyheter/sverige/vrakning-fyrdubblar-risken-for-sjalvmord/
Collins, P. (1989). Another Day In Paradise. Från …. But Seriously [CD]. London: Atlantic, Virgin, WEA International Inc.
Crane, M., & Warnes, A. M. (2000). Evictions and prolonged homelessness. Housing studies, 15(5), 757-773.
Desmond, M., & Kimbro, R. T. (2015). Eviction's fallout: housing, hardship, and health. Social forces, 94(1), 295-324.
Ds 2004:21. Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Fritzes. Från
http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2004/08/ds-200441/
Eriksson, L., Stenberg, S., Flyghed, J., & Nilsson, A. (2010). Vräkt -Utkastad från
hus och hem i Stockholm 1879-2009. Stockholm. Premiss.
Flyghed, J. (2000). Vräkning- orsak eller verkan? En studie av marginellt boende. Kriminologiska institutionen: Stockholms Universitet.
Hartman, C., & Robinson, D. (2003). Evictions: The hidden housing problem.
Housing Policy Debate, 14(4), 461-501.
Holmdahl, J. (2009). Hot om vräkning – Tre aktörers perspektiv. Stockholm:
Stockholms universitet. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:286244/FULLTEXT01.pdf
Hsieh, H-F. & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288. doi:
10.1177/1049732305276687
Krantz, J. (2015). Allt färre vräkningar. Hämtad 2016-03-14, från Kronofogden https://www.kronofogden.se/40464.html
Krantz, J. (2016). Färre unga vuxna hos kronofogden. Hämtad 2016-03-14, från Kronofogden https://www.kronofogden.se/48365.html
Kronofogden. (2007). SMS-lån: En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter. Stockholm: Kronofogden. Från
https://www.kronofogden.se/download/18.44812de6133c5768d6780007932/1371144 370145/smslan_2007_2.pdf
Kronofogden. (u.å.). Ordförklaring: Avhysning. Hämtad 2016-02-19, från Kronofogden https://www.kronofogden.se/Avhysning2.html
Kronofogden. (u.å.). Riskerar du att förlora din bostad? Hämtad 2016-02-24, från
Levinson, P. (2016, februari). Fler äldre lever i misär – och hotas av vräkning. [Audio] Hämtad från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6359466
Löfstrand, C. (2001). Vräkningar i praktiken - vilka vräks och vilka får stanna? Stockholm: Fritzes. Från
http://www.regeringen.se/contentassets/6198a2a7bff043ccb32da67c55c383a0/vraknin gar-i-praktiken---vilka-vraks-och-vilka-far-stanna
Nilsson, A., & Flyghed, J. (2004). Tryggare kan ingen vara? Vräkning av
barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser. Kriminologiska institutionen:
Stockholms Universitet.
Nilsson, A., & Flyghed, J. (2004). Vräkt och hemlös? Marginaliseringsprocesser bland vräkta. Socialmedicinsk tidskrift, 81(1), 14-21.
Nätverket för Barnkonventionen. (u.å.). FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad 2016-02-24, från http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/
Regeringens Webbplats. (u.å). Mänskliga rättigheter. Hämtad 2016-02-24, från http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/fn-s-allmanna-forklaring
Socialstyrelsen. (2008). Vräkningsförebyggande arbete – stöd till socialtjänsten och
andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-131-18
Socialstyrelsen. (2010). En fast punkt – Vägledning om boendelösningar för hemlösa
personer. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-1-20
Socialstyrelsen. (2010). Hemlöshet – många ansikten, mångas ansvar –
Genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007-2009 – Slutrapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-33
Socialstyrelsen. (2011). Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 –
omfattning och karaktär. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-8
Socialstyrelsen. (2013). Gemensam vårdnad – vad innebär det? Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.mfof.se/Documents/V%C3%A5rdnad,%20boende%20och%20umg%C3 %A4nge/Gemensam_vardnad.pdf
Socialstyrelsen. (u.å.). Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Hämtad 2016-02-23, från https://www.socialstyrelsen.se/hemloshet/omfattning/definition
Socialstyrelsen. (u.å.). Vräkningsprocessen. Hämtad 2016-02-24, från Socialstyrelsen
https://www.socialstyrelsen.se/hemloshet/vrakningsforebyggandearbete/vrakningspro cessen
SOU 2001:55. Barns och ungdomars välfärd. Stockholm: Fritzes. Från
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2001/08/sou-200155/
SOU 2005:43. Vårdnad- Boende-Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar. Stockholm: Fritzes. Från: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200543/
SOU 2005:88. Vräkning och hemlöshet – drabbar också barn. Stockholm: Fritzes. Från
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2005/10/sou-200588/
SOU 2016:19. Barnkonventionen blir svensk lag. Stockholm: Fritzes. Från
http://www.regeringen.se/contentassets/7bcd0fe8815345aeb2ff0d9678896e11/barnko nventionen-blir-svensk-lag-sou-2016_19.pdf
Starrin, B., Beckman, A., Hagquist, C., & Rantakeisu, U. (1995). Tyngda av
skulder: om att leva under ekonomisk stress. Centrum för folkhälsoforskning.
Svenska FN- förbundet: United Nations Association Of Sweden. (u.å.). FN:s
historia. Hämtad 2016-02-20, från http://www.fn.se/fn-info/om-fn/fns-historia/ Swärd, H., & Eriksson, P. (2014, 8 december). Antalet hemlösa växer drastiskt.
Svenska Dagbladet. Hämtad 2016-02-23, från http://www.svd.se/antalet-hemlosa-vaxer-dramatiskt
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Widell, J. & Enström, T. (2016, februari). Hem till varje pris. [Video] Hämtad från http://www.svtplay.se/video/5951396/hem-till-varje-pris/hem-till-varje-pris-4
Lagar
SFS 1924:361. Barnavårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 1970:994. Jordabalken. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1981:774. Utsökningsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1993:335. Lag om Barnombudsman. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 1994:1219. Lag om den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Stockholm:
Justitiedepartementet.
SFS 2000:1383. Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Stockholm: Näringsdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:469. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Bilaga 1- Vräkningsprocessen
Hyresgästen bryter mot
hyreskontraktet genom obetald hyra och/eller störande beteende
Hyresvärden säger upp hyreskontraktet och meddelar hyresgästen
Hyresgästen godtar uppsägningen och flyttar ut Efter myndighetens prövning flyttar hyresgästen ut Efter myndighetens prövning och vräkningsbeslut säkerställer Kronofogden avflyttningen Informell påtvingad avflyttning Formell påtvingad avflyttning Vräkning Myndigheten fattar formellt beslut Myndigheten fattar formellt beslut och verkställer
Bilaga 2- Intervjuguide Bostaden AB
Bakgrundsfrågor
Arbetstitel
Hur länge har ni arbetat på Bostaden AB?
Hur många bostäder är Bostaden AB hyresvärd för?
1. Vad har Bostaden för riktlinjer när det gäller: a) Hyresskulder?
b) Sena betalningar? c) Störningar?
d) Hur ser arbetsprocessen ut med de ovannämnda delarna?
2. Vilka problem har man som hyresvärd med hyresgäster? 3. Vilka är de vanligaste orsakerna till vräkning?
4. Hur ser kontakten ut med vräkningshotade hyresgäster?
a) Finns det någon skillnad mellan hyresgäster? Hanterar ni de olika beroende på hyresgästens situation? (Till exempel barnfamiljer)
5. Socialstyrelsen och Kronofogden har nämnt att barnfamiljer, unga vuxna och äldre löper en större risk än andra grupper att bli vräkta. Är detta något ni har märkt av?
6. Hur ser ert samarbete ut med Kronofogden när det gäller vräkning? 7. Hur ser ert samarbete ut med socialtjänsten när det gäller vräkning?
8. Finns det några andra aktörer ni samarbetar med när det gäller vräkningar? a) Finns det några fördelar/nackdelar med de aktörer ni samarbetar
med?
b) Hur skulle ni säga att ett gott samarbete ser ut? c) Varför är ett gott samarbete viktigt?
9. Hur många vräkningar skulle du säga sker per år, genom Bostaden? 10. Hur ofta händer det att ni skickar in en anmälan om vräkning som sen inte
leder till en faktisk vräkning? Varför i så fall? 11. Hur arbetar ni för att förhindra att någon blir vräkt? 12. Vad händer efter en vräkning från er sida?
13. Vad skulle du säga kan göra så att vräkningar minskar både lokalt och nationellt?
Bilaga 3- Intervjuguide Kronofogdemyndigheten Umeå
Bakgrundsfrågor
Arbetstitel
Hur länge har ni arbetat på Kronofogden?
Om ni skulle förklara för någon som inte har en aning om vad Kronofogden är, hur skulle ni beskriva myndigheten då?
Vad har ni för huvudsakliga arbetsuppgifter?
1. Vad har Kronofogden för riktlinjer när det gäller: a) Hyresskulder
b) Sena betalningar
c) Hur vräkningsprocessen ser ut?
2. Vilka är de vanligaste orsakerna till vräkning?
3. Hur ser kontakten ut med vräkningshotande hyresgäster?
a) Hanterar ni ärenden olika beroende på hyresgästens situation? (Till exempel barnfamiljer eller äldre)
4. Er myndighet har beskrivit barnfamiljer, unga vuxna och äldre som de största riskgrupper att bli vräkta- varför tror ni att det är så?
5. Hur ser ert samarbete ut med hyresvärdar när det gäller vräkning?
6. Hur ser ert samarbete ut med socialtjänsten när det gäller vräkning?
7. Finns det några andra aktörer ni samarbetar med när det gäller vräkningar? a) Finns det några fördelar/nackdelar med de aktörer ni samarbetar med? b) Hur skulle ni säga att ett gott samarbete ser ut?
c) Varför är ett gott samarbete viktigt?
8. Varför leder inte alla ansökningar till en faktisk vräkning?
9. Hur arbetar ni för att förhindra att någon blir vräkt?
10. Vad händer efter en vräkning från er sida?
11. Vad skulle ni säga kan göra så att vräkningar minskar både lokalt och nationellt?
Bilaga 4- Intervjuguide Socialtjänsten: Försörjningsstöd
Bakgrundsfrågor
Arbetstitel
Hur länge har du arbetat på socialtjänstens försörjningsstöd? Om du skulle förklara för någon som inte har en aning om vad
försörjningsstöd är, hur skulle du beskriva det då? Vad har du för huvudsakliga arbetsuppgifter? 13. I vilket skede kommer Socialtjänsten in när det gäller:
a) Hyresskulder b) Sena betalningar c) Störningar
14. Hur ser kontakten ut med vräkningshotade hyresgäster?
a) Hanterar ni ärenden olika beroende på hyresgästens situation? (Till exempel barnfamiljer eller äldre)
15. Socialstyrelsen och Kronofogden har beskrivit barnfamiljer, unga vuxna och äldre som de största riskgrupper att bli vräkta- varför tror du att det är så?
16. Hur ser ert samarbete ut med hyresvärdar när det gäller vräkning?
17. Hur ser ert samarbete ut med Kronofogden när det gäller vräkning?
18. Finns det några andra aktörer ni samarbetar med när det gäller vräkningar? a) Finns det några fördelar/nackdelar med de aktörer ni samarbetar med? b) Hur skulle ni säga att ett gott samarbete ser ut?
c) Varför är ett gott samarbete viktigt?
19. Hur arbetar ni för att förhindra att någon blir vräkt?
20. Vad händer efter en vräkning från er sida?
21. Vad skulle du säga kan göra så att vräkningar minskar både lokalt och nationellt?
Bilaga 5- Kodningsmall
Tema: Latentnivå
Små nycklar öppnar stora dörrar
Kategorier: Manifestnivå
Förebyggande arbete, samverkan, kunskap om orsaker, ekonomi och bemötande
Koder: Manifestnivå
Förebyggande arbete
Identifiera faktorer i ett tidigt skede, kontakt, kommunikation, brev till alla som har hyresskuld, pratar alltid med föräldrarna, samarbetsprojekt, knacka på dörren, uppsökande verksamhet, köpa sig tid, uppmärksam hyresvärd, personlig kontakt, rådgivning med i ett tidigt skede, rätt person vid rätt plats, jobb hela tiden, eget ansvar, varningsbrev/juridisk text, störningsjour/tredje part, fastighetsägare som ser det, förändringsarbete, förvaltarskap- rättshandlingsförmåga, personliga ombud.
Samverkan
Inspirationsdagar, politiker, sekretess, gemensamma hembesök, resurser och tid, gemensamma mål, riktlinjer och definition, återkoppling, bra dialog, hitta lösningar, möten, nära samarbete, Skuld och budget rådgivning, Avbetalningsplan, hyreslag, skyldighet att anmäla.
Kunskaper om orsaker
Saknar kunskap och erfarenheter, psykisk ohälsa, demens, olika typer av missbruk, saknar inkomst, isolerar sig, saknar förmåga, mellan jobb, vikariat, kaos ekonomi, ond spiral, bostadsbrist, press på ungdomar, sociala medier, skamfullt, ensamma människor, svagt socialt nätverk, bostadsmarknaden förändras, hemlöshet, komplex situation, ohanterliga situationer, ung stad- inte samma problem
Ekonomi
Pengar motivationsmedel, ej bistånd för hyresskulder, pengar är inte medicin, har man skuld vill man ha hjälp med den, planera sin ekonomi, betala av hyresskuld- försvinner ansökan till Kronofogden, inte nytt kontrakt med hyresskuld, bra betalningsmoral, Självförsörjning.
Bemötande
Prata om det, våga be om hjälp, förtroende, någon som lyssnar, pratar inte med barnet, föräldrastöd, svikna av vuxen världen, personligt möte, barn har en enorm rätt, barnperspektiv, stötta upp, bry sig, lagstyrda, flytta på vanligt sätt, sekretess- samtycke från klienten, boendestöd, resurser