7. Diskussion och slutsatser
7.3 Förslag på fortsatt forskning
Det finns många saker att ta ställning till för att kunna arbeta mer långsiktigt med nyanlända elever i skolan. Detta innefattar politiska beslut, om det skolsociala arbetet ska vara baserat på personlig yrkeserfarenhet eller vara mer systematiskt och nationellt samt hur man arbetar med samverkan på mikro-, meso- och makronivå. Mer forskning behövs inom detta område. Med utgångspunkt från studien vi har genomfört tänker vi att det skulle kunna vara bra att göra liknande undersökningar i flera olika kommuner för att sedan jämför dessa och få en bättre överblick för hur det ser ut i hela landet.
42 Ytterligare forskning som vi anser skulle vara till stor nytta är hur socialtjänsten och skolan i större utsträckning skulle kunna samverka för att göra arbetet med nyanlända elever och deras familjer mer effektivt.
43
Referenslista
Ascher, H. (2014). Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa. G. Kästen-Eberling & T. Otterup, En bra början -
mottagande och introduktion av nyanlända elever. (s. 95–118) Lund: Studentlitteratur.
Ascher, H. & Mellander, L. (2010). Asylsökande barns tankar om hälsa. I. Andersson, H., Ascher, H., Björnberg, U. & Eastmond, M. (red.) Mellan det förflutna och
framtiden. Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande. (s. 207–242).
Göteborg: Göteborgs universitet.
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik.
Stockholm: Stockholms Universitet.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bemak, F., & J. Hanna., F. (1998). The twenty-first century counsellor: An emerging role in changing times. International Journal for the Advancement of Counselling, (3), 209
Billinger, K. (2005) Fokusgrupper - en datainsamlingsmetod S. Larsson, m.fl. (red.).
Forskningsmetoder i socialt arbete (s.169–177). Lund: Studentlitteratur.
Bris. (2019). Hedersrelaterat våld. Hämtad 4 april, 2019, från Bris.
https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/utsatta-situationer/hedersrelaterat-vald/
Brottsofferjouren. (2019). Hedersrelaterat våld. Hämtad 4 april, 2019, från Brottsofferjouren
https://www.brottsofferjouren.se/fakta-om-brottsoffer/sarskilt-sarbara/hedersrelaterat-vald/
Carey, J. C., Reinat, M., & Fontes, L. (1990.). School Counselors’ Perceptions of Training Needs in Multicultural Counseling. Counselor Education and Supervision, 29(3), 155–169.
Çetin, M., Gül, F. Ö., & Erol, I. (2018). An Analysis on School Psychological
Counselors’ Dealing with Difference in Multicultural Contexts. International Journal of Progressive Education, 14(3), 93–112.
Coker, K. J., Henry, J. & McNab, W. (2005). The School Counselor: An Essential Partner in Today’s Coordinated School Health Climate. Guidance & Counseling, Volume 20, Issue 3 – 4, s. 102 – 108. Ontario: UTP/Guidance Centre.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015) Fokusgruppsdiskussioner. G. Ahrne, & Svensson, P.
(red.). Handbok i kvalitativa metoder (s.81–92). Stockholm: Liber.
44 DeCino, D. A., Strear, M. M., & Olson, S. (2018). Exploring School Counselors’ Social Desirability, Multicultural Counseling Competence, and Demographics in the Midwest.
Journal of School Counseling, 16(2).
Duek, S. (2017) Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. (Doktorsavhandling, Karlstads universitet, fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap). Från
https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1055930/FULLTEXT01.pdf
D-Wester, Y. (2005). Socionomen i skolan. (1. uppl.) Stockholm: Gothia AB
Eriksson-Zetterqusit, U. & Ahrne, G. (2015) Intervju. G. Ahrne, & Svensson, P.
(red.). Handbok i kvalitativa metoder (s.34–54). Stockholm: Liber.
Francis, G. L., Haines, S. J., & Nagro, S. A. (2017). Developing Relationships with Immigrant Families: Learning by Asking the Right Questions. Teaching Exceptional Children, 50(2), 95–105
Gonzalez-Falcon, I., Coronel-Llamas, J. M., & Ignacio Correa-Garcia, R. (2016).
School counsellors in cultural diversity contexts. An analysis of their practice. Cultura y educacion, 28(2), 419–433
Grape, O. (2006). Domänkonsensus eller domänkonflikt? - integrerad samverkan mellan myndigheter. O. Grape, B. Blom & R. Johansson, Organisation och omvärld - nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. (s.47–72). Lund:
Studentlitteratur.
Hasenfeld, Y. (2016) Den organisatoriska ramen. I.Thylefors, Chef- och ledarskap inom välfärdssektorn. (s. 19–41) Stockholm: Natur & Kultur.
Hylander, I. (1998). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Linköpings universitet. FOG-RAPPORT NR 42/1998.
Hylander, I. (2011). SAMVERKAN - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. Linköpings universitet. FOG-RAPPORT NR 69/2011.
Ineland, J. (2006). Konst, funktionshinder och frågan om legitimitet. O. Grape, B. Blom
& R. Johansson, Organisation och omvärld - nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. (s.97–118). Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, C. (2016). Den kritiska gästen: En professionsstudie om skolkuratorer. Umeå:
Umeå Univeristet.
Jaladin, R. A. M. (2017). Perceived multicultural counseling competence of Malaysian counselors: an exploratory study. Journal of Multicultural Counseling and
Development, (2), 127. https://doi.org/10.1002/jmcd.12069
Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång - strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur & Kultur.
45 Jarl, M., K, Andersson & U, Blossing. (2017). Success or failure? Presenting a case selection strategy for studies of school improvement. Education Inquiry, Vol 8, Iss 1, Pp 17–32 (2017), (1), 17. https://doi.org/10.1080/20004508.2016.1275177
Johansson, R. (2006). Nyinstitutionell organisationsteori - från sociologi i USA till socialt arbete i Sverige. O. Grape, B. Blom & R. Johansson, Organisation och omvärld - nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. (s.17–45). Lund:
Studentlitteratur.
Jonsson, K. (2006). Idéspridning och kunskapskultur - exemplet socialt arbete i Sverige.
O. Grape, B. Blom & R. Johansson, Organisation och omvärld - nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. (s.147–172). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, P. & Löwstedt, J. (2014). Strategier och förändringsmyter – ett
organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur Lee, Jung-Sook. (2012). School social work in Australia. Australian Social Work, 65 (4), s. 552–570. DOI: 10.1080/0312407X.2012.675343.
Lilja, J. (2005) Samhälls- och beteendevetenskapliga skalor. S. Larsson, m. fl. (red.).
Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 289–304). Lund: Studentlitteratur.
Linblad, I. & Backlund, Å. (2017). Hälsofrämjande och förebyggande arbete - vad innebär det och hur kommer vi dit? Å. Backlund, S. Högdin & Y. Spånberger.
Skolsocialt arbete - skolan som plats för och del i det sociala arbetet (s. 53–64).
Malmö: Gleerups.
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public service. New York: Russell Sage Foundation.
Malmström, C. (red.) (2006). Satsa på barnens vardagsmiljöer - mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnahuset.
Meyer, J. & Rowan, B. (1977) Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony, American Journal of Sociology, 83, 340–364.
Migrationsverket. (2015). Årsredovisning 2015. [Elektronisk]. Från
https://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871593f89/14855562104 05/Årsredovisning%202015.pdf
Migrationsverket. (2018). Medan du väntar: skola. [Elektroniskt]
Stockholm: Migrationsverket. Tillgänglig:
46 Otterup, T. (2014). Nyanlända elevers språkutveckling. G. Kästen-Eberling & T.
Otterup, En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever. (s. 57–75) Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång
Rädda barnen. (2008). Bördan de kom med. Rapport från forskningsprojektet: Barn i asylprocessen som utvecklade uppgivenhetssymtom i Sverige. Elanders 2008. Från https://www.raddabarnen.se/globalassets/dokument/rad--kunskap/arbetar-for-barn/nyanlanda-barn/bordan-de-kom-med.pdf
SCB (Statistiska centralbyrån) (2019-03-21). Asylsökande i Sverige. [Elektroniskt].
Stockholm: SCB. Tillgänglig:
Storlie, C. A., & Jach, E. A. (2012). Social Justice Collaboration in Schools: A Model for Working with Undocumented Latino Students. Journal for Social Action in Counseling & Psychology, 4(2), 99–116.
Suhrcke, M., & de Paz Nieves, C. (2011). The impact of health and health behaviours on educational outcomes in high-income countries: a review of the evidence.
Copenhagen, Regional Office for Europe, no 35.
Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Svensson, P. (2015) Teorins roll i kvalitativ forskning G. Ahrne & P. Svensson.
Handbok i kvalitativa metoder (s. 208–219). Stockholm: Liber AB
Unicef. (2007). Lyssna på oss! Rapport om barns upplevelser som asylsökande i Sverige. Från https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/lyssna-pa-oss
Unicef. (2019). Barn på flykt i Sverige. Hämtad 29 mars, 2019, från Unicef.
https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt-i-sverige
Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
47 Bilaga 1
Tematisk intervjuguide
Inledande frågor, skrivs av varje deltagare på separat papper
Ålder, utbildning, antal arbetade år som skolkurator, anser du att organisationen du arbetar inom fungerar bra rent generellt?
Tema 1: Kommunikation
-Hur kommuniceras viktiga beslut inom organisationen (skolan)?
-Hur förmedlas verksamhetens policys?
-Finns någon särskild policy för arbetet med nyanlända elever?
-Har ni något system (intranät) anställda kan ta del av?
-Har alla tillgång till det?
-Hur sker kommunikation mellan olika professioner på skolan?
-Hur sker kommunikation med eleverna? Enskilt eller i grupp?
-Anpassas kommunikationen på något sätt till nyanlända elever eller är det lika för alla?
-Finns språkförbistringar? Hur hanteras dessa?
-Är skolkuratorerna nöjda med hur det fungerar idag? Vad skulle kunna förbättras/förändras?
Tema 2: Mål och metoder
-Vilka metoder används i det dagliga arbetet? Styrt från organisationen eller fritt - upp till den enskilde skolkuratorn?
-Vad anser ni vara det viktigaste för att få det att fungera för barnen i skolan?
-Vilka steg har tagits i organisationen för att anpassa arbetssätt till nyanlända elever?
-Hur har ni använt detta i det praktiskt i den dagliga verksamheten?
-Finns tydliga mål i verksamheten gällande nyanlända? Vilka är dessa?
-Vad anses inkluderande / exkluderande för eleverna? Spelar kulturen någon roll? (Lyft gärna fram konkreta exempel om sådana finns)
-Vad görs för att integrera nyanställda i verksamheten gällande nyanlända?
-Vad prioriteras som viktigast i det dagliga arbetet?
-Efterfrågar de nyanlända eleverna eller deras föräldrar något speciell hjälp?
48 Tema 3: Samverkan
-Vilka samarbeten finns på skolan kring frågor som rör nyanlända elever? (Lyft gärna fram konkreta exempel)
-Vilka/vilken yrkesgrupp samarbetar skolkuratorer mest med?
-Vad upplever ni fungerar bra när det gäller samverkan?
-Finns det brister?
-Har ni egna förslag på hur ni skulle vilja förändra arbetet?
-Hur hanteras det när man tycker olika?
-Anser ni att det finns en tydlig organisationskultur gällande samverkan?
-Finns det saker som anses opassande att samarbete kring?
Tema 4: Resurser
-Finns det, och i så fall vilka, resurser speciellt anpassade för arbetet med nyanlända elever?
-Vilka resurser anses som viktigast?
-Finns det något ni själva anser att ni behöver mer av?
-Har organisationens resurser som riktas mot nyanlända förändrats över tid?
-Har ni som skolkuratorer fått utbildning/kurser/information om hur ni ska arbeta med dessa barn och deras familjer? I så fall vad?
-Vad får ni för feedback på utfört arbete från arbetsledning?
-Vad får ni för feedback på utfört arbete från nyanlända elever och deras föräldrar?
Övrigt:
- Vad ser ni som mest utmanande vad gäller samverkan, kommunikation, resurser, mål/
metoder organisatoriska frågor i arbetet med nyanlända elever?
-Har ni något mer ni vill tillägga?
49 Bilaga 2
Information om en studie om skolkuratorers arbete med nyanlända
Tack för visat intresse för att delta i vårt examensarbete om skolkuratorers arbete med nyanlända elever!
Vi är två socionomstudenter som heter Emelie och Sara. Vi går nu sjätte terminen på Gävle Högskola och ska skriva vårt examensarbete under våren. Vår uppsats kommer att handla om skolkuratorers organisatoriska förutsättningar i arbetet med nyanlända elever. Skolkuratorsyrket och skolkuratorers arbete med nyanlända elever är intressant för oss som socionomstudenter. De senaste åren har Sverige haft en ökad invandring och många nyanlända är barn och unga som går i skolan, vilket medför nya utmaningar för hela skolans organisation, inklusive elevhälsan. Vi har funnit att det finns tidigare forskning om skolans organisation, skolkuratorers arbete inom elevhälsan såväl som om nyanlända. Däremot har vi inte funnit forskning om skolkuratorers arbete med nyanlända, sett ur ett organisationsperspektiv. Därför blev vi intresserade av att söka mer kunskap inom detta specifika område. Syftet med studien är att, ur ett organisationsteoretiskt perspektiv, undersöka skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nyanlända.
Studien kommer att genomföras i form av en fokusgruppsdiskussion med skolkuratorer från grundskolan. Vi kommer att presentera vissa diskussionsteman som skolkuratorer diskuterar med varandra. Fokusgruppsdiskussionen kommer genomföras dag /datum/ år, på lokal ort. Adress. Sals nr. Vi har bokat tiden mellan kl. tid-tid. Vi är medvetna om att det är lång tid och räknar inte med att hela tiden kommer tas i anspråk, men vill inte heller skynda på processen om det blir intressanta diskussioner.
Studien följer forskningsetiska principer samt att hänsyn tas till dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation), för att genomförande och resultat ska gagna samhället men, även se till deltagarnas bästa. Gruppdiskussionen kommer spelas in. Eftersom diskussionen kommer att transkriberas i efterhand så underlättar det för oss att spela in intervjun med ljudupptagning. Personuppgifter kommer att antecknas istället för att spelas in och intervjuguiden har utarbetats så att inspelat material ska vara så anonymiserat som möjligt. Det inspelade materialet kommer att raderas efter rapport för
50 undersökningen skrivits och samtyckesblanketten förvaras i enlighet med högskolans regler.
Som medverkande kan du när som helst under diskussionen välja att vara tyst eller att avbryta din medverkan. Samtalet som spelats in kommer att behandlas och förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Alla personer som medverkar kommer att avidentifieras. Inga uppgifter som kan kopplas till dig som person kommer att finnas med i den slutliga skriftliga redovisningen. Deltagandet i studien är helt frivilligt och de som deltagit kan när som helst dra tillbaka sin medverkan, även efter genomförd diskussion, men innan publicering. Uppsatsen kommer läsas av examinerande lärare, handledare och studenter som ska opponera på examensarbetet. Efter examination kommer uppsatsen att publiceras i databasen DIVA (Digitalt Vetenskapligt Arkiv).
Din medverkan är mycket värdefull för oss! Vi hoppas att eftermiddagen med fokusdiskussionen inte enbart blir till nytta för vår studie utan även blir ett givande tillfälle för er som medverkar att tillsammans med kollegor diskutera och reflektera över ett viktigt ämne.
Om du skulle vilja få del av det slutliga resultatet eller har andra frågor kring detta projekt är du välkommen att vända dig till:
Emelie Forsberg, socionomstuderande, Högskolan i Gävle (e-post:
xxxxxxxx@student.hig.se, 07x-xxxxxxx).
Sara Raappana, socionomstuderande, Högskolan i Gävle (e-post:
xxxxxxxxx@student.hig.se, 07x-xxxxxxx).
Om ni har övergripande frågor kan ni vända er till vår handledare: Inger Linblad, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola (e-post: xxxxx.xxxxxxx@sh.se)
Med vänliga hälsningar:
Emelie och Sara
51 Bilaga 3
Samtyckesblankett
Samtycke till deltagande i en studie med arbetstiteln ”Skolkuratorer, organisation och nyanlända elever”.
Nedan ger du ditt samtycke till att delta i en kvalitativ studie om skolkuratorers förutsättningar i arbetet med nyanlända. Läs igenom blanketten noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under längst ned på sidan.
Medgivande
• Jag bekräftar härmed att jag tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur intervjun kommer att gå till och den tid den tar i anspråk.
• Jag har fått tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till om jag har ytterligare frågor.
• Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är.
• Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande och återkalla mitt samtycke utan att jag behöver förklara varför.
• Jag ger mitt medgivande till studenterna på högskolan i Gävle att behandla och lagra personuppgifter nödvändiga för att genomföra studien förutsatt att det görs i enlighet med bestämmelser i GDPR och PUL.
• Jag ger detta medgivande förutsatt att inga andra än de forskare som är knutna till projektet kommer att ta del av det insamlade materialet.
• Jag ger detta medgivande förutsatt att materialet från intervjun kommer att behandlas konfidentiellt i den meningen att mitt namn aldrig kommer att publiceras eller kopplas till enskilda utsagor.
Datum: ……… Ort: ………
………..
Namnunderskrift
………..
Namnförtydligande