8 Sanningskriterier och fortsatt forskning
8.2 Förslag på fortsatt forskning
Denna studie bygger i stort på den tidigare forskning som har gjorts kring sambandet mellan hållbarhet och finansiella resultat på den privata marknaden. Vi har inte funnit tidigare studier som gjort samma typ av kvantitativa undersökningar på kommuner, och därför har vi många gånger fått resonera oss fram till passande variabler och metoder. Finansiella resultat har inte riktigt samma värde i kommuner som det har i privata bolag då kommunernas mål inte primärt är ekonomisk vinst, och det är anledningen till att vi har testat flera olika typer av mått som beroende variabler. De finansiella mått som har undersökts är årets resultat, avkastning på totala tillgångar och årets kostnader hos kommunerna, och vi har även testat om det finns ett samband mellan befolkningstillväxt och de gröna nyckeltalen. Som vi tidigare nämnt är dock inget av dessa mått nödvändigtvis det mest optimala för att mäta prestation hos en kommun, och för fortsatt forskning anser vi att det skulle vara av intresse att undersöka om det finns bättre mått för att mäta kommunernas prestation. Även de kontrollvariabler som vi har använt i regressionsanalyserna har vi till stor del själva resonerat oss fram till med viss hjälp från tidigare forskning på privata bolag. Förmodligen finns det mått som vi inte har tänkt på som hade varit bra att inkludera, så till framtida studier rekommenderar vi att tänka öppet och inte okritiskt använda samma variabler som i denna studie.
Tidsperioden som vi undersökt är tre år eftersom att bortfallet av de gröna nyckeltalen ökar ju längre bakåt i tiden vi går. Detta beror troligen både på att antalet medlemmar var färre och att viss data saknades. Det skulle därför vara av intresse att göra undersökningen lägre fram i tiden för att inkludera fler kommuner och nyckeltal.
I vår studie har vi undersökt om det finns några skillnader mellan medlemmarna i SEKOM och de övriga kommunerna men endast i resultat, avkastning på totala
tillgångar, kostnader, skatt, arbetslöshet, medelålder, befolkningsförändring och yta. Vi
tycker att det hade varit spännande att kunna jämföra hållbarhet mellan grupperna om vi hade funnit sådana mått för alla 290 kommuner. Vårt förslag på framtida forskning är därför att försöka hitta ett gemensamt mått på hållbarhet så att det går att jämföra mellan de två grupperna.
Referenser
Al-Tuwaijri, S. A., Christensen, T. E., & Hughes, K. (2004). The relations among environmental disclosure, environmental performance, and economic performance: a simultaneous equations approach. Accounting, Organizations and Society, 29 (5–6), 447–471.
Arbetsförmedlingen. (u.å.) Tidigare statistik. Statistik och publikationer [data].
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-
publikationer/Statistik/Tidigare-statistik.html. [Hämtad 2017-04-06].
Arbetsförmedlingen (2017, 12 januari). Färre arbetslösa 2016. [Pressmeddelande].
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-
oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2017-01-12-Farre- arbetslosa-2016.html. [Hämtad 2017-04-06].
Arbetsförmedlingen (u.å.) Förklaring av Arbetsförmedlingens statistiken.
Arbetsförmedlingen. http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och- publikationer/Statistik/Forklaring-av-statistiken.html. [Hämtad 2017-04-06].
Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori: -policy och -praxis. 2:a uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Ball, A. & Grubnic, S. (2007). Sustainability accounting and accountability in the public sector. I: Unerman, J., Bebbington, J. & O’Dwyer, B., red. Sustainability accounting
and accountability. 1:a uppl. New York: Routledge. ss. 243-265.
Benneworth, P., Conroy, L., & Roberts, P. (2002). Strategic Connectivity, Sustainable Development and the New English Regional Governance. Journal of Environmental
Planning and Management, 45 (2), 199–217.
Bergström, S., Catasús, B., & Ljungdahl, F. (2002). Miljöredovisning. 2:a uppl. Malmö: Liber Ekonomi.
Berk, J. B., & DeMarzo, P. M. (2014). Corporate finance. 3:e uppl. Boston: Pearson. Brealey, R. A., Myers, S. C., & Allen, F. (2014). Principles of corporate finance. 11:e uppl. New York: McGraw-Hill Irwin.
Brundtland Commission. (1987). Our common future: Report of the World Commission
on Environment and Development. [Rapport] Oslo: UN Documents. Tillgänglig via: http://www.un-documents.net/ocf-02.htm#IV. [Hämtad 2017-02-13].
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber.
Byström, J., & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. 7:e uppl. Stockholm: Natur & kultur.
Campbell, D. (2003). Intra- and intersectoral effects in environmental disclosures: evidence for legitimacy theory? Business Strategy and the Environment, 12 (6), 357– 371.
Civilutskottet, Riksdagsförvaltningen. (2016). Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, Civilutskottets betänkande 2016/17:CU2 [Betänkande]
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/foretagens-rapportering-
om-hallbarhet-och_H401CU2. [Hämtad 2017-02-15].
Crane, A., & Matten, D. (2010). Business ethics: managing corporate citizenship and
sustainability in the age of globalization. 3:e uppl. Oxford ; New York: Oxford
University Press.
Dahmström, K. (2005). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk
undersökning. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal,
15 (3), 282–311.
Deggan, C. (2007). Organizational legitimacy as a motive for sustainability reporting. I: Unerman, J., Bebbington, J. & O’Dwyer, B., red. Sustainability accounting and
accountability. 1:a uppl. New York: Routledge. ss. 137-139.
Deegan, C., & Unerman, J. (2006). Financial accounting theory (European edition). Maidenhead: McGraw-Hill Education.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American
Sociological Review, 48 (2), 147–160.
Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra
världen med siffror. Lund: Studentlitteratur.
Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1:a uppl. Stockholm: Studentlitteratur.
Donaldson, T., & Preston, L. E. (1995). The Stakeholder Theory of the Corporation: Concepts, Evidence, and Implications. The Academy of Management Review, 20 (1), 65. Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Elkington, J. (1998). Partnerships from cannibals with forks: The triple bottom line of 21st-century business. Environmental Quality Management, 8 (1), 37–51.
European Commission (u.å.) Corporate Social Responsibility (CSR). European
Commission. http://ec.europa.eu/growth/industry/corporate-social-responsibility_sv. [Hämtad 2017-02-13].
Falköpings kommun, (2016). Hållbarhetsredovisning 2015, I: Årsredovisning 2015. [elektronisk]. Tillgånglig via:
http://www.falkoping.se/byggabomiljo/hallbarutveckling.4.7865cfaf121d36819ec80001 50770.html. [Hämtad 2017-02-13].
Fransson, J. (2017, januari 18). Svenska företag bland de bästa i världen på hållbarhetsrapportering. KPMG. https://home.kpmg.com/se/sv/home/nyheter- rapporter/2015/12/se-news-svenska-foretag-bland-de-basta-i-varlden-pa- hallbarhetsrapportering.html. [Hämtad 2017-02-13].
Freeman, R. E. (1984). Strategic Management: A Stakeholder Approach. Cambridge University Press.
Freeman, R. E. (1994). The Politics of Stakeholder Theory: Some Future Directions.
Business Ethics Quarterly, 4 (4), 409–421.
Friede, G., Busch, T., & Bassen, A. (2015). ESG and financial performance: aggregated evidence from more than 2000 empirical studies. Journal of Sustainable Finance &
Investment, 5 (4), 210–233.
Friedman, M. (1970). The Social Responsibility of Business Is to Increase Its Profits.
The New York Times Magazine, 13 september 1970. Tillgänglig via:
http://www.colorado.edu/studentgroups/libertarians/issues/friedman-soc-resp- business.html. [Hämtad 2017-02-23].
Frostenson, M., Helin, S., & Sandström, J. (2015). Hållbarhetsredovisning: grunder,
praktik och funktion. 2: uppl. Stockholm: Liber.
Global Reporting Initiative (GRI) (u.å.c). About GRI. GRI
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/Pages/default.aspx [Hämtad 2017-02-15].
Global Reporting Initiative (GRI) (u.å.b). GRI’s History. GRI.
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/gri- history/Pages/GRI's%20history.aspx [Hämtad 2017-02-15].
Global Reporting Initiative (GRI). (u.å.a) Riktlinjer för hållbarhetsredovisning 2000- 2006, GRI https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/GRI-G3-Swedish-
Reporting-Guidelines.pdf[Hämtad 2017-02-14]
Goll, I., & Rasheed, A. A. (2004). The Moderating Effect of Environmental Munificence and Dynamism on the Relationship Between Discretionary Social Responsibility and Firm Performance. Journal of Business Ethics, 49 (1), 41–54. Gray, R., Owen, D., & Adams, C. (1996). Accounting & accountability: changes and
challenges in corporate social and environmental reporting. London: Prentice Hall.
Günther, E., Hoppe, H., & Endrikat, J. (2012). Corporate financial performance and corporate environmental performance: A perfect match? Zeitschrift für Umweltpolitik
Hall, T. J. (2011). The triple bottom line: what is it and how does it work? Indiana
business review, 86 (1), 4-8.
Hatch, M. J., & Cunliffe, A. L. (2013). Organization theory: modern, symbolic, and
postmodern perspectives. 3:e uppl. Storbritannien: Oxford University Press.
Hedlund, S. (2007). Institutionell teori: ekonomiska aktörer, spelregler och
samhällsnormer. 1.a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Justitiedepartementet (2016). Företagens rapportering om hållbarhet och
mångfaldspolicy [lagrådsremiss]. Stockholm: Justitiedepartementet. Tillgånglig via:
http://www.regeringen.se/49aea4/contentassets/951e5cdee12e439c87828e06c7f268a6/f oretagens-rapportering-om-hallbarhet-och-mangfaldspolicy. [Hämtad 2017-02-14] Klimatkommunerna (2015, 27 oktober). Om oss. Klimatkommunerna.
http://www.klimatkommunerna.se/Om-klimatkommunerna/. [Hämtad 2017-02-14].
Körner, S., & Wahlgren, L. (2015). Statistiska metoder. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, L.-O. (2016). När ska statliga verk och myndigheter tillåtas hållbarhetsredovisa? Tidningen Balans [Online] 8 april. Tillgänglig via:
http://www.tidningenbalans.se/debatt/nar-ska-statliga-verk-och-myndigheter-tillatas- hallbarhetsredovisa/. [Hämtad 2017-02-13].
Lundåsen, S. (2005). Socioeconomic Development and Voluntary Associations in Swedish Municipalities. International Journal of Public Administration, 28 (9–10), 787–795.
Mascarenhas, A., Coelho, P., Subtil, E., & Ramos, T. B. (2010). The role of common local indicators in regional sustainability assessment. Ecological Indicators, 10 (3), 646–656.
Moir, L. (2001). What do we mean by corporate social responsibility? Corporate
Governance: The International Journal of Business in Society, 1 (2), 16–22.
Moura-Leite, R. C., & Padgett, R. C. (2011). Historical background of corporate social responsibility. Social Responsibility Journal, 7 (4), 528-539
Naturvårdsverket (2016a, 7 juli) . Generationsmålet. miljömål.se
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Generationsmalet/. [Hämtad 2017-02-13]. Naturvårdsverket (2016b, 21 oktober). Miljömål - Kommunerna. miljömål.se
http://www.miljomal.se/sv/Vem-gor-vad/Kommunerna/. [Hämtad 2017-02-13].
Naturvårdsverket (2017a, 3 mars) Miljömålssystemets historia. miljömål.se.
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Miljomalssystemets-historik/. [Hämtad 2017-05- 05].
Naturvårdsverket (2017b) Om biotopskyddsområden som skyddsform.
Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad- natur/Biotopskyddsomraden/. [Hämtad 2017-03-09].
Norman, W., & MacDonald, C. (2004). Getting to the bottom of “triple bottom line”.
Business Ethics Quarterly, 14 (2), 243–262.
Patel, R., & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Peloza, J., & Yachnin, R. (2008). Valuing business sustainability: A systematic review.
Research Network for Business Sustainability Knowledge Project Series.
http://nbs.net/fr/files/2011/08/NBS_Valori_SystRev1.pdf. [Hämtad 2017-02-12]. Regeringskansliet (2007, 11 september). Riktlinjer för extern rapportering för företag
med statligt ägande. [Riktlinjer]. Stockholm: Näringsdepartementet
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2007/12/n7042/ [Hämtad 2017-02-13]. Regeringskansliet (u.å.) Sveriges miljömål, Regeringskansliet [Hemsida].
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-miljomal/ [Hämtad 2017-02-13]. Saunders, M. N. K., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research methods for business
students. 5:e uppl. New York: Prentice Hall.
SCB (2017, 21 februari). Befolkningsstatistik, Inrikes flyttningar 1998-2016 . [Statistik].
SCB.
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/. [Hämtad 2017-04-05].
SCB (u.å.b) Statistikdatabasen. [Statistik].
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/?rxid=633fe5a4-f8f3-461f-babc- 7617f6e4ac34. [Hämtad 2017-02-28].
SCB (u.å.a) Statistikdatabasen, Resultaträkning för kommuner efter region och resultaträkningsposter 1998 - 2016. [Statistik].
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107A
/ResultKn/?rxid=633fe5a4-f8f3-461f-babc-7617f6e4ac34. [Hämtad 2017-02-28].
Sciulli, N. (2011). The views of managers from a local coastal council on sustainability reporting issues: An Australian-based case study. Qualitative Research in Accounting &
Management, 8 (2), 139–160.
Scott, W. R. (1992). Organizations: rational, natural, and open systems. 3:e uppl. Englewood Cliffs: Prentice Hall.
SEKOM. (u.å.c) Gröna nyckeltal. Sveriges ekokommuner.
http://www.sekom.se/index.php/om-sekom/groena-nyckeltal. [Hämtad 2017-02-07].
SEKOM. (u.å.d) Gröna nyckeltal. Sveriges ekokommuner.
SEKOM. (u.å.e) Gröna nyckeltal, miljöcertifierat skogsbruk. Sveriges ekokommuner.
http://sekom.miljobarometern.se/5-miljocertifierat-skogsbruk/. [Hämtad 2017-04-20]. SEKOM (u.å.a). Mål och stadgar. Sveriges ekokommuner
http://www.sekom.se/index.php/om-sekom/mal-och-stadgar [Hämtad 2017-02-17].
SEKOM. (u.å.b) Om SEKOM. Sveriges ekokommuner.
http://www.sekom.se/index.php/om-sekom.[Hämtad 2017-02-07].
SFS 2002:903 Lag om ändring i regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet. Tillgänglig via: https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20020903.pdf. [Hämtad 2017-02- 07].
Spicer, B. H. (1978). Investors, corporate social performance and information disclosure: An empirical study. Accounting Review, 52 (1), 94–111.
Studenmund, A. H. (2014). Using econometrics: a practical guide (Pearson new
international edition). 6:e uppl. Harlow: Pearson Education.
Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches.
Academy of management review, 20 (3), 571–610.
Sveriges kommuner och landsting (2005). Hushållning i lagens namn: att sköta
ekonomin med mål, uppföljnig och åtgärder: god ekonomisk hushållning [Broschyr].
Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/hushallning-i-lagens-namn-att-skota-ekonomin-med- mal-uppfoljning-och-atgarder.html. [Hämtad 2017-03-02].
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2017) Fakta om kommuner, landsting och regioner. SKL.
https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting.432.html. [Hämtad 2017-04-22].
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2015). God ekonomisk hushållning. SKL.
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/godekonomiskhushallning.1715.html. [Hämtad 2017-02-15].
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2017a). Kommuner och landsting. SKL.
https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting.431.html. [Hämtad 2017-02-13].
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2017b). Kommunernas åtaganden. Sveriges
kommuner och landsting.
https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommunernasata ganden.3683.html [Hämtad 2017-02-13].
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2017) Kommungruppsindelning. SKL.
https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommungruppsi ndelning.2051.html. [Hämtad 2017-03-15].
Sveriges riksdag (2016) Krav på redovisning av hållbarhetsarbete för stora företag (CU2), Civilutskottets betänkande 2016/17:CU2
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/foretagens-
rapportering-om-hallbarhet-och_H401CU2. [Hämtad 2017-02-13].
Tagesson, T. (2007). Utgångspunkter för offentlig sektors redovisning–introduktion till
en ramverksdiskussion. [Rapport] Rådet för kommunal redovisning (RKA)
http://www.rkr.se/wp-content/uploads/2014/03/RKR_rapport_07-10-12_nr_2doc1.pdf.
[Hämtad 2017-03-01].
Tanguay, G. A., Rajaonson, J., Lefebvre, J.-F., & Lanoie, P. (2010). Measuring the sustainability of cities: An analysis of the use of local indicators. Ecological Indicators,
10 (2), 407–418.
Thurén, T., & Liber AB. (2013). Källkritik. 3:e uppl. Stockholm: Liber.
Unerman, J., Bebbington, J., & O’Dwyer, B. (2007). Sustainability accounting and
accountability. 1:a uppl. New York: Routledge.
Van Beurden, P., & Gössling, T. (2008). The worth of values–a literature review on the relation between corporate social and financial performance. Journal of business ethics,
82 (2), 407–424.
Vattenfall. (u.å) Våra energikällor. Vattenfall.
https://www.vattenfall.se/elavtal/energikallor/.[Hämtad 2017-03-16]. Vaxholm (u.å.). Hållbarhetsredovisning 2015. [elektronisk].Tillgänglig via:
https://www.vaxholm.se/download/18.6209af31560ca1094883139/1470732238827/Slut
version+H%C3%85LLBARHESREDOVISNING+2015.pdf.[Hämtad 2017-02-13].
Zeghal, D., & Ahmed, S. A. (1990). Comparison of Social Responsibility Information Disclosure Media Used by Canadian Firms. Accounting, Auditing & Accountability