• No results found

Förslag på fortsatt forskning

In document Tolkningen av situationen (Page 61-74)

Det viktigaste framtida forskningsprojektet är att vidareutveckla de vinjetter som används i detta magisterarbete. Jag föreslår

• att minst tio vinjetter formuleras med minst två ytvalida påståenden var- dera, eftersom flera dåligt fungerande vinjetter och påståenden då kan strykas utan att den undre gränsen på 5-6 påståenden per begrepp under- skrids,

• att dessa totalt minst 20 påståenden prövas på minst 100 informanter, för att en god intern reliabilitet ska vara möjlig och för att de ska vara me- ningsfullt att göra en faktoranalys på det insamlade materialet,

• att de påståenden väljs ut där informanternas bedömningar (1) har en god och centrerad spridning, (2) ger instrumentet en god intern reliabilitet och (3) kan beskrivas med två distinkta dimensioner, samt

• att det valda urvalet av minst 5-6 påståenden per begrepp prövas på en ny grupp av minst 60 informanter, för att försäkra sig om att instrumentets goda kvalitetsegenskaper då kvarstår.

Först när ett väl fungerande instrument är utvecklat är det meningsfullt att jäm- föra resultatet med skattningar av ängslighet och undvikandegrad. För att en sådan jämförelse ska kunna fungera som en bekräftelse av teorin är det då vik- tigt att använda ett sannolikhetsurval.

REFERENSER

Ainsworth, M. D. S. (1967). Infancy in Uganda: Infant care and the growth of love. Baltimore: The John Hopkins University Press.

Ainsworth, M. D. S. (1991). Attachment and other affectional bonds across the life cycle. I C. M. Parkes, J. Stevenson-Hinde & P. Marris (red.), Attachment across the life cycle(s. 33–51). New York: Routledge.

Ainsworth, M. D. S., Bell, S. M. & Stayton, D. J. (1971). Individual differences in Strange Situation behavior of one year olds. I H. R. Schaffer (red.), The origins of human social relations. New York: Academic Press.

Ainsworth, M. D. S., Blehar, M. C., Waters, E. & Wall, S. (1978). Patterns of attachment: A psychological study of the strange situation. Oxford: Lawrence Erlbaum.

Archer, M. (1995). Realist social theory: the morphogenic approach. Cam- bridge: Cambridge University Press.

Bartholomew, K. & Horowitz, L. M. (1991). Attachment styles among young adults: A test of a four-category model. Journal of Personality and Social Psychology, 61(2), 226–244.

Bauman, Z. (1989/1994). Auschwitz och det moderna samhället (G. Gimdal & R. Gimdal, övers.). Göteborg: Daidalos.

Bechtel, W. & Graham, G. (red.). (1998). A Companion to Cognitive Science. Oxford: Blackwell.

Berger, P. L. & Luckmann, T. (1967/2011). Kunskapssociologi : Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet (S. Olsson, övers.). Stock- holm: Wahlström & Widstrand.

Berkeley, G. (1713/1906). Three Dialogues Between Hylas and Philonous. Chicago: Open Court Pub. Co.

Bhaskar, R. (1979). The Possibility of Naturalism. A Philosophical Critique of the Contemporary Human Sciences. Hassocks: Harvester Press.

Bhaskar, R. & Archer, M. (red.). (1998). Critical realism: Essential readings. London: Routledge.

Blumer, H. (1969). Symbolic Interactionism: Perspective and Method. Berke- ley: University of California Press.

Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (3:e utgåvan). Stockholm: Liber.

Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge University Press.

Bowlby, J. (1958). The Nature of a Child’s Tie to His Mother. International Journal of Psycho-Analysis, 39, 350–373.

Bowlby, J. (1960). Grief and mourning in infancy and early childhood. The Psychoanalytic Study of the Child, 15, 9–52.

Bowlby, J. (1969). Attachment and loss: Attachment (vol. 1). New York: Basic Books.

Bowlby, J. (1973). Attachment and loss: Separation: Anxiety and anger (vol. 2). New York: Basic Books.

Bowlby, J. (1979). The making and breaking of affectional bonds. London: Tavistock.

Bowlby, J. (1980). Attachment and loss: Sadness and depression (vol. 3). New York: Basic Books.

Bowlby, J. (1982). Attachment and loss: Retrospect and prospect. American Journal of Orthopsychiatry, 52(4), 664–678.

Brandén, H. (2015). Anknytningens sociologi (Kandidatuppsats). Linköping: Linköpings universitet.

Brandén, H. (2016). Kritisk realism. I Sociologi i Linköping. Linköping: Linköpings universitet.

Brennan, K. A., Clark, C. L. & Shaver, P. R. (1998). Self-report measure- ment of adult attachment: An integrative overview. I J. A. Simpson & W. S. Rholes (red.), Attachment theory and close relationships (s. 46–76). New York: Guilford Press.

Brennan, K. A., Shaver, P. R. & Clark, C. L. (2000). Specifying some mediators of attachment-related anxiety and avoidance. State University of New York, Brockport. (Opubliserat manuskript)

Bretherton, I. & Munholland, K. A. (2008). Internal working models in attach- ment relationships: Elaborating a central construct in attachment theory. I J. Cassidy & P. R. Shaver (red.), Handbook of attachment: Theory, re- search, and clinical applications (2:a utgåvan, s. 102–127). New York: Guilford Press.

Broberg, A. & Granqvist, P. (2003). Erfarenheter av nära relationer. Hämtad från http://www.nok.se/PageFiles/134407/ENR_Reg.pdf

knytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och kultur.

Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2008). An- knytning i praktiken: Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och kultur.

Brown, J. D. & Marshall, M. A. (2006). The Three Faces of Self-Esteem. I M. Kernis (red.), Self-esteem: Issues and answers (s. 4–9). New York: Psychology Press.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a utgåvan). Malmö: Liber.

Carnap, R. (1928/1967). The Logical Structure of the World: Pseudoproblems in Philosophy (R. A. George, övers.). Berkeley: University of California Press.

Cassidy, J. (1994). Emotion Regulation: Influences of Attachment Relations- hips. I N. A. Fox (red.), Monographs of the society for research in child development(vol. 59, s. 228–249). Chicago: University of Chicago Press. Cheek, J. M. & Buss, A. H. (1981). Shyness and sociability. Journal of Perso-

nality and Social Psychology, 41(2), 330-339.

Cicourel, A. V. (1973). Cognitive Sociology. Harmondsworth: Penguin.

Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences (2:a utgåvan). Hillsdale: Lawrence Erlbaum Asociates.

Collins, R. (1975). Conflict Sociology: Toward an Explanatory Science. New York: Academic Press.

Comte, A. (1844/2009). A General View of Positivism (J. H. Bridges, övers.). Cambridge: Cambridge University Press.

Contratto, S. (2002). A feminist critique of attachment theory and evolutionary psychology. I M. Ballou & L. S. Brown (red.), Rethinking mental he- alth and disorder; Feminist perspectives(s. 29–47). New York: Guilford Press.

Cooley, C. H. (1902/1983). Human nature and the social order. New York: Schocken books.

Craik, K. (1943). The nature of explanation. Cambridge: Cambridge University Press.

Dahrendorf, R. (1965/1971). Homo sociologicus : om människan och rollerna (A. Zug, övers.). Stockholm: Argos.

Danermark, B., Ekström, M., Jakobsen, L. & Karlsson, J. C. (2003). Att förklara samhället(2:a utgåvan). Lund: Studentlitteratur.

Descartes, R. (1637/2001). Discourse on Method, Optics, Geometry, and Me- teorology(P. J. Olscamp, övers.). Indianapolis: Hackett Publishing. de Wolf, M. S. & van Ijzendoorn, M. H. (1997). Sensitivity and attachment: A

lopment, 68, 571–591.

Douglas, J. (1967). The Social Meaning of Suicide. Princeton: Princeton Uni- versity Press.

Duhem, P. (1906/1954). The Aim and Structure of Physical Theory (P. P. Wie- ner, övers.). Princeton: Princeton University Press.

Durkheim, É. (1895/1938). The rules of sociological method (8:e utgåvan). Chicago: University of Chicago Press.

Durkheim, É. (1897/1983). Självmordet (M. Johansson, övers.). Lund: Argos. Eisenberg, A. F. (2007). Habitus/Field. I G. Ritzer (red.), The Blackwell En-

cyclopedia of Sociology(s. 2045–2046). Oxford: Blackwell.

Eyer, D. E. (1996). Motherguilt: How our culture blames mothers for what’s wrong with society. New York: Times Books.

Fairbairn, R. (1952). An object-relations theory of the personality. New York: Basic Books.

Fonagy, P. (2005). Affect regulation, mentalization, and the development of the self. London: Karnac.

Fraley, R. C. & Waller, N. G. (1998). Adult attachment patterns: A test of the typological model. I J. A. Simpson & W. S. Rholes (red.), Attachment Theory and Close Relationships(s. 77–114). New York: Guilford Press. Freud, A. (1960). Discussion of Dr. Bowlby’s paper, ”Grief and mourning

in infancy and early childhood”. Psychoanalytic Study of the Child, 15, 53–62.

Føllesdal, D., Walløe, L. & Elster, J. (2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi(3:e utgåvan). Stockholm: Thales.

Gadamer, H.-G. (1960/1997). Sanning och metod (A. Melberg, övers.). Göte- borg: Daidalos.

Gardner, H. (1989). The Mind’s New Science. New York: Basic Books.

Garfinkel, H. (1967/1984). Studies in Ethnomethodology. Oxford: Blackwell. George, C. & Solomon, J. (1996). Representational models of relationships:

Links between caregiving and attachment. Infant Mental Health Journal, 17(3), 198–216.

Giddens, A. (1984). The constitution of society : outline of the theory of structu- ration. Cambridge: Polity Press.

Goffman, E. (1959/2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dra- matik(6:e utgåvan; S. Bergström, övers.). Stockholm: Studentlitteratur. Goffman, E. (1974). Frame Analysis. New York: Harper & Row.

Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. I N. K. Denzin & Y. S. Lincoln (red.), Handbook of qualitative research. Thousand Oaks: Sage.

Habermas, J. (1968/1972). Knowledge and human interests. London: Heine- mann.

Hacking, I. (1983). Representing and Intervening. Cambridge: Cambridge University Press.

Hardin, C. & Rosenberg, A. (1982). In Defence of Convergent Realism. Philo- sophy of Science, 49, 604–615.

Harris, J. R. (1998). The nurture assumption: Why children turn out the way they do. New York: Touchstone.

Harré, R. (1970). The Principles of Scientific Thinking. London: Macmillan. Harré, R. & Madden, E. (1975). Causal Powers. Oxford: Blackwell.

Heidegger, M. (1927/2013). Vara och tid (J. Jakobsson, övers.). Göteborg: Daidalos.

Hempel, C. (1942). The Function of General Laws in History. Journal of Philosophy, 39, 35–48.

Hempel, C. (1965). Aspects of Scientific Explanation and Other Essays in the Philosophy of Science. New York: Free Press.

Hempel, C. & Oppenheim, P. (1948). Studies in the Logic of Explanation. Philosophy of Science, 15, 135–175.

Hesse, E. & Main, M. (2006). Frightened, threatening, and dissociative parental behavior in low-risk samples: Description, discussion, and interpretations. Development and Psychopathology, 18, 309–343.

Hochshild, A. (1983). The Managed Heart – Commerzialisation of Human Feeling. Berkley: University of California Press.

Holzkamp, K. (1983). Grundlegung der Psychologie. Frankfurt: Campus. Hrdy, S. B. (1999). Mother Nature: Natural Selection & the female of species.

London: Chatto & Windus.

Hume, D. (1738/2002). Avhandling om den mänskliga naturen : ett försök att införa den experimentella metoden i studiet av människan. Bok I, Om förståndet(R. Callergård, övers.). Stockholm: Thales.

Husserl, E. (1913/1931). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology (W. R. B. Gibson, övers.). Oxford: Macmillan.

Kant, I. (1781/2004). Kritik av det rena förnuftet (J. Emt, övers.). Stockholm: Thales.

Karen, R. (1994). Becoming Attached. Unfolding the Mystery of the infant- mother Bond and its impact on later life. New York: Warner Books. Kemper, T. (1978). A Social Interactional Theory of Emotions. New York: John

Wiley & Sons.

Klein, M. (1932/1975). The Psychoanalysis of Children (A. Strachey, övers.). Oxford: Delacorte Press.

Kuhn, M. H. (1964). Major trends in symbolic interaction theory in the past twenty-five years. The Sociological Quarterly, 5(1), 61–84.

Ladyman, J. (2002). Understanding Philosophy of Science. Oxon: Routledge. Lather, P. (2006). Paradigm proliferation as a good thing to think with: te-

aching research in education as a wild profusion. International Journal of Qualitative Studies in Education, 19(1), 35–57.

Linton, R. (1936). The study of man: an introduction. London: Appleton- Century.

Lopez, F. G. & Gormley, B. (2002). Stability and change in adult attachment style over the first-year college transition: Relations to self-confidence, coping, and distress patterns. Journal of Counseling Psychology, 49, 355– 364.

Luhmann, N. (1973). Zweckbegriff und Systemrationalität. Frankfurt: Suhr- kamp.

Lundin, E. (2004). Motstånd och kreativitet. George Herbert Meads bidrag till aktörstrukturdebatten. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion.

Magill, K. (1994). Against Critical Realism. Captail & Class(54), 113–136. Main, M. (1999). Epilogue. Attachment theory: Eighteen points with sug-

gestions for future studies. I J. Cassidy & P. Shaver (red.), Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications (s. 845–887). New York: Guilford Press.

Main, M. & Solomon, J. (1990). Procedures for identifying infants as disor- ganized/disoriented during the Ainsworth Strange Situation. I M. T. Gre- enberg, D. Chiccheti & E. M. Cummings (red.), Attachment in Preschool Years: Theory, Research, and Intervention (s. 121–160). Chicago: Uni- versity of Chicago.

Marx, K. (1867/2013). Kapitalet : kritik av den politiska ekonomin. Bok 1, Kapitalets produktionsprocess (6:e utgåvan; I. Bohman, övers.). Lund: Arkiv.

Maxwell Atkinson, J. (1978). Discovering Suicide: Studies in the Social Orga- nization of Sudden Death. London: Macmillan Press.

Mead, G. H. (1934/1976). Medvetandet, jaget och samhället : från socialbeha- vioristisk ståndpunkt(P. Arvidson, övers.). Lund: Argos.

Mead, G. H. (1938/1972). The Philosophy of the Act. Chicago: University of Chicago Press.

Mead, G. H. (1982). The Individual and the Social Self: Unpublished Work of Georg Herbert Mead. Chicago: University of Chicago Press.

Meins, E., Fernyhough, C., Fradley, E. & Tuckey, M. (2001). Rethinking Mater- nal Sensitivity: Mothers’ Comments on Infants’ Mental Processes Predict Security of Attachment at 12 Months. Journal of Child Psychology & Psychiatry & Allied Disciplines, 42(5), 637–648.

Merton, R. K. (1957/1968). Social theory and social structure. New York: Free Press.

Mickelson, K. D., Kessler, R. C. & Shaver, P. R. (1997). Adult Attachment in a Nationally Representative Sample. Journal Of Personality And Social

Psychology, 73(5), 1092–1106.

Mikulincer, M., Shaver, P. R. & Pereg, D. (2003). Attachment Theory and Affect Regulation: The Dynamics, Development, and Cognitive Con- sequences of Attachment-Related Strategies. Motivation and Emotion, 27(2), 77–102.

Mill, J. S. (1865). An Examination of Sir William Hamilton’s Philosophy. London: Longmans, Green.

Moritsugu, J. (2015). Community Psychology (5:e utgåvan). Hoboken: Taylor and Francis.

Murray, M. (red.). (2004). Critical health psychology. London: Palgrave Macmillan.

Oppenheim, D. & Koren-Karie, N. (2002). Mothers’ insightfulness regar- ding their children’s internal worlds: The capacity underlying secure child–mother relationships. Infant Mental Health Journal, 23(6), 593– 605.

Park, L. E., Crocker, J. & Mickelson, K. D. (2004). Attachment Styles and Contingencies of Self-Worth. Personality and Social Psychology Bulletin, 30(10), 1243–1254.

Parker, I. (1999). Critical psychology: critical links. Annual Review of Critical Psychology, 1, 3–18.

Parsons, T. (1951/1991). The Social System (2:a utgåvan). London: Routledge. Perinbanayagam, R. S. (1974). The Definition of the Situation: An Analysis

of the Ethnomethodological and Dramaturgical View. The Sociological Quarterly, 15(4), 521–541.

Piaget, J. (1950/1976). The child’s construction of reality (M. Cook, övers.). London: Routledge & Kegan Paul.

Platon. (u. å.). Faidon.

Putnam, H. (1982). Three Kinds of Scientific Realism. Philosophical Quarter- ly, 32, 195–200.

Rosenberg, M. (1965). Society and the adolescent self-image. New Jersey: Princeton University Press.

Rusz, E. (2006). Varför väljer jag alltid fel partner? Stockholm: Prisma. Scheff, T. (1990). Microsociology : discourse, emotion and social structure.

Chicago: University of Chicago Press.

Scheff, T. (2000). Shame and the Social Bond: A Sociological Theory. Socio- logical Theory, 18(1), 84–99.

Schur, M. (1960). Discussion of Dr. Bowlby’s paper, ”Grief and mourning in infancy and early childhood”. Psychoanalytic Study of the Child, 15, 9–52.

Schütz, A. (1932/2002). Den sociala världens fenomenologi (S. Andersson & J. Retzlaff, övers.). Göteborg: Daidalos.

Shott, S. (1979). Emotions and Social Life. A Symbolic Interactionist Analysis. American Journal of Sociology, 84, 1317–1334.

Simmel, G. (1900/1990). The philosophy of money (T. Bottomore & D. Frisby, övers.). London: Routledge.

Sloan, T. (red.). (2001). Critical psychology: Voices for change. New York: St Martin’s Press.

Solomon, J. & George, C. (1999). The measurement of attachment security in infancy and childhood. I J. Cassidy & P. R. Shaver (red.), Handbook of Attachment: Theory, Research, and Clinical Applications(s. 287–316). New York: Guilford Press.

Spitz, R. (1960). Discussion of Dr. Bowlby’s paper, ”Grief and mourning in infancy and early childhood”. Psychoanalytic Study of the Child, 15, 85– 94.

Stryker, S. (1980). Symbolic Interactionism: A Social Structural Version. Menlo Park: Benjamin Cummings.

Thomas, W. I. (1923/1969). The unadjusted girl. Montclair: Patterson Smith. Tolman, E. (1948). Cognitive maps in rats and men. Psychological Reviews,

55, 189–209.

van Fraassen, B. C. (1980). The scientific image. Oxford: Oxford University Press.

Varela, F. J., Thompson, E. & Rosch, E. (red.). (1991). The embodied mind. Cambridge: MIT Press.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.

Weber, M. (1921/1983). Ekonomi och samhälle : förståendesociologins grun- der(vol. 1; A. Lundquist, övers.). Lund: Argos.

Wei, M., Mallinckrodt, B., Russell, D. W. & Abraham, T. W. (2004). Maladap- tive perfectionism as a mediator and moderator between attachment and negative mood. Journal of Counseling Psychology, 51, 2001–212.

Wei, M., Russell, D. W., Mallinckrodt, B. & Vogel, D. L. (2007). The Expe- riences in Close Relationship Scale (ECR)-Short Form: Reliability, Va- lidity, and Factor Structure. Journal of Personality Assessment, 88(2), 187–204.

Wei, M., Russell, D. W., Mallinckrodt, B. & Zakalik, R. A. (2004). Cultural equivalence of adult attachment across four ethnic groups: Factor structu- re, structural means, and associations with negative mood. Journal of Counseling Psychology, 51, 408–417.

Winnicott, D. (1958). Collected papers: Through pediatrics to psychoanalysis. New York: Basic Books.

Wittgenstein, L. (1953/2012). Filosofiska undersökningar (A. Wedberg, övers.). Stockholm: Thales.

Zakalik, R. A. & Wei, M. (2006). Adult attachment, perceived discrimina- tion based on sexual orientation, and depression in gay males. Journal of Counseling Psychology, 53, 302–313.

Ödman, P.-J. (2004). Hermeneutik och forskningspraktik. I B. Gustavsson (red.), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (3:e utgåvan, s. 71–93). Lund: Studentlitteratur.

BILAGOR

A Information inför enkäten

Hej!

Jag heter Henrik Brandén och skriver just nu magisteruppsats i sociologi om hur människor tolkar sociala situationer. Jag har en enkät som jag undrar om ni kan tänka er att fylla i. Det är förstås frivilligt att delta, men jag skulle bli väldigt glad om ni vill hjälpa mig med det. Den besvaras anonymt, så skriv inte namn! [Skicka runt enkäten]

Jag kommer bara att använda uppgifterna i rent vetenskapliga syften och det är bara jag som har tillgång till materialet. Dessutom kommer jag bara att pre- sentera statistik i uppsatsen, så det kommer inte att gå att urskilja hur enskilda personer har svarat på enkäten.

B Vinjetter

Berätta vad du tycker är en rimlig tolkning av texterna nedan genom att sätta ett kryss på den sjugradiga skala som finns efter varje påstående.

1) Din vän Andy läser sin första termin på universitetet och efter fem veckor är det dags för första tentan, vilket är en eftermiddagstenta. På morgonen vaknar Andy med oro i kroppen, något som övergår i en ont-i-magen-känsla framåt lunchtid. En timma innan tentan ringer Andy till dig. Andy funderar då på att stanna hemma eftersom det nog ändå inte går att klara tentan. Du övertalar Andy att ändå försöka och i efterhand får du veta att Andy fick ett VG.

inte alls troligt

mycket troligt (a) Andy var orolig för att ha lärt sig fel saker (b) Andy var orolig för att ha lärt sig för lite

2) Chris spelar dataspel på nätet och har nätkompisar från världens alla hörn. Vanligtvis undviker Chris att prata om sex, religion och politik på nätet, då det kan leda till onyanserade diskussioner med starka känsloyttringar. Nu har Chris hittat en ny nätvän som är öppen, skämtsam och skrattar mycket. Till sin egen förvåning upptäcker Chris att det då känns bra att prata om det mesta.

inte alls troligt

mycket troligt (a) Chris litar på att vännen kan vara nyanserad

(b) Chris litar på att vännen vill väl

3) Kims make drar sig ofta undan. Maken jobbar väldigt mycket och när han väl är hemma är han ofta i garaget. Det gör att Kim får ta nästan allt ansvar för barn och hushåll på egen hand. Kim har många gånger berättat för sin make att Kim vill att han är närvarande, åtminstone när han är hemma, men det är jobbigt för maken att höra och leder bara till att han drar sig undan ännu mer.

inte alls troligt

mycket troligt

(a) Maken känner sig osäker

4) En dag på jobbet får din kollega Misha ett telefonsamtal. Du märker att något har hänt. Misha säger inte mycket under samtalet, men stannar upp i sina rörel- ser och blir blek i ansiktet. Efteråt sätter sig Misha ner. Du sätter dig bredvid och frågar vad det är. Med darr på rösten berättar Misha att systersonen har va- rit med om en olycka. I ett försök att trösta lägger du din arm om Mishas axlar. Misha skakar av sig din arm, reser sig och går därifrån.

inte alls troligt

mycket troligt

(a) Misha vill ha en annan typ av stöd

(b) Misha vill inte ha ditt stöd just nu

5) Toves sambo kan tycka att Tove är lite besvärlig ibland. Djupa samtal om re- lationen och hur man känner hit och dit är väl inte så himla intressant egentligen. Därför suckar sambon högljutt och himlar med ögonen när Tove nu annonserar att det snart är dags igen. Men, som Tove påpekar, sambon har ju samtidigt ett leende på läpparna.

inte alls troligt

mycket troligt (a) Sambon förstår vad samtal betyder för Tove

(b) Sambon kommer att samtala med Tove

6) Alex läser sin första termin på universitet och efter fem veckor är det dags för första tentan, vilket är en eftermiddagstenta. På morgonen vaknar Alex med oro i kroppen, något som övergår i en ont-i-magen-känsla framåt lunchtid. En timma innan tentan ringer Alex till sin mamma. Alex funderar då på att stanna hemma eftersom det nog ändå inte går att klara tentan. Alex mamma blir arg, höjer rösten och säger åt Alex att skärpa sig. Klart att Alex ska skriva tentan! Gå dit och gör det! Alex skriver tentan och får ett VG.

inte alls troligt

mycket troligt (a) Alex var orolig för att ha lärt sig fel saker (b) Alex var orolig för att ha lärt sig för lite

C ECR-Short

Följande påståenden handlar om din relation till den person som står dig när- mast, betecknad med ett X i texterna nedan. Det kan till exempel vara en vän, ett syskon, en sambo eller en förälder. Ange med ett kryss på den sjugradiga skalan hur väl du instämmer i påståendena.

instämmer inte alls

instämmer helt Jag är orolig för att X inte ska bry sig om mig

i samma utsträckning som jag bryr mig om X.

Jag vill gärna komma X nära men drar mig än-

då ofta tillbaka.

Jag blir orolig/nervös när X kommer mig allt-

för nära.

Min önskan att vara känslomässigt mycket nä-

ra X skrämmer ibland bort X.

Jag försöker att undvika att komma alltför nära

X.

Jag behöver ofta få veta att jag är omtyckt av

X.

Jag oroar mig inte särskilt ofta för att bli över-

given.

Jag tycker inte att X vill komma mig så nära

som jag skulle vilja.

Jag diskuterar oftast mina bekymmer och an-

gelägenheter med X.

Jag blir frustrerad om X inte finns där för mig

när jag behöver det.

Det hjälper att vända sig till X när jag behöver

det.

Jag vänder mig till X i många sammanhang, till

exempel för att få trygghet och uppmuntran.

In document Tolkningen av situationen (Page 61-74)

Related documents