I vårt arbete har frågor väckts hur specialläraren med sin didaktiska och elevcentrerade kunskap kring matematiken skulle kunna bidra till att mer aktivt utveckla lärmiljöerna och matematikundervisningen. Som förslag på fortsatt forskning vore det intressant att studera speciallärares samarbete med
förstelärare på skolorna. Hur dessa två yrkeskategorier kan samarbeta och utveckla skolan i kraft av sin gemensamma kompetens och i samspel med övrig skolpersonal.
En annan intressant sak att studera skulle kunna vara det pedagogiska ledarskapet på skolorna och hur den specialpedagogiska kompetensen får ta plats i det sammanhanget utifrån ett förebyggande
perspektiv. I vilken grad finns den specialpedagogiska kompetensen i ledningsgruppen på skolorna?
41
Referenslista
Adler, B. (2001). Matematikscreening II. Kognitivt centrum.Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
von Ahlefeld Nisser, D. (2013). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag.
Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34,
246-264.
Anghileri, J. (2006). Teaching number sense. (2nd ed.) London; New York: Continuum. Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Natur och kultur. Stockholm.
Andrée, M. (2010). Levda läroplaner i individorganiserad NO-undervisning. I. Eriksson, I., Lindberg,V. & Österlind, E. (red), Uppdrag undervisning: kunskap och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Arevik, S. & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkande synligt: en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Aspelin, J. (2013). Vad är relationell specialpedagogik? I J. Aspelin (red), Relationell
specialpedagogik: i teori och praktik. (ss. 13-25). Kristianstad: University Press
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla – några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. Atterström, H. & Persson, R.S. (2000). Brister eller olikheter?: specialpedagogik på alternativa
grundvalar. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, C. & Lyvke, V. (2014). Speciallärare-nybyggare i skolan? En enkätstudie kring
speciallärares yrkesroll och didaktiska kompetenser. (Magisteruppsats), Göteborgs universitet,
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/36773/1/gupea_2077_36773_1.pdf.
Cervin, E. (2016, mars). Ett begrepp i blåsväder. Specialpedagogik, (2) 21-26. Från
https://www.facebook.com/Specialpedagogen/posts/923051757794108
Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2012). Fenomenografi. I Fejes, A., & Thornberg, R. (Red). Handbok
42 Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro Universitet: Örebro. Eriksson-Gustavsson, A. & Samuelsson, J. (2007). Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter:
en studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik. Linköping: institutionen för
beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Forsmark, S. (2009). Att lära matematik - främjande och hindrande faktorer. I A. Ahlberg (red.)
Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s. 231-250)
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Från
http://hdl.handle.net/2077/30583
Greene, R.W. (2008). Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken?
Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. Forskningsrapport.
Karlstad University Studies 2015:13. Karlstad universitet.
Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande. Göteborg. (Doktorsavhandling), Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession: Från
http://hdl.handle.net/2077/26669
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Helldin, R. (2007). Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten [Elektronisk resurs]: nutid och Framtid. Stockholm: HLS Förlag.
Helldin, R. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I Helldin, R. & Sahlin, B. (red.),
Etik i specialpedagogisk verksamhet: En fråga om perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Henriksson, C. (2009). Klassrumsflyktingar: pedagogiska situationer och relationer i
klassrummet. 1. uppl: Lund: Studentlitteratur.
Hylander, I. (2011). SAMVERKAN - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. FOG- RAPPORT nr 69/2011. Linköpings Universitet.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2012). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Norstedts
43
högskolor. Rapport 2006:10.
Högskoleverket (2012): Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk
kompetens i den svenska skolan. Rapport 2012:11 R. Stockholm: Högskoleverket.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i
behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling), Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
Juul, J., & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber.
Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Ett försök att
formulera en egen position. I Pedagogisk Forskning i Sverige 2009, årg 14, nr 1, s.45-58. ISSN
141-6788.
Kozulin, A. (2004). Vygotsky’s theory in the classroom: Introduction. European Journal of
Psychology of Education (19)(1) 3-7
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.) Lund:
Studentlitteratur. Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. (Doktorsavhandling), Göteborgs
universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Från http:// hdl.handle.net/ 2077/32806
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det?: aktuell forskning om svårigheter att förstå
och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos. Liber: Stockholm.
Ljungblad, A-L. (2001). Matematisk Medvetenhet. Argument Förlag AB: Varberg. Ljungblad, A-L.( 2016). Takt och hållning - en relationell studie om det oberäkneliga i
matematikundervisningen. (Doktorsvhandling), Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och
specialpedagogik. Från http://hdl.handle.net/2077/41112
Malmgren Hansen, A. (2002). Specialpedagoger - nybyggare i skolan. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm, Studies in Educational Sciences, 56.
Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik. Studentlitteratur: Lund.
Mazzocco, M. (2007). Defining an differentiating mathematical learning disabilities and difficulties. Berch, D. B., & Mazzocco, M. M. M. Why is math so hard for some children? London: Brookes.
44 Norman, A. (2013). Speciallärare i matematik – förväntningar och realitet. (Examensarbete), Umeå Universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:693711/FULLTEXT01.pdf
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever “i behov av särskilt stöd” vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. (1. uppl.) Östersund: Skolutvecklarna Sverige.
Popkewitz, T. (2010). Alchemies, disciplines, school subjects and teacher education reforms: Limits and possibilities. I I. Eriksson, V. Lindberg, & E. Österlind (red), Uppdrag undervisning: kunskap och
lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm. Utbildningsdepartementet. Från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
SFS 2011:186. Examensordning. Stockholm. Utbildningsdepartementet. Från
https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20110186.pdf
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Doktorsavhandling), Umeå universitet,
Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf
Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Säll, E. (2000). Lärarrollens olika skepnader; estradör, regissör och illuminatör. En longitudinell
studie av blivande lärares föreställningar. (Doktorsavhandling), Uppsala universitet, Institutionen för
pedagogik.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2016-04-11 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
von Wright, M. (2009). Initiativ och följsamhet i klassrummet: en studie i de pedagogiska villkoren för
45
Bilaga 1
Intervjufrågor
● Bakgrundsfrågor
Hur länge har du sammanlagt varit anställd som speciallärare? Vilken är din grundutbildning?
Vilket år tog du speciallärarexamen?
Är ni flera med specialpedagogisk kompetens eller funktion på skolan?
● Arbetsuppgifter
Beskriv vad du arbetar med? - antal elever
- uppgifter:
undervisning individuellt
undervisning i mindre grupp
undervisning i vanlig klass
kvalificerade samtal med enskilda elever
Rådgivning med elevassistenter
Rådgivning med lärare/arbetslag
Samverkan med vårdnadshavare
Samverkan med skolledning
Utredning, upprättande av åtgärdsprogram - vem skriver?
Samverkan med elevhälsan - sitter du i EHT?
Samverkan med externa stödfunktioner (BUP, Soc)
46 Samsyn med rektor om vilka arbetsuppgifter du ska ägna dig åt?
Har du en arbetsbeskrivning?
● Yrkesrelaterade värderingar
Vad var viktigt för dig när du började din utbildning? Vad tänkte du efter avslutad utbildning att du ville jobba med? Upplever du att din kompetens inom matematik tas tillvara? Vad anser du är specialläres speciella yrkeskunskap? Vad tycker du är orsaken till att elever får svårigheter i skolan? ● Förutsättningar Vilka förutsättningar upplever du att du har? - Hinner du med? Hur upplever du att samarbetet med klasslärarna fungerar? - Berätta? - Hur gör du? - Varför? Har du beslutsfattande roll?
- tex styra resurser - Hur upplever du era EHT möten?
-Vilka deltar?
--Diskuterar ni förhållningssätt?
-Gång? Är det läraren som anmäler ett ärende? Förebyggande?
47
Bilaga 2
Missivbrev
Till specialläraren i matematik!
Vi heter Jeanette Bernövall och Lisa Björklund och vi studerar till speciallärare med inriktning matematik på Stockholms universitet. Vårt examensarbete kommer att handla om
speciallärarrollen. Vi är intresserad av vilka erfarenheter du som speciallärare i matematik har. Dina synpunkter och erfarenheter är viktiga för oss i vår undersökning.
Intervjuerna beräknas ta ca 1, 5 h. Givetvis garanteras anonymitet, sekretess och konfidentialitet, vilket innebär att allt som sägs avidentifieras så att varken personens, skolans eller stadens namn kommer att kunna utläsas i examensarbetet. Diskussionen, som spelas in med hjälp av röstinspelning, kommer att transkriberas (nedtecknas) för att sedan analyseras av oss och vår handledare, Joacim Ramberg. Ditt deltagande är frivilligt och du kan avbryta din medverkan om och när som helst om du så önskar.
Tid för intervju sker efter överenskommelse med respektive informant.
Har du frågor om vår undersökning är du välkommen att kontakta oss via e-post eller mobil. Med vänlig hälsning och vi ser fram emot att du vill vara med!
Jeanette Bernövall och Lisa Björklund
48
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se