• No results found

Förslag på framtida arbete

In document Energianvändning i serverhallar (Page 59-68)

6 Slutsatser

6.3 Förslag på framtida arbete

De försök som gjorts i samband med detta arbete lämnar flera frågor obesvarade och har gett upphov till nya. Förslag på vidare studier, främst av Energimyndighetens egen serverhall men även generellt om kylning av serverhallar ges därför här.

I jämförelsen av olika tekniker för kylning som gjordes inom ramen för detta arbete kunde inga absoluta svar ges på huruvida frikyla eller överföring av spillvärmen till fjärrvärmenät var mest fördelaktigt ur miljöhänseende. Det vore därför intressant om ytterligare arbete kunde läggas på att med hjälp av livscykelanalyser (LCA) fastställa miljönyttan med de två systemen för att närmare klargöra hur serverhallsägare bör resonera i fråga om kylsystem.

Vidare vore det intressant om frågan om daggpunktens eventuella inverkan på möjligheterna att använda frikyla i Sverige kartlades. Här studerades endast lufttemperaturerna i olika delar av Sverige. En motsvarande studie för relativ fuktighet och daggpunkt skulle ge svar på vilken av dessa faktorer som är den begränsande för användning av frikyla i Sverige.

I Energimyndighetens egen serverhall vore det intressant om ytterligare försök med olika temperaturer kunde göras liknande de försök som gjorts inom ramen för detta arbete, men med ännu högre temperaturer. Om teorin om att inställd kyltemperatur gäller för luften till kylenheten bör det finnas utrymme för att höja temperaturen ytterligare. Dettas skulle kunna ge svar på vid vilken temperatur som serverfläktarnas intensitet ökar.

Vidare skulle luftomblandningens betydelse för effektförbrukningen kunna studeras närmare, gärna i samband med att den kalla och den varma gången isolerades med hjälp av plastremsor. Om effekten före och efter isolering mättes skulle detta ge svar på storleken hos eventuella energivinster med isoleringen. Vid lite längre studier skulle temperaturen i serverhallen kunna justeras både med och utan plastremsor för att se ifall dessa har större betydelse för energianvändningen i hallen vid högre temperaturer än vid lägre.

- 54 -

Slutligen skulle även kylsystemet kunna undersökas noggrannare för att besvara frågor som hur stort det i byggnaden interna kylflödet är, vilken temperatur flödet håller före och efter

serverhallen och om temperaturförändringar i serverhallen har någon märkbar skillnad på kylflödets temperatur då det lämnar serverhallen. Denna information skulle sedan kunna

kompletteras med motsvarande mätningar vid fastighetsägarens värmepump och beräkningar för värmepumpens värmefaktor. Eventuellt skulle även produktionen av kyla hos det lokala

- 55 -

Litteraturförteckning

[1] J. Koomey, ”Growth in data center electricity use 2005 to 2010,” 2011. [Online]. Available: http://www.analyticspress.com/datacenters.html. [Använd 11 februari 2013].

[2] G. Cook, ”How Clean Is Your Cloud?,” Greenpeace, 2012.

[3] Business Sweden, ”Data centers in Sweden,” 2013. [Online]. Available: http://www.business-sweden.se/en/Invest/Industry-Opportunities/ICT/Data-Centers-in-Sweden/. [Använd 11 februari 2013].

[4] The Climate Group, ”SAMRT 2020: Enabling the low carbon economy in the information age,” 2008.

[5] T. Thoresson, ”It lika stor koldioxid-bov som flyget,” Energi & Miljö, 16 april 2008. [Online]. Available: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article239164.ece. [Använd 12 februari 2013].

[6] A. Greijer, ”Energieffektivitet i datahallar - En jämförelsemetod och deklaration för datahallar med avseende på energieffektivitet & miljöbelastning,” Kungliga tekniska högskolan, KTH. Industriell teknik och management: Maskinkonstruktion (Examensarbete), 2010.

[7] J. Koomey, ”Worldwide electricity used in data centers,” Environmental Research Letters, pp. vol 3, nr 3, 2008.

[8] N. Bie, ”Regeringen ger 100 miljoner till Facebook,” SVT, 2011. [Online]. Available: http://www.svt.se/nyheter/sverige/regeringen-ger-100-miljoner-till-facebook. [Använd 12 februari 2013].

[9] M. Alpman, ”Facebook gillar kylan i Luleå,” Ny Teknik, 28 mars 2012. [Online]. Available: http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/internet/article3436680.ece. [Använd 12 februari 2013].

[10 ]

U.S. Environmental Protection Agency, ”Report to Congress on Server and Data Center Energy Efficiency,” U.S. Environmental Protection Agency ENERGY STAR Program, 2007.

[11 ]

J. Yogendra och P. Kumar, ”Introduction to Data Center Energy Flow and Thermal Management,” i Energy Efficient Thermal Management of Data Centers, (Online), Springer

- 56 - Science+Business Media, 2012, pp. 1-38. [12

]

T. Evans, ”The Different Types of Air Conditioning Equipment for IT Environments (White Paper #59).,” American Power Conversion (APC), (Online), 2004.

[13 ]

Intervjuer med anställda på co-locationsföretag, (Ej publicerat material), 2013.

[14 ]

K. Lundell, ”11 000 kvadratmeter kyler Facebook i Luleå,” Energi & Miljö, 18 april 2012. [Online]. Available: http://www.energi-miljo.se/2012/04/11-000-kvadratmeter-kyler-facebook-i-lulea/. [Använd 28 mars 2013].

[15 ]

Statistiska centralbyrån, E-postmeddelande, (Ej publicerat material), 31 januari 2013.

[16 ]

Statens energimyndighet, ”Förbättrad energistatistik för lokaler - "Stegvis STIL" Rapport för år 1. ER 2007:34,” Energimyndigheten, 2007.

[17 ]

Statens energimyndighet, ”Energistatistik för lokaler 2011. ES 2012:06.,” Energimyndigheten, 2012.

[18 ]

C. Andersson, ”Projekt 3: Serverhallar - Erfarenheter av energieffektivisering hos medlemmarna i HyLok,” HyLok, 2010.

[19 ]

S. Flucker och R. Tozer, ”Data Centre Cooling Air Performance Metrices,” CIBSE Technical Symposium, DeMontfort University, Leicester, Storbritannien, 2011.

[20 ]

Motiva Oy, ”Energy-efficient Data Centre,” (Finansierad av finska arbets- och näringsministeriet), 2011.

[21 ]

M. Söderlind, ”Så fungerar molnet,” idg.se, 16 februari 2010. [Online]. Available: http://www.idg.se/2.1085/1.290664/sa-fungerar-molnet. [Använd 2 april 2013].

[22 ]

Nationalencyklopedin, ”Server,” Nationalencyklopedin, 2013. [Online]. Available: http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/lang/server. [Använd 12 februari 2013].

[23 ]

Nationalencyklopedin, ”Klient,” Nationalencyklopedin, 2013. [Online]. Available: http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/lang/klient/22622. [Använd 5 februari 2013].

[24 ]

Nationalencyklopedin, ”Avbrottsfri elförsörjning,” 2013. [Online]. Available: http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/avbrottsfri-elf%C3%B6rs%C3%B6rjning. [Använd 5 februari 2013].

[25 ]

S. Yeo och H.-H. S. Lee, ”Peeling the Power Onion of Data Centers,” i Energy Efficient

- 57 - pp. 137-168.

[26 ]

D. Bouley och T. Brey, ”Fundamentals of data center power and cooling efficiency zones (White Paper 21),” The Green Grid, (Online), 2009.

[27 ]

D. Alvarez, ”Improving Data Center (Server Room) Energy Efficiency at Catech,” 2008.

[28 ]

T. Evans, ”Fundamental Principles of Air Conditioners for Information Technology,” APC, (Online), 2007.

[29 ]

H. Moberg och L. Andersson, ”Investeringsbedömnig av ett operatörshotell,” Högskolan Halmstad. Ekonomi och teknik. Energiekonomprogrammet. (Uppsats i företagsekonomi), 2012.

[30 ]

W. Torell, ”High Efficiency Economizer-based Cooling Modules for Large Data Centers (White Paper 136),” APC, (Online), 2012.

[31 ]

P. Kumar och Y. Joshi, ”Fundamentals of Data Center Airflow Management,” i Energy

Efficient Thermal Management, (Online), Springer Science+Business Media, 2012, pp.

39-136. [32 ]

Pacific Gas and Electric Company (PG&E), ”Data Center Best Practices Guide,” PG&E, (Online), 2012.

[33 ]

N. Rasmussen, ”Improving Rack Cooling Performance Using Airflow Management Blanking Panels,” APC, (Online), 2011.

[34 ]

N. Rasmussen, ”Air Distribution Architecture Options for Mission Critical Facilities,” American Power Conservation (APC), (Online), 2003.

[35 ]

H. Alvarez, Energiteknik del 2. Upplaga 3:3, Beijing, Kina: Studentlitteratur, 2008.

[36 ]

T. Evans, ”The Different Technologies for Cooling Data Centers (White Paper 59). Version 2,” American Power Conversion (APC), (Online), 2012.

[37 ]

D. Kennedy, ”Rittal White Paper 507: Understanding Data Center Cooling Energy Usage & Reduction Methods,” Rittal Corporation, (Online), 2009.

[38 ]

B. Bergsten, ”Evaporative Cooling Tower and Chilled Beams (doktorsavhandling),” Chalmers tekniska högskola, Göteborg, 2009.

[39 ]

A. Woods, ”Cooling the Data Center,” Communications of the ACM, vol. 53, nr 4, pp. 36-53, april 2010.

- 58 - [40

]

J. Niemann, J. Bean och V. Avelar, ”Economizer Modes of Data Center Cooling Systems (White Paper 132),” American Power Conversion (APC), (Online), 2011.

[41 ]

S. Strutt, C. Kelley, H. Singh, V. Smith och T. G. G. T. Comittee, ”Data center efficiency and IT equipment reliability at wider operating temperature and humidity ranges,” The Green Grid, (Online), 2012.

[42 ]

H. Alvarez, ”Energiteknik del 1. Andra upplagan,” Studentlitteratur, Lund, 2003.

[43 ]

M. Ganslandt, Intervju, Projektledare för Öppen fjärrvärme, Fortum. 2013.

[44 ]

S. Fjärrvärme, ”Tryck/Temperatur,” Svensk Fjärrvärme, [Online]. Available:

http://www.svenskfjarrvarme.se/Medlem/Fokusomraden-/Smahusguiden/Infor-utbyggnaden/TryckTemperatur/. [Använd 15 maj 2013]. [45

]

P.-O. Johansson, ”Effektivisering av fjärrvärmeanslutna byggnader (Temperatureffektiva fjärrvärmesystem),” 2011. Effektivisering av fjärrvärmeanslutna byggnader (Temperatureffektiva fjärrvärmesystem). Doktorsavhandling. Institutionen för energivetenskaper, Lunds universitet. Utgiven på svenska av Svensk Fjärrvärme AB 2012., (Online), 2011.

[46 ]

Vattenfall AB, ”Så fungerar färrvärme,” Vattenfall AB, 2012. [Online]. Available: http://www.vattenfall.se/sv/foretag-fjarrvarme-process.htm. [Använd 1 mars 2013].

[47 ]

Skellefteå Kraft, ”Kraftvärme & bioenergi,” Skellefteå Kraft, [Online]. Available: http://www.skekraft.se/default.aspx?di=1797. [Använd 13 maj 2013].

[48 ]

SYSAV, ”Kraftvärmeverket - avfall bli el och värme,” SYSAV, (Online), 2003.

[49 ]

G. Bergquist, Intervju, Teknikchef, Bahnhof., 15 mars 2013.

[50 ]

Google, ”Hamina, Finland,” Google, [Online]. Available:

http://www.google.com/about/datacenters/inside/locations/hamina/. [Använd 15 maj 2013]. [51

]

J. Fitch, ”Dell's Next Generation Servers: Pushing the Limits of Data Center Cooling Costs Savings,” Dell Inc, (Online), 2012.

[52 ]

T. Scott, ”Data Centre Humidification,” JS Humidifiers, [Online]. Available: http://www.jshumidifiers.co.za/data-centre-humidification-264-news/. [Använd 9 maj 2013]. [53 T. Harvey, M. Patterson och J. Bean, ”Updated air-side free cooling maps: the impact of

- 59 -

] ASHRAE 2011 allowable ranges,” The Green Grid, (Online), 2012. [54

]

The Green Grid, ”European Fresh Air Cooling Low Res Map,” The Green Grid, 1 oktober

2009. [Online]. Available:

http://www.thegreengrid.org/en/Global/Content/Tools/EuropeanFreshAirCoolingLowResMa p. [Använd 9 maj 2013].

[55 ]

The Green Grid, ”Free-Cooling Estimated Savings,” The Freen Grid, [Online]. Available: http://cooling.thegreengrid.org/europe/WEB_APP/calc_index_EU.html. [Använd 9 maj 2013].

[56 ]

The Green Grid, ”About this Savings Calculator,” The Green Grid, [Online]. Available: http://cooling.thegreengrid.org/europe/WEB_APP/about_EU.html. [Använd 9 maj 2013]. [57

]

T. Alnesjö, Intervju, Sollentuna, Sungard. 13 mars 2013.

[58 ]

S. Enertoh och M. Wiselblad, Intervju, Uppsala, 14 mars 2013 (energistrateg Akademiska hus; driftingenjör Akademiska hus).

[59 ]

M. Granmar, ”Datorerna både kyler och värmer,” Energi & miljö, pp. s. 34-37, februari 2013.

[60 ]

Svensk Fjärrvärme, ”Tillförd energi,” Svensk Fjärrvärme, 2011. [Online]. Available: http://www.svenskfjarrvarme.se/Statistik--Pris/Fjarrvarme/Energitillforsel/. [Använd 15 maj 2013].

[61 ]

Mannheimer Swartling, ”Energihushållnigsplan,” Mannhemimer Swartling, Stockholm, 2013.

[62 ]

Luleå Energi AB, ”Fjärrvärmen i Luleå,” Luleå Energi AB, [Online]. Available: http://www.luleaenergi.se/sv-SE/Fjarrvarme/?menuID=27. [Använd 15 maj 2013].

[63 ]

Techworld, ”Bahnhof slutar elda för kråkorna,” Techworld, 10 januari 2013. [Online]. Available: http://techworld.idg.se/2.2524/1.484013/bahnhof-slutar-elda-for-krakorna/sida/3/battre-an-facebook. [Använd 16 maj 2013].

[64 ]

E.ON, ”Skötselråd för skön och säker fjärrvärme,” E.ON, (Online).

[65 ]

B. Lundkvist, Grön IT på energimyndigheten, Presentation. (Ej publicerat material).

[66 ]

- 60 - [67

]

B. Lundkvist, Intervju, Eskilstuna, IT-chef på Energimyndigeheten. 2013.

[68 ]

Energimyndigheten, ”Energimyndighetens satstningar på grön IT,” Energimyndigheten, Eskilstuna.

[69 ]

N. El-Sayed, I. Stefanovici, G. Armvrosiadis och A. A. Hwrang, ”Temperature Management in Data Centers: Why Some (Might) Like It Hot,” Department of Computer Science, University of Toronto, London, Storbritannien, 2012.

[70 ]

D. Moss och J. H. Bean, ”Energy Impact of Increased Server Inlet Temperature,” Schneider Electric, (Online), 2011.

[71 ]

PrimeEnergyIT, ”Energy efficient IT and infrastructure for data centres and server rooms,” PrimeEnergyIT (projekt inom Eu-programmet Intelligent Energy Europe), (Online), 2011. [72

]

D. Moss, ”Data center operating temerpature: what dies Dell recommend?,” Dell, (Online), 2009.

[73 ]

M. K. Patterson, ”The Effect of Data Center Temperature on Energy Efficieny,” Intel Corporation, (Online), 2009.

[74 ]

J. Niemann, K. Brown och V. Avelar, ”Impact of Hot and Cold Aisle Containment on Data Center Temperature and Efficiency,” APC, (Online), 2011.

[75 ]

P. Lin, V. Avelar och j. Niemann, ”Implementing Hot and Cold Air Containment in Existing Data Centers,” APC, (Online), 2013.

[76 ]

S. Hambruch, ”Improving Data Center Efficiency and Capacity with Aisle Containment,” Data Center Resourves, (Online).

[77 ]

D. Kennedy, ”Ramifiction of Server Airflow Leakage in Data Centers with Aisle Containment,” Tate, (Online), 2012.

[78 ]

J. Niemann, K. Brown och V. Avelar, ”Hot Aisle vs. Cold Aisle Containment for Data Centers,” APC, (Online).

[79 ]

A. Rademehr och K. Karki, ”Airflow Modeling: An Effective Tool for Improwing Cooling Performance of Data Centers,” Innovative Research, Inc, (Online).

[80 ]

B. Granqvist, Intervju, Eskilstuna, Ge Real Estate. 16 maj 2013.

[81 ]

- 61 - [82

]

N. Köhler, ”Facebook eldar för kråkorna,” Byggindustrin, 15 februari 2012. [Online]. Available: http://www.byggindustrin.com/energi-miljo/facebook-eldar-for-krakorna__9410. [Använd 28 mars 2013].

[83 ]

Emerson Network Power, ”Energy Efficient Cooling Solutions for Data Centers,” Emerson Network Power, 2007.

[84 ]

K. Lindström, ”Förstudie för projekt inom HyLok: Innovationsupphandling av serverhallar/datacenter,” (Ej publicerat material), 2012.

[85 ]

H. Alvarez, Energiteknik del 1. Upplaga 3:3, Beijing, Kina: Studetnlitteratur, 2008.

[86 ]

vackertväder.se, ”Sol- och måndata Eskilstuna,” vackervädder.se, [Online]. Available: http://www.vackertvader.se/eskilstuna/sol-och-m%C3%A5ne/2013-05-23. [Använd 18 maj 2013].

[87 ]

N. Zandelin, Mejl, Eze System Europe AB. 2013.

[88 ]

W. Phelps, ”Airflow Management for an Efficient Data Center,” TheData Center Journal, 20 September 2012. [Online]. Available: http://www.datacenterjournal.com/dcj-magazine/airflow-management-for-an-efficientdatacenter/. [Använd 21 maj 2013].

- 62 -

Bilaga 1 Svenska städer och antal dagar då

In document Energianvändning i serverhallar (Page 59-68)

Related documents