Förslag på framtida forskning 49

Vi har tidigare poängterat det som en brist i vår studie att bara de friskaste kommit till tals. Ur en etisk synvinkel är det tvivelaktigt att intervjua personer med demensdiagnoser eller annan minnesproblematik. Dock har vi utifrån det vi tagit del av i tidigare forskning förstått att på många platser där terapeutiska trädgårdar finns används den till stor del av dessa personer, vilket gör det svårt att mäta dess effekter. Även på Djuröhemmet har minneträdgården an- vänts av personer som vi inte kunnat intervjua på grund av att deras allmänna hälsostatus och förmåga att reflektera varit så nedsatt. Därför vore det intressant att se andra mer tillbörliga metoder som deltagande observationer eller fokusgrupper med personal som indikationer till vidare forskning för att kunna mäta effekten av terapeutiska trädgårdar ur välbefinnandesyn- punkt även hos dessa personer bättre i framtiden.

50

Referenser

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. uppl.) Stockholm: Natur och kultur. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bengtsson, A. (2003). Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade: kunskapssam- manställning/Anna Bengtsson. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Bengtsson, A., & Carlsson, G., (2006). Outdoor Environments at Three Nursing Homes: Fo- cus Group Interviews with Staff. In Journal of Housing for the Elderly, 19(3/4), 49-69 Elofsson, S. (2005). Kvantitativ metod-struktur och kreativitet. I Larsson, S., Lilja, J. &

Mannheimer, K. (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 59-90). Lund: Student- litteratur.

Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3.uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Fänge, A. & Carlsson, G. (2010) Aktivitet och delaktighet. I: Ekwall, Anna (red.) (2010). Äl- dres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad. 1. uppl. Lund: Stu- dentlitteratur

Grahn, P. (1989). Att uppleva parken: parkens betydelse för äldre, sjuka och handikappade skildrade genom dagböcker, intervjuer, teckningar och fotografier. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.

Grahn, P. (1991). Om parkers betydelse: parkers möjligheter att underlätta och berika före- ningsverksamhet och arbete på daghem, skolor, servicehus och sjukhus. Diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. Alnarp.

Hagberg, B. (2000) Det goda åldrandet. I: Dehlin, Ove (red.) (2000). Gerontologi: åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur

Heliker, D., Chadwick, A., & O’ Connell, T. (2000). The meaning of gardening and the ef- fects on perceived well being of a gardening project on diverse populations of elders. Activities, Adaptation & Aging, 24(3), 35-56.

Jackson, S. (2005). The Potential on the Doorstep: The Importance of Gardens in the Psycho- logical Well-being of Older People. Journal Of Therapeutic Horticulture, 16, 28-37. Jernberg, A. (2001). Natur och trädgård inom vård och omsorg. Falun: Dalarnas forsknings-

råd.

Kaplan, R. (2001). The Nature of the View from Home. Psychological benefits. Environment and Behaviour, 33(4), 507-542. doi: 10.1177/00139160121973115

Kaplan, R. & Kaplan, S. (1989). The experience of nature: a psychological perspective. Cam- bridge: Cambridge Univ. Pr..

Küller, R. & Küller, M. (1994). Stadens grönska, äldres utevistelse och hälsa. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Stu- dentlitteratur.

Lagergren, M. (2004). Utvecklingen av de äldres hälsa och levnadslängd. Stockholm: Stiftel- sen Stockholms läns äldrecentrum.

51

Larsson, M. & Rundgren, Å. (2003). Geriatriska sjukdomar. (2., [uppdaterade och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod- en introduktion. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur. Lundman, B., Norberg, A., Santamäki Fischer, R., & Aléx, L. (2012). Syn på åldrande och

äldre personer. I: Norberg, Astrid, Norberg, Astrid, Lundman, Berit & Santamäki Fi- scher, Regina (2012). Det goda åldrandet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Milligan, C., Gatrell, A., & Bingley, A. (2004). ‘Cultivating health’: therapeutic landscapes and older people in northern England. Social Science & Medicine, 58(9), 1781-1793. doi:10.1016/S0277-9536(03)00397-6

Mimi Mun Yee, T. (2010). Therapeutic effects of an indoor gardening programme for older people living in nursing homes. Journal Of Clinical Nursing, 19(7/8), 949-958. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02803.x

Molin, M. (2004). Delaktighet inom handikappområdet- en begreppsanalys. I: Gustavsson, Anders (red.) (2004). Delaktighetens språk. (s.61-79). Lund: Studentlitteratur Nilsson, G. (red.) (2009). Trädgårdsterapi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, G. (2009). Trädgårdsterapi skapar meningsfull tid för äldre. I Nilsson, G. (red.), Trädgårdsterapi. (s. 47-75). Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, I. & Bernspång, B. (2012). Aktivitetsengagemang under åldrandet. I: Norberg, Astrid, Norberg, Astrid, Lundman, Berit & Santamäki Fischer, Regina (2012). Det goda åldrandet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Norström, C. & Thunved, A. (2010). Nya sociallagarna: med kommentarer, lagar och för- ordningar som de lyder den 1 januari 2010. (23. uppl.) Stockholm: Norstedts Juridik. Ottosson, J. & Grahn, P. (1998). Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov: fallstu-

dien "Med ögon känsliga för grönt". Alnarp: MOVIUM.

Ottosson, J. & Grahn, P. (2005a). A Comparison of Leisure Time Spent In a Garden with Lei- sure Time Spent Indoors on Measures of Restoration in Residents in Geriatric Care. Landscape Research., 30(1), 23–55.

Ottosson, J. & Grahn, P. (2005b). Measures of Restoration in Geriatric Care Residences: The influence of nature on elderly people’s power of concentration, blood pressure and pulse rate. Journal of Housing for the Elderly, 19(2-4), 227-256

Perry Slavens, S. (2007). The Psychosocial Benefits of Exposure to Natural Settings in Long- term Care: An Evaluation of the Wellness Garden Program at Glacier Hills Retirement Community. Journal of Therapeutic Horticulture, Vol. 18, p32-43. 12p. 5 Black and White Photographs, 4 Charts. ISSN: 10883487

Roos, C. (2009). Delaktighet inom äldreomsorgen: om att låta de äldre få behålla makten över sina liv. Lund: Vårdförlaget

Samuelsson, G. (2000) Det sociala åldrandet. I: Dehlin, Ove (red.) (2000). Gerontologi: åld- randet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Stockholm: Natur och kul- tur

52

SFS 2010:427. Socialtjänstlag. Hämtad 2012-03-06, från regeringen.se; http://62.95.69.3/SFSdoc/10/100427.PDF

Statens folkhälsoinstitut Stockholms läns äldrecentrum (2005). Hälsoutveckling och hälso- främjande insatser på äldre dar: en kunskapssammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Sverige. Socialstyrelsen World Health Organization (2003). Klassifikation av funktionstill- stånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen

Tornstam, Lars (2011). Åldrandets socialpsykologi. 8., rev. utg. Stockholm: Norstedt Ulrich, R. (1984). A wiew trough a window may influence recovery from surgery. Science,

224(4647), 420-421.

Ulrich, R., Simons, R., Losito, B., Fiorito, E., Miles, M., & Zelson, M. (1991). Stress recov- ery during exposure to natural and urbanenvironments. Journal of Environmental Psy- chology, 1991(11), 201-230

Välbefinnande.(n.d.) I svenska Nationalencyklopedin online. Hämtad 2013-03-22 från http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/sve/välbefinnande?i_h_word=välbefinnande Välmående. (n.d) I svenska Nationalencyklopedin online. Hämtad 2013-04-23 från

http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/sve/välmående?i_h_word=välmående

Värdigt liv i äldreomsorgen: regeringens proposition 2009/2010:116. (2010). Stockholm: Riksdagens tryckeriexpedition.

Westlund, P. (2009). Salutogen GPS för ett gott bemötande. Solna: Fortbildning/Tidningen Äldreomsorg.

Westlund, P. (2010). Salutogen design är framtidens äldreboende. Solna: Fortbild- ning/Tidningen Äldreomsorg.

Westlund, P. & Sjöberg, A. (2008). Planera för mirakel: arbeta salutogent, stärk Kasam. Solna: Fortbildning/Tidningen Äldreomsorg.

Widmark, C. (n.d.). Djuröhemmet. Hämtat från

https://www2.varmdo.se/Resource.phx/plaza/publica/pop/aldreboende/djurohemmet/at tbo2.htx 2013-04-03

Wånell, S. 2006. Förebyggande insatser på äldre dar. I: Thorslund, Mats & Wånell, Sven Erik (red.) (2006). Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur

Bilaga  1  Intervjuguide  

Bakgrundsfakta Kön

Ålder/födelseår

Var uppväxt? - koppling till natur/skärgårdsliv, hur har det sett ut? vad har naturen haft för betydelse?

Kan du berätta för oss om trädgården? Hur ofta spenderar du tid i trädgården?

Är du nöjd med hur mycket tid du spenerar där? Delaktighet

På vilket sätt har du varit med och påverkat trädgårdens utformning? Har du bidragit med din historia/aktivt deltagande/både och?

Kan du berätta lite om hur det gick till..? planering/anläggning Hur kändes det att få vara med och påverka? Lyssnade de på dig? Hur känner du att resultatet av trädgården blev?

Kan du känna igen en eller flera delar av trädgården som du har bidragit till?

Känner du att du fortfarande har möjlighet att vara med och bestämma över trädgården? Har personalen varit dig behjälplig så att du kan ta del av trädgården?

Är trädgården utformad så att den är lättillgänglig? Psykiskt välmående

Hur känns det när du spenderar tid i trädgården? Känner du dig piggare och gladare?

Vad ger trädgården dig för känsla?

Hur viktigt är det för dig att spendera tid utomhus?

Känns det som att du har lättare att minnas när du befinner dig i trädgården? - relatera till tidi- gare friskare liv?

Har du lärt dig något nytt under projektets gång?

Har du känt att du har kunnat bidra med dina tidigare kunskaper och erfarenheter? Hur kändes det?

Känns trädgårdsarbetet/deltagandet/vistelen i trägården som meningsfullt? Har det varit en meningsfull aktivitet?

Känner du att trädgården ger dig tillräcklig stimulans i vardagen? På vilket sätt? Sociala kontakter

Brukar du spendera tid i trädgården tillsammans med familj/vänner/personal/andra boende/ andra personer?