9. Forskningsetiska överväganden
11.3 Förslag på fortsatt forskning
Syftet med studien var att utröna vilka moment i olika studiesituationer som påverkas av diagnosen ADHD, dess kärnsymptom på impulsivitet, koncentration och uppmärksamhet och diagnosens kopplingar till exekutiva funktioner genom mina tre frågeställningar: Hur
upplever studenterna att studiesituationen påverkas av att ha ADHD-diagnos? Finns det en koppling mellan kärnsymptomen på ADHD enligt DSM-5 och studenternas upplevelser av studiesituationer? Vilka variationer i tillgången på exekutiva funktioner vid ADHD upplevs påverkade i studiesituationer? Studiens resultat förmedlar en förtydligande bild av vilka situationer under studietiden som påverkas av att ha ADHD med fokus på de exekutiva funktionera och då särskilt de som påverkar minnesfunktioner, tillgången till energi och fokuseringsförmågans variabilitet. Framträdande är hur varierande graden av
funktionsnedsättning är i fråga om tidsaspekt, miljö, situation och känslostatus hos personen själv.
Förmågan att initiera, vidmakthålla och avsluta skoluppgifter varierar för studenter med NPF och ibland blir situationen övermäktig och kan leda till onödiga studieavhopp, en känsla av misslyckande och med riskerad ohälsa som följd. En tydlig studievägledning och instruktioner från lärare på hur uppgifter kan lösas är att rekommendera, likaså upprepningar av
instruktioner både muntligt och skriftligt. En utökad utbildning av lärarkollegiet kan vara nödvändig vad gäller kunskap om hur NPF påverkar studierna.
Det vore intressant att vidare kartlägga de svårigheter studenter med ADHD möter under sin studietid. Fortsatt forskning kan även innefatta kvantitativa studier, eventuellt med hjälp av DIVA(P), kring förekomst och kopplingar till diagnosen ur ett intersektionellt perspektiv och införande av stödprogram som mentorsverksamhet och liknande vartefter utveckla och implementera en för ADHD anpassad högskolepedagogisk modell.
46
Referenser
American Psychiatric Association. (2014). Mini-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5.
Stockholm: Pilgrim Press.
American Psychiatric Association. (2002). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (4., [rev.] uppl.). Stockholm: Pilgrim press.
Barkley, R. (2006). Attention-Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment. Guilford Publications.
Beck, A. T., & Haigh, E. A. (2014). Advances in cognitive theory and therapy: the generic cognitive model. Annual review of clinical psychology, 10, 1-24.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Biederman, J., Mick, E., Faraone, S. V., Braaten, E., Doyle, A., Spencer, T., ... & Johnson, M.
A. (2002). Influence of gender on attention deficit hyperactivity disorder in children referred to a psychiatric clinic. American Journal of psychiatry, 159(1), 36-42.
Bradshaw, M., Salzer, J. (2003): The Nursing Student with Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Nurse Educator, 28(04), 161-165.
Brown, T.E. (2014). Smart but stuck: Emotions in teens and adults with ADHD. Jossey-Bass, Wiley.
Brown, T. E. (2013). A new understanding of ADHD in children and adults: Executive function impairments. Routledge.
Brown, T. E., Reichel, P. C., & Quinlan, D. M. (2011). Extended time improves reading comprehension test scores for adolescents with ADHD. Open Journal of Psychiatry, 01(03), 79-87. doi:10.4236/ojpsych.2011.13012
Brown, T. E. (2009). ADHD comorbidities: Handbook for ADHD complications in children and adults. American Psychiatric Pub.
Brown, T. E. (2006). Attention deficit disorder: The unfocused mind in children and adults.
Yale University Press.
47
Bunton, R. (2004). The sociology of health promotion: Critical analyses of consumption, lifestyle and risk. London: Routledge.
Burr, V. (2003). Social constructionism. (2. ed.) London: Routledge.
Bush, G. (2011). Cingulate, frontal, and parietal cortical dysfunction in attention-deficit/hyperactivity disorder. Biological psychiatry, 69(12), 1160-1167.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund:
Studentlitteratur.
Carmona, S., Hoekzema, E., Ramos-Quiroga, J. A., Richarte, V., Canals, C., Bosch, R., … Vilarroya, O. (2011). Response inhibition and reward anticipation in medication-naïve adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: A within-subject case-control neuroimaging study. Human Brain Mapping, 33(10), 2350-2361. doi:10.1002/hbm.21368
Castellanos, F. X., Sonuga-Barke, E. J., Milham, M. P., & Tannock, R. (2006). Characterizing cognition in ADHD: beyond executive dysfunction. Trends in Cognitive Sciences, 10(3), 117-123. doi:10.1016/j.tics.2006.01.011
Dalen, M. (2011). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom Brown.
Lund: Studentlitteratur.
Dickstein, S.G., Bannon, K., Castellanos, F.X. & Milham, M.P. (2006). The neural correlates of Attention Deficit Hyperactivity Disorder: An ALE meta-analysis. J Child Psychol
Psychiatry, 47(10), 1051-1062.
Distel, M. A., Carlier, A., Middeldorp, C. M., Derom, C. A., Lubke, G. H., & Boomsma, D. I.
(2011). Borderline personality traits and adult attention-deficit hyperactivity disorder
symptoms: A genetic analysis of comorbidity. American Journal of Medical Genetics Part B:
Neuropsychiatric Genetics, 156(7), 817-825. doi:10.1002/ajmg.b.31226
48
Duff, C. T., & Sulla, E. M. (2014). Measuring executive function in the differential diagnosis of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: Does it really tell us anything? Applied
Neuropsychology: Child, 4(3), 188-196. doi:10.1080/21622965.2013.848329
Eisenberg, L. (1977). Disease and illness: Distinctions between professional and popular ideas of sickness. Culture, Medicine and Psychiatry, 1(1), 9-23. doi:10.1007/bf00114808
Eriksson, E. & Beckman, V. (2007). ADHD/DAMP: en uppdatering. (2., [uppdaterade och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Frazier, T. W., Demaree, H. A., & Youngstrom, E. A. (2004). Meta-Analysis of Intellectual and Neuropsychological Test Performance in Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder.
Neuropsychology, 18(3), 543-555. doi:10.1037/0894-4105.18.3.543
Gillberg, C. (2014). ADHD and its many associated problems. Oxford University Press.
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Goleman, D. J., & Schwartz, G. E. (1976). Meditation as an intervention in stress reactivity.
Journal of Consulting and Clinical Psychology, 44(3), 456-466. doi:10.1037/0022-006x.44.3.456
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gray, S. A., Fettes, P., Woltering, S., Mawjee, K., & Tannock, R. (2015). Symptom Manifestation and Impairments in College Students With ADHD. Journal of Learning Disabilities, 49(6), 616-630. doi:10.1177/0022219415576523
Gropper, R, J. & Tannock, R. (2008) A pilot study of working memory and academic
achievement in college students with ADHD. Journal of Attention Disorders, 12(6), 574-584.
DOI: 10.1177/1087054708320390
49
Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg:
Daidalos.
Hellberg Edström, G. (2004). Behov av habiliteringsinsatser för vuxna med diagnos ADHD och/eller DAMP inom Stockholms län: rapport. Stockholm: Stockholms läns landsting.
Hoogman, M, et al. (2017) Subcortical brain volume differences in participants with attention deficit hyperactivity disorder in children and adults: A cross sectional mega analysis. Lancet Psychiatry. 2017 Apr;4(4):310-319. doi: 10.1016/S2215-0366(17)30049-4.
Epub 2017 Feb 16.PMID:28219628
Honos-Webb, L. (2010). ADHD/ADD som vuxen: så lyfter du fram dina styrkor. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Illeris, K. (2015). Lärande. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kooij, JJS., & Francken, MH. (2010). DIVA 2.0: Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna.
DIVA Foundation, 2010. Hämtad från
http://www.divacenter.eu/content/downloads/diva_2_swenska.pdf
Kopp, S., Kelly, K. B., & Gillberg, C. (2009). Girls With Social and/or Attention Deficits: A Descriptive Study of 100 Clinic Attenders. Journal of Attention Disorders, 14(2), 167-181.
doi:10.1177/1087054709332458
Kringelbach, M. L., & Rolls, E. T. (2003). Neural correlates of rapid reversal learning in a simple model of human social interaction. NeuroImage, 20(2), 1371-1383.
doi:10.1016/s1053-8119(03)00393-8
Krippendorff, K. (2013). Content analysis: an introduction to its methodology. (3rd ed.) Thousand Oaks, Calif.: SAGE.
Kullberg, C. (red.) (2012). Genus i socialt arbete. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lander, I. (2003). Genus, normalitet och avvikelse : med kroppen som utgångspunkt.
Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet: genusperspektiv inom svensk kriminologi, 21-45.
50
Lang, P. J., & Davis, M. (2006). Emotion, motivation, and the brain: Reflex foundations in animal and human research. Understanding Emotions, 3-29.
doi:10.1016/s0079-6123(06)56001-7
Lamberg, L. (2003). ADHD often undiagnosed in adults: Appropriate treatment may benefit work, family, social Life. JAMA: The Journal of the American Medical Association, 290(12), 1565-1567. doi:10.1001/jama.290.12.1565.
Larsson, M. (2004). Delaktighet och identitet – delaktighet i vad och som vem? I A.
Gustavsson, A. (Red) Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Lensing, M. B., Zeiner, P., Sandvik, L., & Opjordsmoen, S. (2015). Quality of Life in Adults Aged 50+ With ADHD. Journal of Attention Disorders, 19(5), 405-413.
doi:10.1177/1087054713480035
Linehan, M. M. (2000). Dialektisk beteendeterapi: Färdighetsträningsmanual. Stockholm:
Natur och kultur.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. Lund:
Studentlitteratur.
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Milioni, A. L. V., Chaim, T. M., Cavallet, M., de Oliveira, N. M., Annes, M., dos Santos, B., ... & Zanetti, M. V. (2014). High IQ may “mask” the diagnosis of ADHD by compensating for deficits in executive functions in treatment-naïve adults with ADHD. Journal of attention disorders, 1087054714554933.
Miller, E.K., & Cohen, J.D. (2001). An integrative theory of prefrontal cortex function.
Annual Review of Neuroscience, 24(1), 167-202. doi:10.1146/annurev.neuro.24.1.167
Moffitt, T. E., Houts, R., Asherson, P., Belsky, D. W., Corcoran, D. L., Hammerle, M., &
Caspi, A. (2015). Is adult ADHD a childhood-onset neurodevelopmental disorder? Evidence from a four-decade longitudinal cohort study. American Journal of Psychiatry, 172(10), 967-977. doi:10.1176/appi.ajp.2015.14101266.
51
O´Callaghan, P., & Sharma, D. (2014). Severity of Symptoms and Quality of Life in Medical Students With ADHD. Journal of Attention Disorders, 18(8), 654-658. DOI;
10.1177/108705471244506.
Ohlsson, R. (2011). Diagnosens roll i vardagligt meningsskapande – om psykisk ohälsa. I Drakos, G., & Hydén, L-C. (red). Diagnos och identitet. Stockholm: Gothia.
Ohlsson, R. (2009). Representationer av psykisk ohälsa: Egna erfarenheter och dialogiskt meningsskapande i fokusgruppsamtal. Doktorsavhandling. Stockholms universitet,
Pedagogiska institutionen. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:236465/FULLTEXT01.pdf
O’Rourke, S. R., Bray, A. C., & Anastopoulos, A. D. (2017). Anxiety Symptoms and Disorders in College Students With ADHD. Journal of Attention Disorders, DOI:
https://doi.org/10.1177/1087054716685837
Philipsen, A., Limberger, M. F., Lieb, K., Feige, B., Kleindienst, N., Ebner-Priemer, U,. &
Bohus, M. (2008). Attention-deficit hyperactivity disorder as a potentially aggravating factor in borderline personality disorder. The British Journal of Psychiatry, 192(2), 118-123.
Pliszka, S. (1998). Comorbidity of attention-deficit/hyperactivity disorder with psychiatric disorder: an overview. Journal of Clinical Psychiatry, 59(7), 50-58.
Rosengren, D.B. (2012). Motiverande samtal – MI: En praktisk handledning. Lund:
Studentlitteratur.
SBU, 2015:174. ADHD hos flickor: En inventering av det vetenskapliga underlaget. Hämtad från http://www.sbu.se/contentassets/7273bc52687945ed9deeb279aa8325b2/adhd.pdf Scheithauer, M.C. & Kelley, M.L. (2014). Self-Monitoring by College Students With ADHD:
The Impact on Academic Performance. Journal of Attention Disorders, 1-10. DOI;
10.1177/1087054714553050.
Shaw, P., Stringaris, A., Nigg, J., & Leibenluft, E. (2016). Emotion Dysregulation in Attention Deficit Hyperactivity Disorder. FOCUS, 14(1), 127-144.
52
Socialstyrelsen. (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt, 2004-110-7 (ISBN 91-720-854-2). Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/2004-110-7.PDF
Svensson, P., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Swanson, J., Baler, R. D., & Volkow, N. D. (2010). Understanding the Effects of Stimulant Medications on Cognition in Individuals with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder: A Decade of Progress. Neuropsychopharmacology, 36(1), 207-226.
Quraishi, S., & Frangou, S. (2002). Neuropsychology of bipolar disorder: a review. Journal of Affective Disorders, 72(3), 209-226.
Regionalt vårdprogram ADHD, lindring utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna, 2012, SLL www.sll.se
UKÄ 2016:16. Kvinnor och män i högskolan. Hämtad från
http://uka.se/download/18.5d85793915901d205f9a852/1487841854015/rapport-2016-10-14-kvinnor-och- man- i-hogskolan.pdf
Westin, C. (2003). Citizenship and identity. I Kondo, A., & Westin, C. (Red), New concepts of citizenship: Residential/Regional citizenship and dual nationality/identity. Stockholms universitet: CEIFO.
Weyandt, L., & DuPaul, G.J. (2008). ADHD in college students: Developmental findings.
Developmental Disabilities Resarch Reviews, 14(4), 311-319.
Wing, L., & Attwood, A. (1987). Syndromes of Autism and Atypical Development. I Cohen, D. & Donnellan, A. (Red.), Handbook of Autism and Pervasive Disorders. New York: John Wiley & Sons.
53 Bilaga A
DIVA(P)
Studier till sjuksköterska med ADHD/ADD diagnos
Hej, här kommer ett antal frågor där du sätter kryss i den eller de rutor som passar för dig.
Många frågor har fler än ett alternativt svar.
*Obligatorisk
Hur gammal var du när du fick din ADHD/ADD-diagnos? *
o 0-7 år
o 8-12 år
o 13-17 år
o 18-25 år
o 25-35 år
o 35-eller äldre
Vilken undergrupp av diagnosen ADHD har du? Om du är osäker kryssa ADHD
*
Det finns tre undergrupper av ADHD enligt DSM (här DSM-IV). En kombinerad form (ADHD), en form med mest uppmärksamhetsproblem (ADD) och en form där
impulsiviteten är mest framträdande (HD)
o ADHD - uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet i kombination 314.01
o ADD - uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, huvudsakligen bristande uppmärksamhet 314.00
o HD - uppmärksamhetsstörning/hyperaktivetet, huvudsakligen hyperaktivitet- impulsivitet 314.01
54
Har du även andra diagnoser som kan påverka din studieförmåga? *
o Asperger syndrom
o Autismspektrumtillstånd
o Dyslexi
o Ångest och oro
o Social fobi
o Personlighetsstörning
o OCD - tvångsmässighet
o Psykosliknande tillstånd
o Syn- eller hörselproblematik (inte enbart lättare korrigering med glasögon)
o Nej, inga övriga diagnoser
Övrigt:
Vid vilket lärosäte studerar/studerade du till sjuksköterska? * Har du läst på flera lärosäten skriver du in samtliga högskolors namn/ort
Mellan vilka år studerade du till sjuksköterska? *
Här fyller du i det år du började och det år du slutade oavsett om du tog examen eller inte
Högsta avslutad utbildningsnivå *
55
Här kryssar du den utbildning du slutfört med examina.
o Teoretisk gymnasial utbildning
o Gymnasieutbildning på KomVux
o Kvalificerad yrkesutbildning, KY
o Yrkeshögskoleutbildning, YH
o Högskoleutbildning 80Hp
o Högskoleutbildning 120 Hp
o Högskoleutbildning 180 Hp - kandidatnivå
o Högskoleutbildning 240 Hp - magisternivå
o Forskarutbildning
o Doktorandstudier
o Doktorsexamen
Övrigt:
Vid vilken ålder påbörjade du dina sjuksköterskestudier? *
o Under 20 år
o 20-25 år
o 25-35 år
56 o 35-50 år
o 50 år eller äldre
Hade du fått din ADHD-diagnos innan du påbörjade dina sjuksköterskestudier?
*
o Ja
o Nej
Varför lockades du av att studera till sjuksköterska?
Här väljer du ett eller flera alternativ som passar dig bäst
o Det verkade spännande
o Ett varierande yrke
o Goda möjligheter till framtida anställning
o Mitt intresse för människor
o Jag tycker om att hjälpa andra människor
o Jag är intresserad av hälsa och medicin
o Jag tror det skulle passa mig
o En utbildning med både teori och praktik
o Jag slipper sitta stilla på jobbet
o Yrket tillfredställer min kreativa förmåga
o Jag kan välja på många olika arbeten när jag är examinerad
o Någon annan tyckte sjuksköterska skulle passa för mig
57
o Jag har alltid velat arbeta som sjuksköterska
o Jag ville egentligen läsa till något annat men mina betyg räckte inte till
o Ett jobb som är omväxlande och snabba växlingar i aktivitet
Övrigt:
Arbetar du som sjuksköterska idag? *
o Ja
o Nej
o Jag studerar på sjuksköterskeprogrammet
Om du hade diagnos vid utbildningens start; tog du hjälp av
studentsamordnaren för studiestöd till studenter med funktionsnedsättning? * Den här frågan gäller även om du fick din diagnos först under din studietid
o Ja, jag tog kontakt med studentsamordnaren/studievägledaren redan innan första kursstart
o Jag tog kontakt först efter en tid av studier
o Nej, jag har inte haft kontakt med studievägledning/samordnare för studenter med funktionsnedsättning
o Nej, jag hade ingen aning om att sådan stödfunktion fanns tillgänglig
o Nej, jag upplevde inget behov av extra stöd eller hjälp i mina studer
o En studiekompis hjälpte mig hålla reda på inlämningar, schema mm
58 Övrigt:
Inom vilka områden har du under studier till sjuksköterska upplevt svårigheter på grund av din ADHD/ADD-diagnos? *
Här kan du välja på flera möjliga alternativ som bäst stämmer in på dig
o Instudering av litteratur
o Deltagande och uppmärksamhet under föreläsningar
o Studera ensam
o Studera och delta i grupparbeten
o Genomföra och delta i praktiska moment
o Hålla deadlines och lämna in uppgifter i tid
o Koncentrera dig under skriftlig tentamen
o Minnas inlärda fakta (som till en tentamen)
o Lokalisera dig och hitta rätt ute på praktik
o Lämpligt bemötande av patienter
o Fungera i arbetsgruppen ute i praktik
o Utföra det som förväntas av dig under din VFU
o Tidspassning - kommer för sent eller för tidigt
59
o Starta och avsluta teoretiska uppgifter
o Starta och avsluta praktiska uppgifter
Övrigt:
Nu kommer ett antal frågor kring dina studier med ADHD kopplade till symtom på ouppmärksamhet *
Välj samtliga alternativ som passar för dig
o Gör ofta slarvfel, kan vara både i teori som praktik
o Arbetar extra långsamt för att undvika att göra fel
o Jag läser inte instruktioner noggrant (tentafrågor, instruktioner till seminarier, praktiska moment i VFU)
o Detaljarbete är ansträngande och det blir lätt fel
o Jag behöver mycket tid för att avsluta (tråkiga) detaljarbeten
o Jag kontrollerar inte att allt är rätt innan jag avslutar
o Jag fick kommentarer från lärare/handledare om att jag är slarvig
o Jag arbetar för snabbt vilket gör att jag slarvar
Övrigt:
60
Kan du upprätthålla din uppmärksamhet under pågående aktivitet? *
Tänk dig in i olika praktiska moment under din studietid; medicintekniska moment, patientarbete, diskussionsseminarier, rapporter mm
o Jag tröttnar snabbt och blir uttråkad lätt
o Jag kan inte bibehålla uppmärksamheten en längre tid under genomförandet av uppgifter
o Det som är intressant gör det lätt att behålla uppmärksamheten längre
o Upprepar frågor pga att jag inte koncentrerade mig på det första svaret
Övrigt:
Hur är det när någon talar till dig? *
I samtal med kamrater, kollegor, lärare, handledare och patienter
o Ofta minns jag inte efteråt vad som sagts
o Jag vet ofta inte vad lärare och handledare har sagt
o Jag har svårt att koncentrera mig under ett samtal
o Det går lättare att koncentrera mig på ett samtal en till en person än när det är flera deltagare (som vid en rapport under VFU, eller ett seminarium)
Övrigt:
61
Hur är det att följa instruktioner i studiesituationer? *
Tänk dig tillbaka till både teoretiska moment som praktiska sådana
o Jag har svårt att avsluta saker när de inte längre är nya och intressanta
o Jag jobbar som bäst när jag är nära deadline för en inlämningsuppgift
o Jag har svårt att följa mer komplicerade instruktioner
o Muntliga instruktioner är svårare att följa än skriftliga
o Jag vill veta exakt vad och hur jag ska utföra en uppgift
o Det är svårt att följa en manual
o Vissa ämnesområden är svårare för mig att förstå och tolka rätt
o Jag har svårt att avsluta uppgifter (som att skriva färdigt C-uppsats, inlämningsuppgifter mm)
Övrigt:
Hur är det med din organisationsförmåga kopplat till dina studier? *
o Jag rör till det jag måste hålla reda på
o Jag kommer ofta för sent till föreläsningar, praktikplatsen mm
62
o Jag gör upp scheman som sedan inte följs
o Jag kan inte vara konsekvent med att använda hjälpmedel som kalender, mobil mm
o Har svårt att bli klar i tid med inlämningsarbeten
o Jag har svårt att överblicka hur jag ska planera instudering till tentamen
o Jag blir stressad över att inte uppfatta vad som krävs av mig för att klara en uppgift
o Jag studerar oplanerat - läser lite här och lite där istället för efter en plan
o Känner mig ofta osäker på om jag uppfattat instruktioner och om jag utfört uppgifter rätt
o Jag behöver tydlig och snabb återkoppling
Övrigt:
Hur är det för dig att hantera uppgifter som kräver långvarig mental ansträngning *
Här kan du tänka dig in följande: Läsa stor mängd faktatext, sammanställa och slutföra ett uppsatsarbete, genomföra en individuell skriftlig tentamen om 4 timmar eller mera
o Jag skjuter oftast upp det som är tråkigt eller svårt
o Jag försöker undvika att läsa större mängd text och försöker hitta alternativa lösningar
o Jag skjuter upp uppgifter så att jag missar deadline
63
o Jag har svårt att orka koncentrera mig under en lång tid som vid större tentamina
o Jag undviker att påbörja en omfattande och krävande uppgift
o Jag gör först det som är lätt och roligt
Övrigt:
Tappar du ofta bort saker som är nödvändiga för dina uppgifter? Böcker, anteckningsblock, penna, miniräknare, passerkort, nycklar *
Tänk dig även in i situationer ute i VFU där man behöver vissa saker för vissa undersökningar och behandlingar mm; t ex blodtrycksmanchett, handskar, stetoskop mm
o Jag förlägger ofta det som behövs för det dagliga livet som nycklar, plånbok, kalender mm
o Jag glömmer och förlägger ofta det som är nödvändigt för mina studier;
schema, inloggningsuppgifter, böcker, dokument, passerkort
o Jag missar ofta att ta med mig det som krävs för en specifik uppgift ute i praktik, t ex nödvändig utrustning för blodprovstagning, såromläggning, kontroller mm
o Jag förlorar tid på att leta efter saker
o Jag känner stark stress när jag inte hittar det som behövs
o Jag känner skamkänslor för att inte vara väl förberedd
o Jag glömmer ofta kvar saker när jag lämnar min plats eller rum
64 Övrigt:
Blir du ofta distraherad av yttre störningar i din studiesituation? * Tänk dig hur det var att sitta i föreläsningssalen, i grupprummen, ute på VFU
o Det är svår för mig att utestänga störningar från omgivningen som prat, rörelser, mekaniska ljud från fläktar,
o Jag har svårt att hitta tillbaka till "tråden" om jag blir störd
o Om det t ex pågår ett bygge utanför fönstret får jag mycket svårt att koncentrera mig
Övrigt:
Blir du störd av "inre" störningar? *
Kan du bortse från fysiska upplevelser eller tankar under dina studier?
o Jag har en ständig orosberedskap i kroppen
o Om jag upplever en sensation från någon kroppsdel tappar jag fokus på annat
o Om något oroar mig har jag svårt att släppa dessa tankar och koncentrera mig på mina studier
o Klädesplagg som klämmer åt, kliar eller en obekväm stol gör att jag får svårt med koncentrationen
65 o Nej, jag blir inte störd av liknande
Övrigt:
Hur upplever du monotona uppgifter och situationer? *
Föreläsningar, skrivuppgifter, litteratur mm kan vara olika stimulerande
o Jag tappar koncentrationen om föreläsaren inte varierar sig
o Litteratur med enbart långa textstycken leder lätt till tappad koncentration
o En krånglig och innehållsmässigt tråkig uppgift får mig att tappa intresset redan från start
o Långa seminarier får mig att må fysiskt dåligt
o Jag känner stark olust redan innan en förmodat monoton uppgift/situation
Övrigt:
Är du ofta glömsk i studiesituationer? *
o Jag glömmer ofta avtalade möten
o Jag måste ofta påminnas om avtalade möten
o Jag måste ofta påminnas om avtalade möten