Förslag på fortsatt forskning

Denna studie väcker tankar till olika ingångar på fortsatt forskning inom ämnet. Den första tanken handlar om att utforma en studie på skolor där det testas att använda musik i skolan, i syftet att minska psykiska och psykosomatiska symptom. Idén är att först fråga informanterna om deras psykiska och psykosomatiska symptom. Tanken är sedan att musik som av majoriteten av informanterna tolkas som lugnande, ångestdämpande eller stressreducerande kan användas under eller inför situationer där dessa känslor och upplevelser kan dyka upp. Efter att en sådan provperiod är genomförd skulle informanterna sedan frågas igen om deras psykiska och psykosomatiska symptom, för att se om någon förbättring har skett. Även frågor om varför de tror eller inte tror förbättringar har skett skulle ställas. Studien skulle kunna genomföras genom att använda intervjuer och/eller enkäter som metod.

Den andra tanken som väcks är en idé om att göra en större mer utvecklad studie inom detta ämne. Där det är möjligt att använda intervjuer som komplement till enkäter, för att få en chans att ställa följdfrågor och nå ett ännu djupare resultat, med nya ingångsvinklar. En större fördjupning inom ämnet psykosomatiska symptom skulle också kunna utföras i en studie.

Referenser

Aalbers, Sonja., Fusar-Poli, Laura., Freeman, Ruth E., Spreen, Marinus., Ket, Johannes CF., Vink, Annemiek C., Mataros, Anna., Gold, Christian., Chen, Xi-Jing., & Crawford Mike. (2017). Music therapy for depression Cochrane Database of Systematic Reviews. (11). Hämtad 2018-04-08, från:

http://www.cochrane.org/CD004517/DEPRESSN_music-therapy-depression

Ahrne, Göran., & Svensson, Peter. (red.) (2015). Kvalitativa metoder i

samhällsvetenskapen. Ahrne, Göran., & Svensson, Peter. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Allwood, Carl Martin,. & Erikson, Martin. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori:

för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur.

Beck, Robert. (2000). Choral Singing, Performance Perception, and Immune System Changes in Salivary Immunoglobulin A and Cortisol. Music Perception Fall. 18(01), 87-106. Hämtad 2018-04-08, från: https://escholarship.org/uc/item/1qf5f7bc

Bengtsson, Jan. (2001). Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys

fenomenologi. (3., rev. uppl., 3 tr. 2013). Göteborg: Daidalos.

Bengtsson, Jan. (2005). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en

livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2., rev. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Bhatti, Adnan Mehmood., Majid, Muhammad., Anwar, Syed Muhammad., & Khan, Bilal. (2016). Human emotion recognition and analysis in response to audio music using brain signals Computers in Human Behavior. 65, 267-275. Hämtad 2018-04-10, från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S07475632 16305945

Bjurwill, Christer. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.

Chanda, Mona Lisa., & Levitin, Daniel J. (2013). The neurochemistry of music. 17(4), 179-193. Hämtad 2018-04-08, från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364661313000491

Cook, Nicholas. (2000). Music: a very short introduction. Oxford: Oxford University Press.

Enkätstudie genomförd under perioden 7 mars-17 april.

Erkkilä, Jaakko., Punkanen, Marko., Fachner, Jörg., Ala-Ruona, Esa., Pöntiö, Inga., Tervaniemi, Mari., Vanhala, Mauno., & Gold, Christian. (2011). Individual music therapy for depression: randomised controlled trial. The British Journal of Psychiatry. 199(2), 132-139. Hämtad 2018-04-08, från:

https://www.cambridge.org/core/journals/the-british-journal-of- psychiatry/article/individual-music-therapy-for-depression-randomised-controlled-trial/A1CD72904929CECCB956F4F3B09605AF

Fancourt, Daisy., Ockelford, Adam., & Belai, Abi. (2014). The

psychoneuroimmunological effects of music: A systematic review and a new model

Brain, Behavior, and Immunity. 36, 15-26. Hämtad från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0889159113005138 (hämtad 18-04-08).

Ferm, Cecilia. (2004). Öppenhet och medvetenhet: en fenomenologisk studie av

musikdidaktisk interaktion. (Doktorsavhandling) Luleå: Luleå tekniska universitet.

Hämtad 2018-04-08, från: https://www.ltu.se

Gabrielsson, Alf. (2008). Starka musikupplevelser: musik är mycket mer än bara musik. Hedemora: Gidlund.

Gold, Christian., Solli, Hans Petter., Krüger, Viggo., & Atle Lie, Stein. (2009). Dose-response relationship in music therapy for people with serious mental disorders: Systematic review and meta analysis. Clinical Psychology Review. 29(3), 193-207. Hämtad 2018-04-08, från:

Husserl, Edmund. (1995). Fenomenologins idé. (2. uppl.) Göteborg: Daidalos.

Husserl, Edmund. (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm: Thales.

Koelsch, Stefan. (2010). Towards a neural basis of music-evoked emotions. Cognitive

Sciences. 14(3), 131-137. Hämtad 2018-04-08, från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364661310000033

Kvale, Steinar., & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kylén, Jan-Axel. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning.

Leijonhufvud, Susanna. (2011). Sångupplevelse - en klingade bekräftelse på min

existens i världen: en fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv.

(Licentiat-uppsats, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Stockholm). Hämtad 2018-04-26, från: http://kmh.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=-129

Lilliestam, Lars. (2009). Musikliv: vad människor gör med musik - och musik med

människor. 2. rev. uppl. Göteborg: Ejeby.

Musik. (u.å). I NE.se. Hämtad 2018-03-26, från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/musik

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor [Mucf]. (2015). Psykiska och

psykosomatiska symptom. Stockholm. Hämtad 2018-03-26, från:

http://www.ungidag.se/indikator/fysisk_och_psykisk_halsa/psykiska-och-psykosomatiska-symptom-psykiska-symptom

Psykosomatisk sjukdom. (u.å). I NE.se. Hämtad 2018-04-05, från:

Ruud, Even. (2002). Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Ejeby.

Sander, Åke (1999). Edmund Husserls fenomenologiska tradition. Allwood, Carl Martin., & Erikson, Martin G. Vetenskapsteori för psykologi och andra

samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Sjögren, Julia (2016). Vad lyssnar du på? Om ungdomar musik och identitet. Uppsats på grundläggande nivå. Växjö: Linnéuniversitetet.

Skolverket. (2011). Ämne – Musik Stockholm. Hämtad 2018-05-01, från:

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=mus&tos=gy

Socialstyrelsen. (2017). Hälsan allt bättre, men ångest och oro ökar. Stockholm. Hämtad 2018-03-30, från: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/halsanalltbattre-menangestochorookar

Spiegelberg, Herbert. (1976). The phenomenological movement: an historical

introduction. 2. (2 ed.) The Hague:

Theorell, Töres. (2009). Noter om musik och hälsa. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

Trost, Jan., & Hultåker, Oscar. (2016). Enkätboken. 5. [moderniserade och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet

Hämtad 2018-01-18, från:

Bilagor