Med tanke på att studiens resultat visar att utländska föräldrar har andra förväntningar på förskolans pedagogiska uppdrag än vad läroplanen syftar till, samt hur det pedagogiska arbetet utförs kan det finnas en vits i att utbilda föräldrarna inom uppdraget samt det pedagogiska arbetet som bedrivs i Sverige och vilken funktion det har. På grund av detta finns en motivering till vidare studier inom ämnet som genomföra intervjuer med både utländska föräldrar samt pedagoger för att se hur detta samarbete idag ser ut. Forskningen kan hjälpa till med att bredda kunskapsområdet samt bidra med nya infallsvinklar som kan utveckla pedagogers arbete och minska kunskapsgapet hos utländska föräldrar som detta arbete identifierat.
33 Referenser
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo (2007). Klassisk och modern samhällsteori. (3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (2., [rev.] uppl Lund: Studentlitteratur Bouakaz, Laid (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. (1., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl Malmö: Liber
Bryman, Alan & Bell, Emma (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (1., [rev.] uppl. Malmö: Liber ekonomi
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: HLS förl.
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2009). Fenomenografi. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1., [rev.] uppl. Stockholm: Liber. S. 122-135 Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. (2., [rev.] uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Enö, Mariann (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I: Harju, A., & Tallberg Broman, I. (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Epstein, Joyce. L (2001). School, Family, and Community Partnerships. Preparing Educators and Improving Schools. Colorado: Westview Press.
Falkheimer, Jesper. & Heide, Mats (2007). Strategisk kommunikation: en bok om organisationers relationer. (1., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
34 Flising, Lisbeth, Fredriksson, Gunilla & Lund, Kjell (1996). Föräldrakontakt: en bok om att skapa, behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete: en handbok. Stockholm: Informationsförl.
Foucault, Michel. (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion. Giddens, Anthony (1984). The constitution of society: Outline of the theory of structuration. California: The University of California Press. Elektronisk källa, hämtad: 200405
http://www.communicationcache.com/uploads/1/0/8/8/10887248/the_constitution_of_society.pdf Graham-Clay, Susan (2005). Communicating with Parents: Strategies for Teachers. School Community Journal, (15) 117-129.
Geenen, Sara., Powers, Laurie., & Lopez-Vasquez, Alfonso. (2001). Multicultural aspects of parent involvement in transition planning. Exceptional Children, 67 (2) 265-282.
Jonsdottir, Fanny & Nyberg, Eva (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I: Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. (1., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, Pirjo (2000). From monocultural to intercultural educational research, Intercultural Education, 11 (2) 201-207.
Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap – Förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Hans (2008). ”Dom är så oroliga”. En studie om skolpersonals tal om elever i
relationssvårigheter. Örebro: Örebro Universitet. Licentiatavhandling vid pedagogiska institutionen. Ljungberg, Caroline (2013). Om utvecklingssamtal och maktrelationer. I: Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. (1., [rev.] uppl Lund: Studentlitteratur
35 Lunneblad, Johannes (2013). Tid att bli svensk. En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordisk Barnehageforskning, 6 (7) 1-14.
Lunneblad, Johannes. & Johansson, Thomas (2012). Learning from each other? Multicultural pedagogy, parental education and governance. Race Ethnicity and Education, 15 (5) 705-723.
Marton, Ference & Booth, Shirley (2001). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Niss, Gunilla & Söderström, Anna-Karin (2015). Samarbete i förskolan: för barnens skull. (1., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nöjd, Maria (2010). Föräldrakontakter – svårt men viktigt. Förskolan. Elektronisk källa, hämtad: 200405 https://forskolan.se/foraldrakontakter-svart-men-viktigt/
Pramling Samuelsson, Ingrid. & Pramling, Niklas (2016). Variation theory of learning and
developmental pedagogy: Two context-related models of learning grounded in phenomenography. Scandinavian Journal of Educational Research, 60 (3) 286–295.
Ribom, Leif (1993). Föräldraperspektiv på skolan – En analys från två håll. Uppsala Studies in Education (51). Uppsala universitet.
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2002). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (1., [rev.] uppl Stockholm: Liber
Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Deltagande i förskola. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
36 Wångersjö, Maria (2017). Nyanlända i förskolan: barnets bästa mottagande. Första upplagan Stockholm: Gothia fortbildning
Otryckta källor Respondent 1 Respondent 2 Respondent 3 Respondent 4
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Introduktion
Presentation: bakgrund, utbildningsbakgrund, år i Sverige. Förskolan i Sverige
Hur upplever du förskolan i Sverige? Vilka är de största skillnaderna som du upplever i jämförelse med hur förskolan ser ut i ditt hemland?
På vilket sätt kom du i kontakt med svenska förskolan? Hur fick du hjälp att skriva in barnen på förskolan?
Hur upplevde du sitt första bemötande? Hur skulle du beskriva situationen mer djupgående? I din första kontakt, hur fick du informationen och hur kände du inför den?
Mötet med pedagoger
Hur skulle du beskriva pedagogers arbete i förskolan?
Hur upplever du att deras kommunikation ser ut? Samt hur upplever du att dialogen ser ut, dig och pedagoger emellan?
Information
Hur tar du oftast emot information? Hur skulle du vilja ta emot information?
I de fall du får information som du inte förstår, på vilket sätt skulle du behöva hjälp för att ta in informationen?
I vilka former/på vilka forum har du möjlighet att ta del av information om från förskolan? Vilken information får du ifrån förskolan?
Vilken information vill du ha om ditt barns dag på förskolan och vilken information ser du helst att du får?
Förväntningar och inflytande/delaktighet
Hur skulle du beskriva svenska förskolans mål och mission? Hur skulle du beskriva förskolans pedagogiska uppdrag?
Vilka förväntningar har du på förskolans pedagogiska uppdrag?
I vilken utsträckning känner ni till förskolans uppdrag och styrdokument? Hur upplever du ditt egna intresse för förskolans pedagogiska arbete?
I vilken utsträckning upplever du att du själv görs delaktig i ditt barns utveckling? Vilka utmaningar upplever du finns?
Vilka möjligheter har du att framföra dina åsikter kring det pedagogiska arbetet i förskolan? Hur skulle du se att samverkan och dialogen med pedagogerna utvecklas?
Bilaga 2, Samtyckeskrav
Huddinge 20200323 INFORMATION ABOUT THE RESEARCH
I am a students at Södertörns högskola studying preschool teaching program. In this last term of my education, I present an exam activity which assesses a miner research which is relevant to
preschool’s practical pedagogy in preschools in relation to the emphasis of teaching.
For the study purpose, I would like to interview you. While interviewing, I would like to take the voice recorded to work on the answers you give me later on.
The collection of the information will be undergone following the Ethical guidelines in which confidentiality and anonymity of the participants identity is kept. The collected audio answers will have no identity or registered personal information. It will also only be used in this analytic study. At last, the analysed result will be published on the digital publication data base (DIVA).
By this letter I will ask for your permission to take part in the study. Every participation is based on willingness and you can drop your participation at any time in the study process even after the collection of the audio answers for the interview is started. So, If you are volunteer and give your consent to participate, you will fill in the format attached below.
Contact me or my supervisor for additional inquiry! With best regards!
Chaltu Ahmed Miriam Sio