Arbetet utgår ifrån lärarnas uppfattning av det språkutvecklande uppdraget. Arbetet är därmed präglat av lärarnas subjektiva antaganden om sitt eget förhållande. Därför föreslås att komplettera arbetet med en observation av lärarnas verkliga beteende i samspelet med eleverna för att objektivera lärarnas synpunkter. Samtidigt rekommenderas att genomföra studien med ett högre antal lärare i företagsekonomi för att öka generaliserbarheten.
Arbetet belyser språkinriktad undervisning i företagsekonomi endast ur lärarnas och inte ur elevernas perspektiv. Det skulle vara intressant att analysera elevernas syn på språkinriktad undervisning. Förstår de målet med språkinriktad undervisning och erkänner de vikten av ett sådant arbetssätt? Samtidigt är frågan huruvida eleverna accepterar en större uppmjukning av ämnesgränserna mellan svenskan och andra ämnen. Lärare 6 hänvisar till att eleverna tänker mycket i ämnesbanorna och accepterar inte att en annan än svenskläraren återkopplar till deras språk. Frågan är alltså vilka ytterligare förutsättningar som borde skapas ur elevernas perspektiv så att eleverna kan utveckla sitt språk på bästa sätt.
Samtidigt vore det av betydelse att undersöka om det nuvarande skolsystemet med sin ämnesindelning och sina ämneslärare verkligen gynnar elevernas språkutveckling. Egentligen erfordrar språkinriktad undervisning att både lärare och elever tänker utanför ämnesbanorna och utvecklar en övergripande syn på språket. Det vore intressant att utforska följande frågor för att kunna utveckla det nuvarande arbetssättet: (1) Är en total eller delvis integration av svenskämnet i andra ämnen för att fría resurserna, så att både språk- och ämneslärare kan undervisa i ett tvålärarsystem i olika ämnen, av fördel för elevernas språkutveckling? (2) Gynnar ett genomgående upplägg med projektarbeten
där olika lärare tar ansvar för elevernas språkutveckling mer än den nuvarande ämnesindelningen?
Referenser
Ahlström, R., Bergius, B., Emanuelsson, G., Emanuelsson, L., Holmquist, M., Rystedt; E., & Wallby, K. (1996). Matematik – ett kommunikationsämne. Nämnaren TEMA, Göteborgs universitet. Göteborg: Nationellt centrum för matematik.
Andersson, L.-G. (1989). Attityder till språk. I Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf (red.) (1998). Språkutveckling under skoltiden, s. 117–142. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, J.-O., Ekström, C., Enqvist, J.,& Jansson, R. ( 2010). E2000 Compact Fek
1-2 Basbok. Malmö: Liber.
Arevik, S., & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkande synligt. En bok om
begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS Förlag.
Axelson (2009). Vardagsspråk och skolspråk i utvecklingen. I Axelsson, M.,& Jönsson, K. (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar, s. 148-172. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Cummins, J. (1981). The role of primary language development in promoting
educational success for language minority students. I California State Department. of Education (red.) Schooling and language of minority students: A theoretical framework, s. 16-62. Los Angeles: California State Dept. of Education.
Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the
crossfire. Clevedon, England: Multilingual Matters.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Echevarria, J., Vogt, M. & Short, D.-J. (2004). Making content comprehensible for English learners. The SIOP MODEL. USA: Pearson Education.
Edling, C.& Liljeros, F.(red). (2010). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och
social skiktning. Malmö: Liber.
Emanuelsson, G. (1995). Måltavlan: Språk, symboler och uttrycksformer. Namnaren 2, s. 2 –3. Tillgänglig: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0203_95_2.pdf
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Del II. Att få kunskap genom att fråga folk. Intervjuer. I Ahrne, G., & Svensson, P. (red.) (2015). Handbook i kvalitativa
metoder. Stockholm. Liber.
Europeiska kommissionen (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En
Europeisk referensram. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
publikationer
Evertsson, M. (2010). Kön. I Edling, C.& Liljeros, F.(red). (2010). Ett delat samhälle:
makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber.
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren&
Fallgren.
Gibbons, P. (2010). Lyft språket. Lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren& Fallgren.
Gipps, Caroline V. (1994). Beyond Testing. Towards a Theory of Educational
Assessment. London: The Falmer Press.
Hajer, M. och Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren& Fallgren.
Hedeboe, B., & Polias, J. (2008). Genrebyrån – En språkpedagogisk funktionell
grammatik i kontext. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Holmberg, P. & Karlsson, A.-M. (2006): Grammatik med betydelse. En introduktion till
funktionell grammatik. Ord och stil 37. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur Hyltenstamm, K. (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet, s.45-72. Liber: Stockholm
Hägerfeldt, G. (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber. Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B., & Sandell Ring, A. (2010). Låt språket bära. Genrepedagogik i
praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Karlsson, A.-M. (2007, oktober). Grammatik som förändrar världen - funktion före form. Språktidningen. Oktober 2007, s. 44-47. Hämtad 2016-10-10 från
http://spraktidningen.se/artiklar/2007/10/grammatik-som-forandrar-varlden-funktion-fore-form
Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I Dimenäs, J. (red.), Björkdahl Ordell, S., Davidsson, B., Dovemark, M., Eriksson, A., Holm, A.-S., Jonsson, A.-C., Karlsson, R., Kihlström, S.,& Malmqvist, J. (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket,
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Kaya, A. (2014). Språk är nyckeln till skolframgång. I Vestlin (red.) (2014). Se språket i
ämnet. Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet,
s.6-16. Stockholm: Lärarförlaget.
Kouns (2014). BESKRIV MED ORD. Fysiklärare utvecklar språkinriktad undervisning
på gymnasiet. (Doctoral thesis, Malmö Högskola. Fakulteten för lärande och samhälle).
Kuyumcu, E. (2011). Utvärdering av Knutbyprojektet. Genrebaserad undervisning i en
F-6-skola. Stockholm: Utbildningsförvaltningen Stockholms stad,
Språkforskningsinstitutet
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerup
Löthagen A., Lundenmark, P., & Modigh, A. (2008). Framgång genom språket.
Verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Stockholm:
Hallgren& Fallgren.
Martin, J .R. & Rothery, J.R. (1986). Writing Project Report No. 4. Sydney: University of Sydney
Marton, F. & Säljö, R. (1986). Kognitiv inriktning vid inlärning. I Marton, F., Entwistle, N. & Hounsell, D. (red) (1986). Hur vi lär. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Meltzer, J., & Hamann, E. (2004). Meeting the needs of adolescent English language
learners for literacy development and content area learning, Part 1: Focus on motivation and engagement . Providence, RI: The Education Alliance at Brown
University.
Meltzer, J., & Hamann, E. (2005). Meeting the needs of adolescent English language
learners for literacy development and content area learning, Part 2: Focus on
Classroom Teaching and Learning Strategies . Providence, RI: The Education Alliance
at Brown University.
Newmann, F.M. & Associates (1996). Authentic Achievement: Restructuring Schools
for Intellectual Quality. San Francisco: Jossey-Bass.
Rennstamm, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G., & Svensson, P. (red.) (2015). Handbook i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber Rovio-Johansson, A. & Johansson, I.-L. (2006) Lärandets kontextualitet. Hur utvecklas ekonomstudenters förståelse av ett grundläggande ekonomiskt begrepp under utbildningen? Didaktisk tidskrift 2006 Vol 16 2-3, 63-92.
Schleppegrell, M. J. (2005). Helping content area teachers work with academic
language: Pro- moting English Language learners’ literacy in history. Santa Barbara,
CA: UC Linguistic Minority Research Institute.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskola, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes. Hämtad 2016-09-17 från http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575
Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes. Hämtad 2016-09-17 från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705
Skolverket (2011c). Ämnes - och Kursplan Företagsekonomi. Hämtad 2016-09-17 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser
Skolverket (2012a). Greppa språket– ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012b). Få syn på språket – Ett kommentarmaterial om språk- och
kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Fritzes.
SOU 2010:53. Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om ”pojkkrisen”. Stockholm: Fritzes. Offentliga publikationer
Stehagen, H.( 2014). Språk i alla ämnen. Handbok för kunskaps- och språkutvecklande
undervisning. Stockholm: Gothia.
Svallfors, S. (2010). Klass. I Edling, C.& Liljeros, F.(red). (2010). Ett delat samhälle:
makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber.
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) (1998). 12 uppl. Stockholm: Norstedts.
Säljö, R. (2014). Den lärande människa – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P., Säljö, R., & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning - grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur
Bilagor