Förslag på fortsatt forskning och slutord

Då vi sökt information om organisationernas arbete har vi funnit det svårt att hitta forskning eller beskrivningar kring hur de olika organisationer som verkar på det suicidpreventiva området förhåller sig till varandra ifråga om värdegrunder, arbetssätt etc. I en fortsatt studie skulle det därför vara intressant att undersöka hur olika suicidpreventiva aktörer inom den ideella sektorn förhåller sig till varandra. Exempelvis skulle man kunna undersöka hur rollfördelningen mellan organisationerna ser ut ifråga om olika former av suicidpreventiva insatser samt hur organisationerna själva beskriver eller motiverar denna rollfördelning. Detta då det är av vikt för praktiker inom socialt arbete att samverka med aktörer inom den ideella sektorn som arbetar med suicidprevention och då representanter för den ideella sektorn även utbildar praktiker inom socialt arbete (Folkhälsomyndigheten, 2015).

En intressant aspekt av resultatet, som på grund av studiens utformning och syften fått begränsat utrymme, är hur informanterna tolkar och refererar till tidigare forskning om mäns hälsa och maskulinitetsideal. Denna aspekt berör frågan om hur forskningsproduktion inom exempelvis hälsovetenskap, genusvetenskap och socialt arbete omsätts i och legitimerat konkret suicidpreventivt arbete. I en fortsatt studie skulle genom exempelvis diskursanalys kunna hur maskulinitet konstrueras med hjälp av begrepp från olika kunskapstraditioner och discipliner. Detta för att utreda hur dessa kunskapstraditioner på olika sätt kan påverka bemötandet av och förståelsen av mäns psykiska hälsa.

Ytterligare förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka volontärs arbetssätt och förhållningssätt inom organisationerna för att utröna om de kan bidra med andra strategier vilka kan vara av relevans att nå män. En tänkbar studie är även att upprepa undersökningen med personer verksamma inom vård eller socialtjänst och jämföra resultaten med den aktuella studiens resultat i syfte att utröna skillnader i aktörernas arbetssätt. För att en sådan studie skulle generera resultat av mer generell relevans, krävs det att den aktuella studien upprepades med ett större materialunderlag.

Den aktuella studien baseras på ett litet material. De förklaringar till att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa och de strategier för att arbeta suicidpreventivt med män som identifierats i studien kan därför på intet sätt sägas vara giltiga för hela den ideella sektorns suicidpreventiva arbete med män.

Dock skulle den analys och den diskussion kring dessa förklaringar och strategier, som presenteras i studien, kunna vara av viss relevans. Detta i form av att eventuellt utgöra ett litet bidrag i den fortsatta diskussionen kring behovet av eller utformningen av särskilda metoder, interventioner och arbetssätt för att nå och hjälpa fler män i det suicidpreventiva arbetet.

70

Referenslista

Alin Åkerman,B., Franzén, M., Jokkinen, J., Vagnhammar Ringskog, S., (2008). Att förebygga självmord: Ett stödmaterial för media [Broschyr]. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Från: http://ki.se/sites/default/files/who_media_jan_2012.pdf

Björkman, J. (2010). Mellan staten och kapitalet: Civilsamhället under omkonstruktion. Stockholm:

Riksbankens jubileumsfond.

Blennberger, E. (1993). Begrepp och modeller. I SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete: Kartläggning och kunskapsöversikt: rapport (s.33-46). Stockholm: Fritze.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Bäfverfeldt, J., Johannisson, K., Hilte, M., Beskow, J., Jonsdottir, I.H., Jannert Kallenberg, U., Kadowaki, Å., Haugen, B., Eidorsson, S., Bengtsson, L., Ahlberg Gagnér, F. & Danielsson, U.

(2014). Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom? [Elektronisk resurs]. Volante.

Börjesson, M. & Palmblad, E. (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Connell, R. (2008). Maskuliniteter. (2. uppl). Göteborg: Daidalos.

Connell, R. (2009). Om genus. (2., utvidgade och omarb. uppl.) Göteborg: Daidalos.

Donaldson, M. (1991). Time of our lives: Labour and love in the working class. London: Allen &

Unwin.

Folkhälsomyndigheten. (2015). Struktur för kunskapsbaserad suicidprevention [Elektronisk resurs]

Ett förslag till samordnad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt suicidförebyggande arbete. Stockholm: Folkhälsomyndigheten

Forsman, B. (1997). Forskningsetik: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Gavelin, K., Kassman, A. & Engel, C. (2010). Om idéburna organisationers särart & mervärde: En forskningskartläggning. Tematisk studie 1. Stockholm: Överenskommelsen.

Giddens, A. & Griffiths, S. (2007). Sociologi. (4., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Grönberg, Modig, Söderberg och von Essen. (2013). Jag vill leva men inte såhär. MIND (Föreningen psykisk hälsa) Stockholm: MIND

Hedlund, G. & Montin, S. (red.) (2009). Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden.

Hilte, M. (2014). Medikaliseringen av mäns hälsa [Elektronisk resurs]. Volante.

Hyllander, K. (2014). Maskulinitet, våld och suicidprevention. Psykisk hälsa: Män och självmord, vad betyder mansnormen?55(3), (s.24-27).

71

Jalmert, L. (1984). Den svenske mannen. Stockholm: Tiden i samarbete med Arbetsgruppen om mansrollen.

Jalmert, L. (2014). Maskulinitetsnormer och suicid. Psykisk hälsa: Män och självmord, vad betyder mansnormen?55(3), (s.19-23).

Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö:

Liber.

Johansson, A.(2014). Prevention. Hämtad 31/3 2015, från Karolinska Institutet http://ki.se/nasp/suicidpreventiva-natverk

Johansson, A. (2014). NASP som nationell expert i suicidprevention. Hämtad 31/3 2015, från Karolinska Institutet http://ki.se/nasp/nasp-som-nationell-expert-i-suicidprevention Karolinska Institutet. (2013). Fakta om självmord. Hämtad 26/4 2015 från Karolinska Institutet

http://ki.se/forskning/fakta-om-sjalvmord

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lundström, T. & Wijkström, F. (1995). Från röst till service?: Den svenska ideella sektorn i förändring. Sköndal: Sköndalsinstitutet.

Messner, M.A. (1992). Power at play: Sports and the problem of masculinity. Boston: Beacon Press.

Michanek, Månsson, Swärd, Amundin, Lindberg, Stolt & Ala., (2012). Suicidnära patienter:

Riskfaktorer. Hämtad 15/4 2015 från Psykiatristöd Stockholms läns landsting http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Suicidnara-patienter/#Riskfaktorer

MIND. (2015). Utbildning och publikationer. Hämtad 30/4 2015 från MIND https//:www.mind.se/utbildning-och-publikationer/

MIND. (2014). Seminarium 10/9, "Män och självmord” [Videofil]. Hämtad från:

https://youtu.be/gbDAq_nOEkQ

MIND. (2014). Psykisk hälsa: Män och självmord, vad betyder mansnormen?55(3)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. (1998). Statistik över självmord i Sverige samt självmord och självmordsförsök i Stockholms län 1980-1996.

Stockholm: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.

Olofsson, C. (2008). Pionjär inom mansforskningen. Hämtad 10 juli, 2015, från Nationella sekretariatet för genusforskning,

http://www.genus.se/meromgenus/teman/jamstalldhet/portrattet--lars-jalmert

Oransky, M., Fisher, C., (2009). The development and validation of the meanings of adolescent masculinity scale. Psychology of Men & Masculinity, Vol. 10(1), (s.57-72).

Ottosson, J-O. (2015). Självmord I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 maj 2015 från Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C3%A4lvmord#sociokulturellt-perspektiv

72

Pierre, J. & Peters, B.G. (2000). Governance, politics and the state. Basingstoke: Macmillan.

Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Hämtad 15/3 2015 från Regeringen http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf

Ringskog, S. (2001). Könsparadoxen: Varför tar dubbelt så många män än kvinnor sina liv, samtidigt som det är flest kvinnor som är deprimerade? Stockholm: Nationellt centrum för

suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.

Rutz, W. (2014) Männens depression och suicidalitet. Kliniska fynd, utmaningar och lösningar.

Psykisk hälsa: Män och självmord, vad betyder mansnormen? Vol. 55(3), (s.35-41)

SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Hämtad 30 april 2015 från Sveriges Riksdag

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/

SFS nr: 1993:387 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad 30 april från Sveriges Riksdag

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993387-om-stod-och-ser_sfs-1993-387/

Sjögren, Berg, Hyllander& Söderström. (2012). Före han slår - Om effektiva våldsförebyggande metoder med genusperspektiv. Stockholm: Ungdomsstyrelsen

Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2009). Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod. (2., [kompletterade och utvidgade] uppl.) Malmö: Liber.

SOU 2014:6 Män och jämställdhet: Betänkande. Stockholm: Fritze.

SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete: Kartläggning och kunskapsöversikt: rapport. Stockholm:

Fritze.

Socialstyrelsen. (2005). Socialstyrelsen och den sociala ideella sektorn [Elektronisk resurs]: En beskrivning och diskussion av utveckling i omvärld och av egna insatser åren 2001-2004, samt beslut om fortsatt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen & Statens Folkhälsoinstitut. (2006). Förslag till nationellt program för

suicidprevention [Elektronisk resurs]: Befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2015). Dödsorsaker 2013 = Causes of death 2013. ([Rev. utg.]). Stockholm:

Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2004). Möten: I den sociala frivilligsektorn. Stockholm: Socialstyrelsen

Svedberg, L. (2005) Några karaktäristika och utvecklingsdrag för frivilligt socialt arbete. I Socialstyrelsen. (2005). Socialstyrelsen och den sociala ideella sektorn [Elektronisk resurs]:

En beskrivning och diskussion av utveckling i omvärld och av egna insatser åren 2001-2004, samt beslut om fortsatt arbete. (s. 22-28). Stockholm: Socialstyrelsen.

Svedberg, L., von Eseen, J. & Jegermalm, M. (2010). Svenskarnas ideella engagemang är större än någonsin: Insatser i och utanför föreningslivet - rapport till regeringskansliet. Stockholm:

Enheten för forskning om det civila samhället, Ersta Sköndal Högskola

73

Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wetherell, M. & Edley, N. (1999). Negotiating hegemonic masculinity: Imaginary positions and psycho-discursive practices. Feminism & psychology. (9(1999):3, s. 335-356).

White, A. et al. (2011). The State of Men´s Health in Europe, Extended Report, European Union.

Hämtad 17/3 2015 från Europeiska Unionen

http://ec.europa.eu/health/population_groups/docs/men_health_report_en.pdf

Wijkström, F. (red.) (2012). Civilsamhället i samhällskontraktet: En antologi om vad som står på spel.

(1. uppl.) [Stockholm]: European Civil Society Press.

World Health Organization. & Krug, E.G. (2002). World report on violence and health [Elektronisk resurs]. Geneva: World Health Organization.

Överenskommelsen. (2010). Begrepp. Hämtad: 30 april 2015, från Överenskommelsen, http://www.overenskommelsen.se/begrepp.html

74