Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:578) om ordningsvakter dels att 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 a §
Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid säkerhetskontroll i domstolar enligt vad som anges i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol.
3 § Om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, får ord-ningsvakter förordnas även i annat fall än som avses i 2 §.
Om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, får ord-ningsvakter förordnas även i annat fall än som avses i 2 och 2 a §§.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
Prop. 2000/01:32
3 Ärendet och dess beredning
Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1982 infördes lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar (säkerhets-kontrollagen). Härigenom har det blivit möjligt att genomföra kontroll-åtgärder i samband med s.k. riskförhandlingar i domstol även i fall när det inte kan riktas någon konkret brottsmisstanke mot en viss person.
Olika händelser under senare år har aktualiserat frågan om skyddet i domstolarna är tillräckligt. Regeringen gav den 6 april 1995 Riks-åklagaren i uppdrag att tillsammans med Domstolsverket och Rikspolis-styrelsen undersöka behovet av att stärka säkerheten och skyddet för de anställda inom domstols- och åklagarväsendet. Uppdraget redovisades i rapporten Ökat skydd för anställda inom domstolarna och åklagar-väsendet (Åklagaråklagar-väsendets rapport 1995:7). I enlighet med regeringens uppdrag den 28 mars 1996 remitterades sedan rapporten av Riksåklaga-ren, Domstolsverket och Rikspolisstyrelsen till domstolar, åklagar- och polismyndigheter (Ju95/4775). Härefter har en arbetsgrupp med företrä-dare för Riksåklagaren, Domstolsverket, Rikskriminalpolisen och Säker-hetspolisen sammanställt remissvaren och lämnat förslag till åtgärder (se vidare avsnitt 4.1). I arbetsgruppens rapport Åtgärder för att öka skyddet för anställda inom domstolarna och åklagarväsendet lämnas även förslag till författningsändringar (dnr Ju96/3967). Arbetsgruppen föreslår bl.a.
ökade möjligheter att genomföra säkerhetskontroll i domstol. De förslag som avser ändringar i rättegångsbalken och säkerhetskontrollagen tas upp i detta ärende.
Mot bakgrund av förslaget att utvidga möjligheterna att genomföra säkerhetskontroll i domstol har Länsstyrelsen i Stockholms län i en skri-velse den 30 januari 1997, vilken bl.a. lämnats till Justitiedepartementet, uttalat att det kan finnas skäl att diskutera en lagändring som medger att andra än polismän får utföra kontrollerna om dessa tenderar att öka (dnr Ju95/1434). Länsstyrelsens skrivelse behandlas i detta ärende.
Domstolsverket har, efter kontakter med Justitiedepartementet, utrett frågan om lämpliga åtgärder för att förbättra skyddet i domstolarna och redovisat detta i rapporten Förbättrat tillträdesskydd till domstolslokaler (DV-rapport 1997:3). Rapporten har remissbehandlats och regeringen tar i detta ärende upp rapportens förslag (dnr Ju97/2220).
Vidare har Rikspolisstyrelsen redan den 27 mars 1995 i en skrivelse till Justitiedepartementet föreslagit en ändring i säkerhetskontrollagen som avser frågan om annan än polisman skall få genomföra sådana kontroller (dnr Ju95/1434). Förslaget, som inte har remissbehandlats särskilt men som även återfinns i Domstolsverkets rapport, behandlas också i detta ärende.
Lagförslagen i Domstolsverkets rapport finns i bilaga 1 och en för-teckning av remissinstanserna i bilaga 2. En sammanställning av remiss-yttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju97/2220).
Prop. 2000/01:32
17 Lagrådet
Regeringen beslutade den 16 november 2000 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har haft synpunkter på den lagtekniska utformningen av förslaget, men har inte motsatt sig att det genomförs. Lagrådet har föreslagit vissa justeringar av lagtexten. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.
Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 6.3 och 6.4 samt i författningskommentaren.
4 Bakgrund
I ett fritt och demokratiskt samhälle är det av grundläggande betydelse att domstolarna kan verka fritt. Domstolsförhandlingar intar i sammanhanget en särställning på grund av intresset av att skydda förhandlingarnas behöriga gång. Det är också ett särskilt rättssäkerhetsintresse att enskilda parter och vittnen m.fl. skall kunna yttra sig fritt utan fruktan och oro för våld i samband med en pågående förhandling. Det är även en väsentlig arbetsmiljöfråga att domstolens personal kan känna sig trygg i sitt dagliga arbete. Det är dessutom av stor vikt att allmänheten tryggt och säkert skall kunna besöka landets domstolar.
Frågan om säkerheten i landets domstolar har flera olika dimensioner.
För att uppnå en god säkerhet för de anställda och personer som upp-träder vid eller besöker domstolarna måste bl.a. frågor om lokalernas utformning, utbildning, planering och ett regelverk som möjliggör olika säkerhetsåtgärder bedömas. Berörda myndigheter har uppmärksammat säkerhetsfrågorna och bevakar situationen fortlöpande.
Särskilt mot bakgrund av de våldsdåd som inträffat i olika domstolar har initiativ tagits för att förbättra säkerheten i domstolarna. Regeringen har i de senaste årens regleringsbrev bl.a. ålagt Domstolsverket att åter-rapportera de åtgärder som vidtas för att öka skyddet och säkerheten för de anställda och andra som besöker domstolarna (se senast Statsliggaren för år 2000, utg.omr. 4, s. 31).
På regeringens uppdrag har säkerhetsfrågor utretts särskilt och förslag till åtgärder redovisats. Dessa rapporter och förslag redovisas under avsnitt 4.1 nedan. Även andra lagstiftningsåtgärder på det processuella området kan bidra till en högre säkerhet i domstolarna. Det gäller t.ex.
möjligheten till videokonferens i rättegångar, som sedan den 1 januari 2000 har införts på försök i vissa domstolar genom lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång. En sådan videokon-ferens kan användas t.ex. i fall när målsägande och vittnen på grund av rädsla eller fruktan för sin säkerhet inte anser sig kunna inställa sig i rättssalen (se prop. 1998/99:65 s. 24). Regeringen har till riksdagen överlämnat ett förslag till motsvarande lagstiftning för allmän förvaltningsdomstol. Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2001 (prop.
1999/2000:142).
Utgångspunkten för säkerhetsarbetet bör vara en analys av de risker och hot som finns och utvecklingen av dessa. En allmän bedömning av
Prop. 2000/01:32 den nuvarande situationen och några utvecklingstendenser redovisas
under avsnitt 4.2.
Möjligheten till personskydd och förslag till andra säkerhetshöjande åtgärder för att skydda domare, åklagare och andra domstolsaktörer som utsätts för personliga hot när de befinner sig utanför domstolens lokaler ligger vid sidan av detta lagstiftningsärende och är därför här inte föremål för några överväganden. Regeringen har emellertid i ett annat ärende (Ju1999/5282) givit Rikspolisstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med Riksåklagaren, Kriminalvårdsstyrelsen, Domstolsverket och Brotts-offermyndigheten, utarbeta ett förslag till ett nationellt handlingsprogram för skydd av vittnen, målsägande och andra bevispersoner som har upplysningar att lämna i en brottsutredning. Domare och åklagare som utsätts för personliga hot när de befinner sig utanför domstolens lokaler får – i egenskap av brottsoffer – anses utgöra en sådan personkategori som omfattas av handlingsprogrammet. Uppdraget redovisas troligen före årsskiftet 2000/2001.
Säkerheten för anställda och andra som vistas i domstolslokalerna kan bl.a. ökas genom praktiska åtgärder som myndigheterna själva vidtar.
Samtliga domstolar kan vidta vissa sådana praktiska åtgärder, medan andra åtgärder förutsätter att domstolarna inte är alltför små. De praktiska åtgärderna är inte heller föremål för överväganden i detta lagstiftnings-ärende, men förtjänar ändå att nämnas för att ge en mer heltäckande bild av frågan om säkerhetskontroll i domstolarna. Detta mer långsiktiga säkerhetshöjande arbete som Domstolsverket, i samverkan med andra myndigheter, genomfört och genomför redovisas i avsnitt 4.3.