annan exempelvis byta omklädningsrum och hoppas på att bli accepterad av omgivningen. Att över huvud taget leva i enlighet med en könstillhörighet som kanske varken överensstämmer med den fysiska kroppen eller ens identitetshandlingar, måste många gånger upplevas som svårt.
Huruvida en person kan förväntas leva i den upplevda könstillhörigheten även i framtiden bedöms vanligen med hjälp av en psykolog.34 De frågor som den transsexuelle personen behöver svara på kan handla om allt ifrån sexuella erfarenheter, onanivanor och övergrepp, till vilka betyg hen hade på högstadiet.35 Det är svårt att föreställa sig vad sådana frågor har för relevans för en persons könsidentitet.
En persons möjlighet att få sin könstillhörighet ändrad är alltså i stor utsträckning beroende av hur denne beter sig, men också av hur olika utredare uppfattar personens upplevelse av att tillhöra ett annat kön. Kraven är heller inte särskilt väldefinierade – vad innebär det till exempel att ha upplevt sig tillhöra det andra könet sedan en lång tid?
Regleringen innebär en risk för att transpersoner upplever bedömningen som godtycklig och integritetskränkande och att lagen inte kan tillämpas på ett enhetligt och rättssäkert sätt.
2.4 Förslag på ändringar i könstillhörighetslagen
2.4.1 Betänkandet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering
2014 tillsattes en statlig utredning i syfte att utreda om åldersgränsen för fastställelse av könstillhörighet borde ändras. Utredningen lämnade senare betänkandet ”Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering”. Där föreslogs en sänkning av åldersgränsen, men också att den medicinska och juridiska delen av ändring av könstillhörighet borde separeras på ett tydligare vis.36 Regeringen meddelade under våren 2017 att den avsåg ta initiativ till två nya, separata, lagar, en om juridisk och en om medicinsk ändring av
34 Socialstyrelsen, Rekommendationer rörande utlåtanden i ärenden gällande fastställande av könstillhörighet och tillstånd till vissa operativa ingrepp, s. 2.
35 Se t.ex. Segelmark, L., Transvården bör förändras i grunden – och det fort, Läkartidningen och RFSL, 10 oktober – Sverige sämst på transvänlig vård, 2017-10-10.
36 SOU 2014:91 s. 290.
16
könstillhörighet.37 Det har dock ännu inte utformats någon proposition om sådana lagar.
Här redogörs istället kort för de förslag som kom fram i betänkandet från 2014.
2.4.2 Sänka åldersgränsen
I betänkandet ”Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering” föreslogs att en person som har fyllt 15 år på egen hand ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön, oberoende av vårdnadshavarens samtycke eller inställning till ändringen.38 Det skulle innebära en sänkning av åldersgränsen för att få byta juridisk könstillhörighet från 18 år till 15 år.
Som motivering betonades att unga transpersoner har mer fysiska, psykiska och sociala problem än andra unga och att en sänkning av åldersgränsen skulle kunna förbättra levnadsvillkoren för dessa.39
I betänkandet bedömdes vidare att den som fyllt 15 år har nått sådan ålder och mognad att denne själv kan bestämma över sin juridiska könstillhörighet. Det poängterades också att en sådan ändring skulle ge uttryck för respekt för barn och unga och att könsidentiteten är en av de mest grundläggande aspekterna av självbestämmande, värdighet och frihet oavsett om en person är ung eller vuxen.40
Vidare föreslogs i betänkandet att barn som fyllt 12, men inte 15 år, ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön tillsammans med vårdnadshavaren. Om det krävs för att tillgodose barnets bästa, ska socialnämnden kunna godkänna en ändring av det juridiska könet hos ett barn i denna ålder oavsett vårdnadshavarens medgivande.41
2.4.3 Separera juridisk och medicinsk korrigering
I samma betänkande slogs fast att den juridiska och den medicinska delen av könskorrigering är tätt sammankopplade, så som det är reglerat idag. De långtgående krav som ställs för att få en ny könstillhörighet fastställd och som syftar till att en person inte ska ångra sig, måste enligt betänkandet i praktiken syfta till att den enskilde inte ska ångra sig efter att ha genomgått könskorrigerande kirurgi.42 Det understryks också i samband
37 Regeringen vill modernisera könstillhörighetslagen, Regeringens pressmeddelande 2017-03-16.
38 SOU 2014:91 s. 279.
39 SOU 2014:91 s. 264.
40 SOU 2014:91 s. 280.
41 SOU 2014:91 s. 283 f.
42 SOU 2014:91 s. 158 f.
17
med detta att en ändring av juridisk könstillhörighet är en förutsättning för att få tillstånd till vissa könskorrigerande ingrepp enligt 4 § och 4 a § LFK.43
Med anledning av detta ifrågasätts det i betänkandet om kraven för att ändra juridisk könstillhörighet verkligen är lämpliga och väl avvägda, när de i praktiken tycks ha till syfte att personer som genomgår könskorrigerande kirurgi inte ska ångra sig.44 Att få en ny siffra i sitt personnummer är ju en betydligt mindre ingripande åtgärd än att genomgå irreversibla kirurgiska ingrepp. Alla som ändrar juridiskt kön vill heller inte ha någon könsbekräftande vård. I utredningen föreslås därför ett införande av en ny lag om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorgan och borttagande av könskörtlar, som ska vara separerad ifrån den juridiska delen av att ändra könstillhörighet.45 Processen för att ändra juridiskt kön bör i samband med detta förenklas. Processen ska vara enkel, snabb och transparent. På så vis bedöms rätten till privatliv och den personliga integriteten kunna värnas.46 Det framgår inte av betänkandet exakt vilka krav som ska ställas eller hur processen för att ändra juridiskt kön bör se ut, men det föreslås att Skatteverket ska vara den som beslutar i ärenden om ändring av juridisk könstillhörighet. Att det föreslås vara Skatteverket, istället för Rättsliga rådet, som beslutar om någon får ändra könstillhörighet, tyder på att beslutsförfarandet är menat att vara mer administrativt och troligen inte ha någon koppling till olika medicinska utlåtanden eller krav på perioder av Real Life Experience.
Att en person har ändrat juridisk könstillhörighet en gång, ska inte medföra att denne inte kan ändra könstillhörighet igen. Eftersom en ändring av personnummer medför en del praktiska göromål för den berörda personen, som anskaffande av nya identitetshandlingar och att anmäla sin nya identitet till olika privata aktörer, bedöms en ändring av juridiskt kön inte komma att betraktas som något enkelt, trots att det skulle bli enklare och att det finns möjlighet att ändra könstillhörighet på nytt.47
43 SOU 2014:91 s. 268.
44 SOU 2014:91 s. 159.
45 SOU 2014:91 s. 289.
46 SOU 2014:91 s. 271.
47 SOU 2014:91 s. 271.
18