Förslag på designförbättringar

• Eftersom sälen så ofta blir klappad bör den identifiera detta och reagera adekvat; hellre spinna och bli sömnig än pipa och bli sprallig.

• Roboten bör reagera mer negativt på smällar och på att bli petad i ögonen, men positivt på att bli klappad i ansiktet och hållen i labben. Eftersom den behandlas som en bebis eller hundvalp bör den bete sig i enlighet med det.

• De språkteknologiska funktionerna och det proaktiva beteendet bör utvecklas eller avvecklas.

• Laddaren bör inte skymma ansiktet på sälen. • Användaren bör ha möjlighet att justera ljudet.

5 SLUTORD

Av studiens nio patienter hade två utbyte av sälen, den ena stort. Gemensamt, men inte unikt, för dessa var att de hade en medelsvår grad av demens. Utöver dessa fanns en eller två som eventuellt kunde ha haft glädje av den om det hade funnits resurser nog för personalen att hjälpa till med detta. Ytterligare ett par hade indirekt utbyte av sälen, eftersom den påverkade miljön på boendet genom att vara ett samtalsämne och ett nytt inslag. Det är dock oklart huruvida det sistnämnda hade hållit i sig över tid.

Sälen är ett positivt inslag för vissa, men inte för alla eller ens de flesta. I likhet med djurterapi (Norling 2002) kan Paro ”ha vissa hälsofrämjande effekter men under vissa förutsättningar och för vissa personer” (sid. 12). Vård av människor med demens ska dock utgå ifrån vars och ens individuella behov och det finns inget skäl att anta att något hjälpmedel eller någon speciell aktivitet kommer att tilltala alla i gruppen lika mycket. Det kan vara nog så bra att hitta en aktivitet som roar ett flertal, även om alla inte fäster sig vid samma aspekter.

Det förefaller som att vissa önskvärda effekter av sociala robotar i demensvården kräver att personalen arbetar aktivt med brukaren och roboten. Saknas vilja, kunskap eller resurser att göra detta kan robotens fulla potential inte utnyttjas. Om sociala robotar av Paros typ blir vanligare i vården måste man därför också arbeta med personalens inställning till dem och eventuellt utbilda dem i användningen.

Paro ligger på fel tekniknivå. De högre funktionerna, som språkigenkänning, är mindre avancerade än hos andra sociala robotar och fungerar inte som tänkt. Antingen bör funktionerna utvecklas ytterligare eller också kan man troligen få samma effekter med mycket enklare och billigare robotar.

Sammanfattningsvis kan sägas att sälen fungerade mycket bra i ett par specifika fall med demensnivå som gemensam faktor och likt ett levande djur fungerade den som socialt smörjmedel för större delen av avdelningen, men frågan är om den betydligt billigare och enklare snögubben hade kunnat ge samma effekt. Om så är fallet är sälens funktioner antingen onödigt avancerade eller inte sofistikerade nog. Detta exempel belyser vikten av att noggrant utreda vilka funktioner som faktiskt behövs, så att tekniknivån blir rätt vid utformningen av en social robot.

REFERENSER

Aremyr, Gun (2005). Kontakten mellan en sälrobot (Paro), en taktil värmekatt och personer med en demenssjukdom. (Elektronisk) Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Kräver Adobe Acrobat Reader. Tillgänglig: < http://www.hi.se/butik/pdf/05359-pdf.pdf > (2006-07-04)

Armanius Björlin, Gunilla (red.) (2004) Om demens. Stockholm : Liber.

Breazeal, Cynthia (2003a). Social Interactions in HRI: The Robot View. IEEE Transactions in Systems, Man, and Cybernetics, Part C, 34(2), 181-186.

Breazeal, Cynthia (2003b). Towards sociable robots. Robotics and Autonomous Systems, vol. 42(3-4), 167-175.

Edberg, Anna-Karin (red) (2002). Att möta personer med demens. Lund : Studentlitteratur. Engqvist, Agneta (2005). Dockan ger äldre sällskap. Dagens industri, 5 mars.

Furby. Your emoto-tronic friend. Furby facts. (Elektronisk)

Tillgänglig: < http://www.hasbro.com/furby > /Furby facts (2006-12-09) Hasbro (1999). Electronic Furby instruction manual. (Elektronisk)

Tillgänglig: < http://www.hasbro.com/common/instruct/FURBYINS.PDF > (2007-03-14) Krohn, Lena (2006). Sociala robotar i vården? En etnografisk studie om hur robotsälen Paro påverkar personer med demens. Examensarbete. Linköpings universitet. Linköping : Univ.

Marcusson, Jan, Blennow, Kaj, Skoog, Ingmar & Wallin, Anders (1995). Demenssjukdomar. Stockholm : Liber utbildning/Almqvist & Wiksell medicin

NEC. Communication Robot PaPeRo. Elektronisk. Tillgänglig:

< http://www.incx.nec.co.jp/robot/english/robotcenter_e.html > (2008-01-06)

Norling, Ingemar (2002). Djur i vården. Göteborg : Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Citerar Bergler, Reinhold (1992). What Pets Mean to Humans: Well-Being and Quality of Life. Proceedings from the 6th International Conference on Human Animal Interactions; juli 1992. Citerar även Blackshaw, Judith et al. (1995). A long-term study of the effects of a resident pet, visiting pet, or no pet, on elderly residents of three nursing homes.

Nygård, Louise (2004). Vardagslivets aktiviteter: Möjligheter och begränsningar. Ingår i Armanius Björlin, Gunilla (red.) (2004) Om demens. Stockholm : Liber.

Personal Robots Group. Huggable. (Elektronisk)

Tillgänglig: < http://robotic.media.mit.edu/ > /Projects/Huggable (2008-01-06)

Shibata, Takanori (2004a). An Overview of Human Interactive Robots for Psychological Enrichment. Proceedings of the IEEE; 2004, 92(11).

Shibata, Takanori, Wada, Kazuyoshi, Tanie, Kazuo (2004b). Tabulation and Analysis of

Questionnaire Results of Subjective Evaluation of Seal Robot in Japan, U.K., Sweden and Italy. Proceedings of the 2004 IEEE International Conference on Robotics and Automation; 26 april – 1 maj 2004; volym 2 sid. 1387- 1392.

Shibata, Takanori, Wada, Kazuyoshi, Tanie, Kazuo (2003). Subjective Evaluation of a Seal Robot at the National Museum of Science and Technology in Stockholm. Proceedings of the 2003 IEEE International Workshop on Robot and Human Interactive Communication; 31 oktober – 2 november 2003. Shibata, Takanori, Mitsui, Teruaki, Wada, Kazuyoshi, Touda, Akihiro, Kumasaka Takayuki, Tagami, Kazumi, Tanie, Kazuo (2001). Mental Commit Robot and its Application to Therapy of Children. Proceedings of the 2001 IEEE International Conference on Advanced Intelligent Mechatronics; 8 – 12 juli 2001.

Sony AIBO Europe – Official Website. AIBO, your artificial intelligent companion. Elektronisk. Tillgänglig: < http://support.sony-europe.com/aibo/ > (2008-01-06)

Strandberg, Gunilla (2002). Beroende av vård : innebörden av fenomenet som det visar sig genom patienters, deras anhörigas och vårdares berättelser. Umeå University Medical Dissertations. Umeå : Univ. Citerar Russel (1996). Elder care recipients’ care-seeking process. Western Journal of Nursing Research; 18(1), sid. 43 – 62.

Sundholm, Hillevi (2002). En explorativ studie om digitala museiguider för barn. Examensarbete. Linköpings universitet. Linköping . Univ.

Sundholm, Hillevi och Dahlbäck, Nils (2002). An Evaluation of Digital Cuddly Toy Museum Guides. International Workshop on Interaction Design and Children; 28-29 augusti 2002.

Wada, Kazuyoshi, Shibata, Takanori, Saito, Tomoko & Tanie, Kazuo (2004). Effects of Robot- Assisted Activity for Elderly People and Nurses at a Day Service Center. Proceedings of the IEEE; 2004, 92(11).

Westlund, Peter, Eggers, Thomas, Nilsson, Pia & Petersen, Birgitte (1994). Demensboken. Stockholm : Liber utbildning AB.

Åstrand, Ragnar (2001). Den lilla boken om demens : för dig som är anhörig eller närstående till någon som fått diagnosen demens, eller vill veta mer om demenssjukdomar. Stockholm : E. Sparre Medical AB.