Förslag på fortsatta studier inom området

Under arbetet med uppsatsen har det utvecklats nya tankar kring ämnesområdet.

• Utifrån denna uppsats slutsatser är ett förslag att göra en djupare studie om vilka faktorer det kan bero på att enhetschefer uppfattar det balanserade styrkortet som en modell för att legitimera verksamheten utåt och hur detta problem kan lösas. • Ett annat förslag är att göra en djupare studie kring utveckling av styrkortets

terminologi och begrepp. Hur kan styrkortet förankras bättre i verksamheten och bli mer tydlig för den dagliga verksamheten ute på enheter inom kommunen.

Slutsatser

______________________________________________________________________

- 28 -

• I denna studie har vi uppfattat att det finns en önskan att målen utgår ifrån verksamheten snarare än från en politiskt utformad vision. Hur ställer sig nämnden till detta och vilka föreställningar finns det kring detta?

Referenser

______________________________________________________________________

- 29 -

Referenser

Aidemark, L. G. (2001). The meaning of Balanced Scorecards in the health care organization. Financial Accountability and Management. 17(1), 23-40.

Arai, D. (1999). Introduktion till kognitiv psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur. Argyris, C. (1977). Organizational learning and management information systems.

Accounting, Organizations and Society. 2(2), 113-123.

Argyris, C., & Schön, D. (1978). Organiztional learning: A theory of action perspective. Reading: Addison-Wesley Publishing.

Argyris, C. (1995). Action science and organizational learning. Journal of managerial

psychology. 10(6), 20-26.

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori: Policy och praxis. Malmö: Liber AB.

Brorström, B., Haglund, A., & Solli, R. (2005). Förvaltningsekonomi: en bok med fokus på

organisation, styrning och redovisning i kommuner och landsting. Lund: Studentlitteratur.

Brorström, B., Siverbo, S. (2001). Institutioner och individer - om utveckling i framgångsrika

kommuner. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken; för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dimaggio, P. J., & Powell, W. W. (1991). The new institutionalism in organizational

analysis. Chicago: University of Chicago Press.

Grönlund, A. (1989). Lokal ekonomi – En fältstudie från tre produktionsavdelningar vid Volvo

komponenter AB. Göteborg: Graphic systems AB.

Hallgårde, U., & Johansson, A. (1999). Att införa balanced scorecard. Lund: Studentlitteratur.

Häckner, E. (1985). Strategiutveckling i medelstora företag: Strategy development in medium-

sized companies. Göteborg: BAS.

Häckner, E. (1998). Att styra en gymnasieskola – ur ett institutionellt perspektiv. Luleå: Föreläsning. LTU

Johnsen, Å. (2001). Balanced scorecard: theoretical perspectives and public management implications. Managerial Auditing Journal. 16(6), 319-330.

Johansson, U., Skog, M., Backlund, A., & Almqvist, R. (2006). Balancing dilemmas of the balanced scorecard. Accounting, Auditing & Accountability Journal. 19(6), 842-857.

Referenser

______________________________________________________________________

- 30 -

Jönsson, S. (1988). Kommunal organisation – från programbudgetering till kommundelsnämnder. Lund: Studentlitteratur.

Kaplan, R. S. (2001). Strategic Performance Measurement and Management in nonprofit Organizations. Nonprofit Management & Leadership. 11(3), 353-370.

Kaplan, R.S., & Norton, D. P. (1999). The Balanced Scorecard – Från strategi till handling. Göteborg: ISL Förlag AB.

Lawrence, P. R., & Lorsch, J. W. (1967). Organization and environment: managing

differentiation and integration. Boston: Harvard University.

Malina, M., & Selto, F. (2001). Communicating and controlling strategy: An empirical study of the effectiveness of the balanced scorecard. Journal of Management Accounting

Research. 13, 47-90.

Malmi, T. (2001). Balanced scorecards in Finnish companies: A research note.

Management Accounting Research.12, 207–220.

Montin, S. (2007). Moderna organisationer. Malmö: Liber AB.

Nørreklit, H. (2000). The balance on the Balanced Scorecard – a critical analysis of some of its assumptions. Management Accounting Research. 11, 65-88.

Olve, N. G., Roy, J., & Wetter, M. (1997). Balanced Scorecard i svensk praktik. Malmö: Liber AB.

Olve, N. G., Petri, C. J., Roy, J., & Roy, S. (2003). Framgångsrikt styrkortsarbete – metoder och erfarenheter. Malmö: Liber AB.

Pihlgren, G., & Svensson, A. (1989). Målstyrning – 90-talets ledningsform för offentlig

verksamhet. Malmö: Liber-Hermods.

Rombach, B. (1991). Det går inte att styra med mål!: en bok om varför den offentliga sektorns

organisationer inte kan målstyras. Lund: Studentlitteratur.

Scott, R. W. (2001). Institutions and Organizations. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Solli, R. (1991). Ekonomi för dem som gör något – en studie av användning och utformning av

ekonomiinformation för lokala enheter. Lund: Studentlitteratur.

Svenning, C. (2003). Metodboken; Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling, klassiska

och nya metoder i informationssamhälle. Eslöv: Lorentz Förlag.

Svensson, B. A. (1999). Mål- och resultatstyrning inom privat och offentlig verksamhet. Edsbruk: Akademitryck AB.

Referenser

______________________________________________________________________

- 31 -

Westin, O. (1993). Informationsstöd för lokal ekonomi – En studie kring centrala informationssystem och lokala informationsstöd ur ett verksamhetsperspektiv. Kungälv: Grafikerna i Kungälv AB.

Wisniewski, M., & Olafsson, S. (2004). Developing balanced scorecards in local authorities: a comparison of experience. International Journal of Productivity and Performance Management. 53(7), 602-610.

Solli, R. (1988). Decentralisering i kommuner: Om politik och administration på lokal nivå. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1

Intervjuguide för enhetschefer

1. Presentation: - Namn - Befattning

2. Hur många års erfarenhet har du av det balanserade styrkortet inom Luleå kommun och andra platser? Vad har du arbetat med tidigare?

- Vilket styrsystem använde ni er av tidigare inom kommunen?

- Har du varit involverad vid implementeringen av det balanserade styrkortet i verksamheten?

3. Upplever du att enheten någon gång faller tillbaka till gamla arbetssätt (vad som eftersträvas) sedan implementeringen av styrkortet?

4. Beskriv kortfattat vad det Balanserade styrkortet går ut på och definiera det med egna ord?

- Vad är det övergripande syftet enligt dig med att införa det balanserade styrkortet?

- Har det varit lätt att ta till sig det balanserade styrkortet som ett verktyg i organisationen?

5. Beskriv hur det balanserade styrkortet används på er nivå? Rent praktiskt? 6. Vilka viktiga förändringar tycker du att det balanserade styrkortet har medfört?

- För dig, din enhet och för socialförvaltningen som helhet? - Anser du att arbetssättet på enheten har utvecklats/förbättrats sen

implementeringen har skett?

- Om ja! På vilket sätt? Om nej! Varför inte?

- Tycker du att det är något av perspektiven viktigare än något annat? 7. Hur tror du personalen uppfattar det balanserade styrkortet?

8. Vilka förväntningar tror du finns på verksamhetsnära personer kring det balanserade styrkortet?

9. Anser du att styrkortet hjälper enheten att nå högre kvalitet. Varför?

- Tycker du att det krävs det balanserade styrkortet för att skapa en högre kvalitet?

- Blev effekterna som du hade förväntat dig?

- Har du upptäckt brister med det balanserade styrkortet? Är det något du skulle förändra i perspektiven?

10. Anser du att du får den information (kring styrkortet) från dina chefer som

behövs för att du ska kunna utföra ett gott arbete? Vilken information handlar det om?

11. Anser du att det är lätt att hantera/förstå den centrala informationen på din nivå? 12. Upplever du och din personal att det balanserade styrkortet är ett kontrollsystem

från centralnivå? Om ja, på vilket sätt?

13. Tror du att ditt och personalens engagemang och motivation påverkats i och med balanserade styrkortet? Varför/Varför inte? På vilket sätt?

14. Blir den balanserade styrningen beteendestyrning, eller blir det endast ett instrument för att förmedla information uppåt inom organisationen? 15. Hur uppfattar du att enheten styrs uppifrån?

Tack för din medverkan!