Förslag på fortsatt forskning och praktiska implikationer

Det skulle vara intressant att operationalisera den framarbetade teoretiska modellen för att göra en enkätstudie och på så sätt få en ytterligare bredd på vad som påverkar

handlingsutrymmet. En kvantitativ undersökning skulle bidra till möjligheten att generalisera resultatet och validera den framarbetade modellen. Vidare kan även fortsatt forskning handla om hur andra gräsrotsbyråkrater, det vill säga andra yrkesgrupper som har kontakt med

klienter, upplever sitt handlingsutrymme, om det är samma upplevelse eller skiljer det sig mellan yrkesgrupperna? Det skulle även vara intressant att gå djupare in på någon av de framarbetade kategorierna och gå in på ett mer emotionellt spår med fler psykologiska aspekter. Nuvarande och fortsatta studier lämpar sig i utbildnings- och

diskussionssammanhang där handlingsutrymmet diskuteras. Det kan vara under

handledningsträffar och i fortbildning för yrkesverksamma men skulle även kunna fungera som diskussionsmaterial under socionomutbildningen. Att handläggarna får en större kunskap om sitt handlingsutrymme och en djupare förståelse kan leda till att de blir mer säkra i sitt arbete och vågar utöva mer handlingsutrymme.

Referenslista

Benjaminsson, J. (2015). Moralisk balansering i arbetet: En studie av familjeutredares emotionella lönearbete. Masteruppsats i psykologi: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstads universitet.

Blomberg, S. & Dunér, A. (2015). Biståndshandläggarens yrkesroll och handlingsutrymme inom äldreomsorgen. I Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red.) Människobehandlande organisationer - Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm:

Natur & Kultur. s. 194-208.

Bolton, S. C. & Boyd, C. (2003). Trolley dolly or skilled emotion manager? Moving on from Hochschild’s Managed Heart. Employment & Society, 17 (2), 289-308.

Coen, D. (2005). Business–regulatory relations: learning to play regulatory games in European utility markets. Governance, 18 (3), 375-398.

Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv & samhälle – en introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber AB.

Dessler, G. (1976). Organization and management: A contingency approach.

Englewood Cliffs, N.J: Prentice-Hall.

Dunér, A. & Nordström, M. (2003a). Bevilja och ta emot hjälp: om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg. Göteborg: FoU i Väst.

Tillgänglig:http://www.grkom.se/download/18.55340448112b9e59b8980006749/1359469032 569/FoU-rapport_2003%3A5_bevilja_och_ta_emot_hjalp.pdf [2015-11-12].

Dunér, A. & Nordström, M. (2003b). Dilemman i biståndsbedömarnas yrkesutövning.

Göteborg: FoU i Väst.

Tillgänglig:http://www.grkom.se/download/18.415b48a314276a8b9a7a609/1386938773524/

2003_dilemman.pdf [2015-11-12].

Dunér, A. & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats: an exampel from Swedish municipal eldercare. European Journal of Social Work, 9 (4), 425-444.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. and Wängerud, L. (2003). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Glaser, B. & Strauss, A. (1967). Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research. Chicago: Aldine.

Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund:

Studentlitteratur AB.

Hochschild, A. (1983, 2003). The Managed Heart: Commercialization of Human Feeling.

Berkeley: University of California press.

Jacobsson, K. & Meeuwisse, A. (2008). Fallstudieforskning. I Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm:

Natur & Kultur. s. 41-54.

Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv förlag.

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic books.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur AB.

Larsson, K. (2006). Care needs and home-help services for older people in Sweden: does improved functioning account for the reduction in public care?. Ageing and Society, 26 (3), 413-429.

Lindelöf, M. & Rönnbäck, E. (2004). Att fördela bistånd: Om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. Diss. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.

Lipsky, M. (1980, 2010). Street-level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation.

Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur AB.

Morse, J. (2007). Sampling in Grounded Theory. I Bryant, A. & Charmaz, K. (red.) The SAGE Handbook of Grounded Theory. Sage Publications LTD.

Olsson, E. (2008). Emotioner i arbetet: En studie av vårdarbetares upplevelser av arbetsmiljö och arbetsvillkor. Diss. Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet.

Payne, M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Rosengren, K-E. & Arvidsson, P. (2002). Sociologisk metodik. Malmö: Liber.

Savicki, V. (2002). Burnout across thirteen cultures: Stress and coping in child and youth care workers. Westport, CT, US: Praeger Publishers/Greenwood Publishing Group.

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialstyrelsen. (2015). Nationell värdegrund för äldreomsorgen. [Elektronisk].

Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/aldre/nationellvardegrund [2015-12-15].

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme - Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-09-16].

Bilagor

Bilaga 1. Informationsbrev

Hej!

Vi är två socionomstudenter från Karlstads universitet som nu skriver vår examensuppsats.

Syftet med vår uppsats är att undersöka handlingsutrymmet för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Vi vill titta på hur handläggarna upplever vad som påverkar

handläggningsprocessen och beslutsfattandet.

Den inbokade intervjun, Xdagen den XXX 2015, kommer pågå i cirka 45 - 60 min. Inför detta behöver du som handläggare inte förbereda något och du kan givetvis avbryta deltagandet när som helst eller välja att inte besvara vissa frågor.

Som vi meddelade per telefon har vi som önskemål att använda ljudupptagning under intervjun för att kunna återge informationen på ett så korrekt sätt som möjligt. Materialet kommer sedan avidentifieras och enbart användas i forskningsändamål. Det är endast vi samt vår handledare som kommer ha tillgång till materialet och materialet kommer sedan raderas när uppsatsen är klar.

Har du några frågor kan du kontakta oss eller vår handledare på:

Amanda Grenander Lisa Gustafsson

mobil: xxxx mobil: xxxx

xxxx@gmail.com xxxx@gmail.com

Handledare Aida Alvinius

Fil.dr. i Sociologi, adjunkt

Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap, (ISSL) Försvarshögskolan, Karolinen, 651 80 Karlstad

aida.alvinius@fhs.se

Med vänliga hälsningar

Amanda Grenander och Lisa Gustafsson

Bilaga 2. Intervjuguide

Bakgrund:

 ålder och kön

 yrkeserfarenhet - kan du berätta om..

 utbildning

Yrket:

 Hur ser du på din yrkesroll?

 Beskriv en vanlig arbetsdag

- hembesök? Finns det riktlinjer eller rutiner för besöket?

 Vad är det bästa/sämsta med ditt arbete?

Handlingsutrymme:

 Berätta vad som styr eller påverkar dig i ditt arbete med kunden?

- Vilket utrymme, att handla fritt, har du för att påverka kunden? (förhandling?) - Hur gör du för att påverka kunden?

- Har det utrymmet förändrats över tid?

 Hur upplever du möjligheterna att tillgodose kundens behov?

 Hur mycket får den äldres önskemål styra?

 Vilka överväganden görs när kunden framför ett önskemål?

- Har du varit med om att en kund ansökt om något utöver det vanliga?

- Om ja, hur hanterade du detta? Hur stor möjlighet har du att bevilja en sådan ansökan?

- Hur mycket styr utbudet av insatser?

- Händer det att man formar kunden för att denne ska kunna passa in och ta del av insatserna?

 I vilken grad känner du att du kan påverka ditt arbete med beslutsfattandet?

- Vad kan vara svårt i beviljande och avslag?

- Ger ni alltid skriftliga avslagsbeslut?

 Vad gör man om klienten inte vill ta emot hjälpen, men man ser att det behövs?

 Finns det riktlinjer för vilka insatser som erbjuds? Kan du beskriva några av dem?

- Om ja, hur strikta är de? Är det möjligt att frångå dem?

- Har du något exempel när du frångått riktlinjerna?

 Känner du någon press från chefer och politiker att följa riktlinjer?

 Påverkar kommunens ekonomi dina möjligheter att bevilja olika insatser? Hur?

 Som biståndshandläggare hamnar du mellan organisationen och samhället/hjälpsökande, hur ser du på den rollen (eller liknande)?

 Vilka fördelar / nackdelar ser du med det nuvarande handlingsutrymmet?

- Vad skulle kunna förbättra handlingsutrymmet?

 Händer det att ni diskuterar kollegor emellan om vilka insatser som bör beviljas?

- handledning, arbetsplatsmöten, informellt?

 Hur ser delegationsordningen ut i verksamheten?

- Får ni fatta alla beslut?

- Ser du det som positivt eller negativt? Skulle du vilja ändra något?

Makt

 Hur ser du på makt i ditt arbete?

- Hur anser du att makt yttrar sig i ditt arbete som biståndshandläggare?

- Upplever du att du har mycket makt? På vilket sätt?

- Upplever du dig själv som maktlös i ditt arbetet någon gång?

Övrigt:

 Vad skulle du vilja förändra/ förbättra inom äldreomsorgen (handläggarenhetens arbete)?

 Är det något du tycker vi missat som du vill ta upp eller något vi bör tänka på?