FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING

generalisera resultatet.

I denna studie genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Bryman (2018) samt Kvale och Brinkmann (2017) lyfter fram att forskaren då har en intervjuguide med en lista över

förhållandevis specifika teman som ska beröras, där intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (se bilaga 2). Vi valde att utgå från en semistrukturerad intervjuguide där vi försökte vara flexibla i samtalet, samtidigt som vi var måna om att styra upp intervjun med hjälp av frågeområden. Vi är dock medvetna om att vi påverkade och styrde samtalet vid vissa tillfällen då vi ställde följdfrågor vi ansåg var viktiga att få med. Ibland ställde vi frågor såsom exempelvis: ”Vad anser du är viktigt när en elev med språkstörning undervisas?” Om informanterna inte nämnde något om talhastighet, kroppsspråk, det underförstådda och bildstöd ställde vi följdfrågor på detta. Vi funderar på hur mycket vi påverkade samtalet utifrån dessa följdfrågor?

Vi funderar på om resultatet i intervjuerna påverkades av det detaljerade missivbrevet kring vad intervjuerna skulle handla om (se bilaga 1). Där synliggjordes forskningsområdet och därmed kunde informanterna ha möjlighet att läsa på kring ämnet i förväg. Samtidigt var vi tvungna att redogöra för att intervjun skulle beröra elever med språkstörning då ett av våra krav var att informanterna skulle ha minst en elev med språkstörning i klassen eller undervisningsgruppen. Enligt Hedin (2011) är det fördelaktigt att göra pilotintervju innan studiens intervjuer

genomförs. Därför valde vi att utföra varsin pilotintervju för att testa våra frågor och

observationsprotokollet. I samband med pilotintervjun upptäckte vi flera frågor som behövde förändras eller tas bort. Därutöver insåg vi att vi behövde förtydliga information i början av de kommande intervjuerna. Vi upplevde en styrka i att göra pilotintervjuerna och det ledde även till att vi kände oss trygga i vår roll som intervjuare. I samband med att vi genomförde

observationsprotokollet i pilotintervjun fick vi idén att fotografera lärmiljön samt arbetsmaterial under kommande intervjuer. På så sätt kunde vi som skribenter få insyn i samtliga informanters lärmiljöer och arbetsmaterial, och dessa foton gav oss en bättre helhetsbild i vårt arbete genom bilagorna.

Enligt Kvale och Brinkmann (2017) fångar en inspelad intervju upp tonfall, ord och pauser som möjliggör för intervjuaren att återigen få lyssna på samtalet. När samtalet spelas in med en diktafon kan en adekvat transkribering av intervjun ske utifrån det inspelade materialet. Utifrån detta valde vi att spela in intervjuerna på både dator och mobilen. Vi tyckte oss märka att två informanter påverkades av att vi spelade in intervjun. Efterhand som intervjuerna upplevde vi att inspelningen ”glömdes” bort och att alla intervjuer enligt oss blev avslappnade samtal. Vi ställer oss dock frågande till hur tekniken påverkade våra informanters deltagande i intervjuerna?

5.4 Förslag på fortsatt forskning

Resultatet av vår studie visar att det finns vissa skillnader mellan hur informanterna arbetar med interventioner och särskilt stöd med elever som har en språkstörning (se 4.2.14). Bruce och Hansson (2019) belyser vikten av att lärare är medvetna om elevens språkliga profil så att eleven kan tränas och stödjas på ett fördelaktigt sätt. Orsaken till det varierande stödet kan bero på att det inte finns så mycket forskning kring hur interventioner bör utformas på bästa sätt för elever med språkstörning. Av denna anledning vill vi gärna se fler studier kring hur interventioner och särskilt stöd kan utformas för att elever med språkstörning ska få så gynnsamt och likvärdigt stöd som möjligt.

I vår studie framkommer det att tre av sju informanter har logoped på skolan och därmed upplever de att de har tillräcklig kompetens och stöd på nära håll (se 4.1.2). Anställningen av logopeder på skolorna är en del av den utveckling logopedförbundet vill åstadkomma genom att förändra lagen så att logoped blir en obligatorisk profession i EHT (Hagström, 2017). Tollerfields (2003) studie framhåller att både logopeder och lärare behövs i skolverksamheten och

kompletterar varandra. Utifrån detta skulle det vara intressant om en studie utfördes i svenska skolor för att undersöka hur logopedens närvaro, roll och kompetens påverkar stödet och samarbetet på skol-, grupp- och individnivå.

Referenslista

Andersson, E., Fröding. K & Lundgren, M. (2018). Vi behöver öka kunskapen kring

språkstörning: En nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Liljedal

Communication AB. Hämtad 2019-10-27 från

https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/vi-behover -oka-kunskapen-kring-sprakstorning.pdf/

Aspeflo, U. & Almsenius, E. (2019). I relation till lärande: kommunikationsstöd i

undervisningen.Hindås: Aspeflo & Klamas AB förlag.

Asp- Onsjö, L. (2017). Specialpedagogik - arbete med elever i skolsvårigheter. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (Red.), Lärande skola bildning - grundbok för lärare (s. 395-410). Stockholm: Natur & Kultur.

Bartonek, F., Borg, A., Hammar, M., Berggren, S. & Bölte, S. (2018). Inkluderingsarbete för barn

och ungdomar vid svenska skolor: en kartläggning bland 4778 anställda vid 68 skolor (Avdelningen för Neuropsykiatri). Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 2019-10-29

från https://ki.se/sites/default/files/migrate/2018/10/10/inclusion_ inkluderingsarbete_ for_barn_och_ungdomar_vid_svenska_skolor.pdf Biesta, G. (2007). Den kommunikativa vändningen. Dewys demokrati och utbildning. I

Englund, T. (Red.), Utbildnings som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet (s. 33-50). Göteborg: Daidalos.

Bishop, D., Greenhalgh, T., Snowling, M. & Thompson, P. (2017). Phase 2 of CATALISE: a multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with

language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 58 (10), 1068 – 1080. doi:10.1111/jcpp.12721

Björklund, E. (2008): Att erövra litteracitet- Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.)

Bladini, K. (2007). Specialpedagogers handledningssamtal som verktyg och rum för reflektion. I Kroksmark, T., & Åberg, K. (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s.199-224). Lund: Studentlitteratur AB.

Bruce, B., & Hansson, K. (2019). An exploratory study of verbal interaction between children with different profiles of DLD and their classroom teachers in educational dialogues. Child Language Teaching and Therapy, 35(3), 189–201.

doi:org/10.1177/0265659019869780

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2018). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Castles, A. R., Nation, K. (2018). Ending the reading wars: Reading acquisition from

novice to expert. Psychological Science in the Public Interest, 19 (1), 5- 51. doi:org/10.1177/1529100618772271

Cunningham, M., Purdy, S. C., & Hand, L. (2010). Working with children with specific communication disorders: A professional development programme for teachers.

Kairaranga, 19 (2), 15–21. Hämtad från databasen Eric.

Dockrell, J. E., & Lindsay, G. (2001). Children with specific speech and language

difficulties: The teachers' perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369–394. doi:org/10.1080/03054980120067410

Dockrell, J.E., Ricketts, J., Charman, T. & Lindsay, G. (2014). Exploring writing products in students with language impairments and autism spectrum disorders. The journal of the European Association for research on Learning and Instruction 32, 81 - 90,

doi:org/10.1016/j.learninstruc.2014.01.008

Dockrell, J., Sullivan, K. & Waldmann, C. (2015). Supporting indigenous bilingual children’s oral languagedevelopment. Presentation vid ALAA/ALANZ/ALTAANZ: Learning in a multilingual world, Adelaide, Australien, 1 december 2015.

Dysthe, O. (2007). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Elwér, Å., Keenan, J. M., Olson, R.K., Byrne, B. & Samuelsson, S. (2012) Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of Experimental Child Psychology, 115(3), 497-516, doi:org/10.1016/j.jecp.2012.12.001 Emanuelsson, B-M. & Reichenberg, M. (2014). Elever i årskurs 3 läser och samtalar om

texter: En interventionsstudie. Acta Didactica Norge. 8(1), 1-17. doi:org/10.5617/adno.1103

Eriksson, I., Habbe, M., Walther, M. & Westlund, A. (2018): Arbeta med språkstörning i förskola och skola (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Lenanders Grafiska AB, Kalmar. Hämtad 2019-11-01 från

https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/arbeta-med -sprakstorning -i-forskola-och-skola.pdf/

Fohlin, N. & Wilson, J. (2018). Kooperativt lärande i praktiken: handbok för lärare i grundskolan. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB.

Göransson K., Lindqvist G., Klang N., Magnusson G. & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. (Karlstad Universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, ISBN: 978-91-7063-624-0). Karlstad: Universitetstryckeriet. Hämtad 2019-10-28 från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf Hagland, K., Hedren, R. & Taflin, E. (2011). Rika matematiska problem –inspiration till

variation. Stockholm: Liber AB.

Hagström, P. (2017). De slåss om en vip-biljett till elevhälsan. Specialpedagogik.

Lärarförbundet, allt börjar med bra lärande. 2017 (4). Hämtad 2019-10-23 från: https://specialpedagogik.se/de-slass-om-en-vip-biljett-till-elevhalsan/

Hallin, A.E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Stockholm: Natur & kultur.

Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter [Elektronisk resurs]: konventionen om barnets rättigheter. (Ny, rev. uppl.) Stockholm: Utrikesdepartementet.

Haug, P., Egelund, N. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Hedin, A. (2011). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Hämtad från 2019-10-03 från: https://studentportalen.uu.se/portal/portal/uusp/student/filearea?uus p.portalpage=true&entityld=88018&toolAttachmentld=108197&toolMode=studentUse& mode=filearea108197

Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning. (Doktorsavhandling, Lunds universitet, institutionen för kliniska vetenskaper.)

Johansson, B. & Sandell R. A. (2015). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. (4. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB. Lund.

Lerv, A. & Hulme, C. (2018). Unpicking the developmental relationship between oral language skills and reading comprehension: It’s simple, but complex. Child Development. 89 (5), 1821–1838. doi:org/10.1111/cdev.12861

Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: En undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, institutionen för språkstudier.)

Lind, R. (2019). Vidga vetandet. Teori, metod och argumentation i samhällsvetenskapliga undersökningar. Lund: Studentlitteratur.

McGregor, K.K., Oleson, J., Bahnsen, A. & Duff, D. (2013) Children with developmental

language impairment have vocabulary deficits characterized by limited breadth and depth. International Journal of Language and Communication Disorders 48(3), 307 - 319. doi:10.1111/1460-6984.12008

McKeown G., Beck, I. & Blake, R. (2009). Rethinking reading instruction: A comparison of instruction for strategies and content approaches. Reading Research Quarterly, 44 (3), 218-253. doi:10.1598/RRQ.44.3.1

Nettelbladt, U. & Salameh, E.K. (2013). Språkstörning hos barn. I Netterbladt, U. & Salameh E.-K. (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn, Del 1. (s.13-32). Lund: Studentlitteratur.

Nettelbladt, U. & Salameh, E.-K. (2014). Barn med språkstörning och barn med pragmatiska svårigheter. I Nettelbladt, U. & Salameh, E.-K. (Red.), Språkutveckling och

språkstörning hos barn. Pragmatik - teorier, utveckling och svårigheter del 2. (s.15 - 30). Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik- Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige. 10 (2), 124–138. Hämtad från databasen DiVA.

Petersen, D. B. (2011). A systematic review of narrative: Based language intervention with children who have language impairment. Communication Disorders Quarterly, 32(4), 207–220. doi:org/10.1177/1525740109353937

Runström Nilsson, P. (2017). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. (3., [uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.

Runström Nilsson, P. (2018). Elevhälsa: samverka, förebygga, bygga. Malmö: Gleerups. Saddler, B., Behforooz, B. & Asaro, K. (2008) The effects of sentence- combining instruction

on the writing of fourth: Grade students with writing difficulties. The Journal of Special Education 42(2), 79-90. doi:10.1177/0022466907310371

Sadler, J. (2005). Knowledge, attitudes and beliefs of the mainstream teachers of children with a preschool diagnosis of speech/language impairment. Child Language Teaching and Therapy, 21(2), 147–163. doi:org/10.1191/0265659005ct286oa SFS: 2008:567. (2008). Diskrimineringslagen. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. Sjölund, A. & Henrikson, L.W. (2018). Skolkompassen: ett pedagogiskt

kartläggningsmaterial för dig som möter elever som har svårt att navigera i skolan. Stockholm: Gothia fortbildning.

Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A. & Reuterswärd, M. (2018). Autism och ADHD i skolan. Handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur.

Skollag (2010:800) utfärdad 2010-06-23, ändrad t.o.m. SFS 2013:823. (2014). Linköping: Linköpings universitet.

Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen: om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket.

SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation: vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Wolters Kluwer.

Steele, S.C. & Mills, M.T. (2011) Vocabulary intervention for school-age children with language impairment: A review of evidence and good practice. Child Language Teaching and Therapy, 27(3), 354-370. doi: org/10.1177/0265659011412247 Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om

specialpedagogisk handledning. (Doktorsavhandling, Åbo Universitet, pedagogiska fakulteten.)

Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik: boken om The Big 5. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Tollerfield, I. (2003). The process of collaboration within a special school setting: An

exploration of the ways in which skills and knowledge are shared and barriers are overcome when a teacher and speech and language therapist collaborate. Child

Language Teaching and Therapy, 19 (1), 67–84. doi:org/10.1191/0265659003ct244oa Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]:

Svenska Unescorådet.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk - årskurs 3. Stockholm: Natur och Kultur.

Bilagor