Vi kan se att mer forskning behövs kring vilka effekter interaktion med häst kan ha för flickor med självskadebeteende. Det vi särskilt har uppmärksammat under analysens gång är att ett intressant forskningsområde vore att undersöka hur hästen kan bidra i behandlingsarbetet för flickor som utsatts för sexuella övergrepp. Vi har sett tendenser till att metoden skulle kunna vara användbar för just dessa flickor.
58
8 REFERENSLISTA
All, Anita C., Loving, Gary. L. & Crane, Laura. L. (1999). “Animals, horseback riding, and implications for Rehabilitation Therapy”: Journal of Rehabilitation; 65(3). S. 49-57.
Asselin, Glennys, Ward, Constance, Penning, Julius. H, Ramanujam, Savithri och Neri, Rebecca (2012). “Therapeutic Horse Back Riding of a Spinal Cord Injured Veteran: A Case Study”. Rehabilitation Nursing. Vol. 37. Nr. 6. S. 270-276.
Bass, Margaret. M, Duchowny, Catherine. A & Llabre, Maria. M (2009). “The Effect of Therapeutic Horseback Riding on Social Functioning in Children with Autism”. Springer Science Business Media, LLC. J Autism Dev Disord; 39. S. 1261–1267.
Beck-Friis, Barbro, Strang Peter och Beck-Friis Anna (2007). Hundens betydelse i vården:
Erfarenheter och praktiska råd. Stockholm: Gothia förlag AB.
Berget, Bente, Ekeberg, Øivind, Pedersen, Ingeborg & Braastad, Bjarne. O (2011).
“Animal-Assisted Therapy with Farm Animals for Persons with Psychiatric Disorders: Effects on Anxiety and Depression, a Randomized Controlled Trial”, Occupational Therapy in
Mental Health; 27:1. S. 50-64.
Bizub, Anne. L, Joy, Ann och Davidsson, Larry (2003). “It´s like being in another world: Demonstrating the benefits of therapeutic horseback riding for individuals with psychiatric disability”. Psychiatric rehabilitation journal, Vol. 26. Nr. 4. S. 377 – 384.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber AB.
Furugren, Bo (1994). Hästen och människan. I: Enfors, Carin (red.) Allt om hästen: biologi,
utfodring, avel. Stockholm: LTs förlag. S. 8-22.
Goffman, Erving (2009). Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik. Nordstedts.
Hammer, Ann, Nilsagård, Ylva, Forsberg, Anette, Pepa, Helena, Skargren, Elisabeth och
Öberg, Birgitta (2005). ”Evulation of therapeutic riding (Sweden)/hippotherapy(United States). A single-subject experimental design study replicated in eleven patients with multiple sclerosis”. Physiotherapy Theory and Practice; 21. S. 51-77.
Hultman, Sven. G (2005). Natur i vården: Grön terapi och rehabilitering - En naturlig del av
59 Håkansson, Margareta (2010). Hälsoeffekter av sällskapsdjur inkl hästar: Vad vi redan vet
och vad vi behöver studera. Institutet för vård och omsorgsvetenskap.
Håkansson, Margareta, Möller, Margareta, Lindström, Inga-Lill & Mattson, Bengt (2007). ”The horse as the healer - A study of riding in patients with back pain”. Journal of Bodywork
and Movement Therapy. Vol. 13, Nr. 1. S. 43-52.
Håkansson, Margareta, Karlsson. P, Carina & Sandgren, Vanja (2008). Kartläggning av
verksamheter som använder hästar i vård och behandling i Sverige 2008. Skara: SLU
Håkanson, Margareta & Hane, Monika (1998). ”Kroppskännedom till häst – utforskande partnerskap i behandling och utvärdering” i Silverberg (2009).
Högberg, Göran (2008). Behandling av självskadebeteende och självmordsförsök. I: Stain, Rigmor (red.) Självskadebeteende: forskning, behandling och metoder för att förebygga
psykisk ohälsa hos unga. Stiftelsen allmänna barnahuset. S. 77-89.
Kalman, Hildur & Lövgren, Veronica (2012). Etik i forskning och etiska dilemma. En introduktion. I: Kalman, Hildur & Lövgren, Veronica (red.) Etiska dilemman:
Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups utbildning AB. S. 7-22
Katcher, Aaron & Wilkins, Gregory (1993). Dialogue with Animals: Its Nature and Culture. I: Kellert, Stephen. R & Wilson, Edward. O (red.) The Biophilia Hypothesis. Washington, D.C: Island Press. S. 173-200.
Kellert, Stephen. R (1993a). Introduction. I: Kellert, Stephen.R & Wilson, Edward. O (red.)
The Biophilia Hypothesis.Washington, D.C: Island Press. S. 20-30.
Kellert, Stephen. R (1993b). The Biological Basis for Human Values of Nature. I: Kellert, Stephen. R & Wilson, Edward. O (red.) The Biophilia Hypothesis.Washington, D.C: Island Press. S. 42-72.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Malmquist, Elisabeth (2006). Borderline personlighetsstörning I: Öst, Lars-Göran (red.) KBT:
Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin. Stockholm: Natur och Kultur. S. 211-226.
Mead, George. H (1976). Medvetandet jaget och samhället. Lund: Argos förlag AB.
Moretti, Francesca, De Ronchi, Diana, Bernabei, Virginia, Marchetti, Lucia, Ferarri, Barbara, Forlani, Claudia, Negretti Francesca, Sacchetti, Cleta & Atti, Anna Rita (2011).” Pet therapy
60 in elderly patients with mental illness”. Japanese Psychogeriatric Society: Psychogeriatrics; 11. S. 125–129.
Niemi, Mariella (2010). Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola:
En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv. Göteborgs universitet.
Niemi, Mariella (2012). ”Naturbaserade diskurser i teori och praktik- motiv och argument”.
Socialmedicinsk tidskrift Nr. 3. S. 268-276.
Niemi, Mariella (2013). När spontanitet ger upphov till forskningsmaterial- den informella intervjun. I: Erlandsson, Soly och Sjöberg, Lena (red.) Barn- och ungdomsforskning: Metoder
och arbetssätt. Lund: Studentlitteratur AB. S. 179-192.
Norling, Ingemar (2002). Djur i vården: Om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och
livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö. Göteborg: Sahlgrenska
universitetssjukhuset, Sektionen för vårdforskning, Avdelningen för geriatrik.
Nystöm, Anne-Sofie (2012). Mellan empati och kritisk granskning? Forskningsdeltagande som risk. I: Kalman, Hildur & Lövgren, Veronica (red.) Etiska dilemman:
Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups utbildning AB. S. 71-86.
Ottosson, Johan (2001). Naturens betydelse i en livskris. Alnarp: Movium.
Odendaal, J.S.J & Lehmann, S.M.C (2000). ”The role of Phenylethylamine during positive human-dog interaction”. Acta Vet. Brno Nr. 69 S.183–188
Sanner, Inga (2009). ”Den psykiska ohälsans historia”. Framtider Nr. 3
Silfverberg, Gunilla (2009). ”Hästen och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete”. Stockholm: Ersta Sköndals högskola.
Silfverberg och Tillberg (2008). ”Hästen som terapeutiskt verktyg
-
om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet”.Skoog, Therése (2013). Måste man välja vilket ben man ska stå på?: Om metodtriangulerin. I: Erlandsson, Soly & Sjöberg, Lena (red.) Barn och ungdomsforskning: Metoder och
arbetssätt. Lund: Studentlitteratur AB. S. 225-244.
Stain, Rigmor (2008). Från självskadebeteende till självmord. I: Stain, Rigmor (red.)
Självskadebeteende: forskning, behandling och metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos unga. Stiftelsen allmänna barnahuset. S. 11- 27.
61 Sterner, Therese (2006). Självskadande beteende. I: Öst, Lars-Göran (red.) KBT: Kognitiv
beteendeterapi inom psykiatrin. Stockholm: Natur och Kultur. S. 227-244.
Svedmark, Eva. I (2012). Att skydda individen från skada. En forskningsetisk balansakt. I: Kalman, Hildur & Lövgren, Veronica (red.) Etiska dilemman: Forskningsdeltagande,
samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups utbildning AB. S. 101-116.
Söderberg, Stig (2008). ”Skära för livet”. I: Stain, Rigmor (red.) Självskadebeteende:
forskning, behandling och metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos unga. Stiftelsen
allmänna barnahuset. S. 37-48.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.
Trost, Jan & Levin, Irene (2004). Att förstå vardagen: Med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Ulrich, Roger. S (1993). Biophilia, Biophobia, and Natural Landscapes. I: Kellert, Stephen. R & Wilson, Edward. O (red.) The Biophilia Hypothesis. Washington, D.C: Island Press. S. 73- 137.
Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: Forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Wilson, Edward. O (1993). Biophilia and the Conservation Ethic. I: Kellert, Stephen. R & Wilson, Edward. O (red.) The Biophilia Hypothesis. Washington, D.C: Island Press. S. 31-41.