10 Kliniska implikationer
10.1 Förslag på framtida forskning
Under vår litteraturstudie har vi uppmärksammat att sjuksköterskans förmåga att leda och bidra med sin omvårdnadsexpertis till teamet runt den äldre påverkas på grund av tidsbrist, och sjuksköterskan blir därför idag mer rådgivare istället för ledare. Det har visat sig finnas knapphändig forskning om sjuksköterskans förmåga att leda enligt ett situationsanpassat ledarskap i relation till personcentrerad vård, vilket enligt oss verkar vara en ledarstil som har bra egenskaper. Att ha förmågan att kunna vara flexibel i sitt ledarskap har i resultatet visat sig vara fungerande inom vården då det frambringar kompetens och motivation hos omvårdnadspersonalen och därmed bidrar till personcentrerad vård. Därför vill vi se att organisationen bidrar med utbildning om situationsanpassat ledarskap till sjuksköterskan.
Vi har uppmärksammat att det råder okunskap om vad personcentrerad vård innebär samt hur man arbetar personcentrerat. Det har även uppmärksammats att det finns otillräcklig utbildning i vad personcentrerad vård innebär samt tillgång till ett ramverk som leder vården mot personcentrering. Sjuksköterskan behöver mer kunskap om personcentrerad vård för att kunna skapa en god vård till den äldre. Vi anser även att behov av kunskapsutveckling hos sjuksköterskan som ledare behövs för att se till att den äldres personcentrering står i fokus i vården och att inte organisationen eller vårdpersonalens preferenser står i fokus. Därför anser vi att sjuksköterskor och organisationen bör tillämpa McCormack och McCance´s ramverk för att öka medvetenheten om personcentrerad vård.
11 Slutsats
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad som inverkar på personcentrerade vårdprocesser inom hemsjukvård av äldre, med fokus på sjuksköterskans ledarskap. I uppsatsen framkom vikten av att tillämpning av personcentrerad vård skapar en bättre vårdmiljö. Det kan även öka sjuksköterskans och övrig vårdpersonals arbetsglädje som i sin tur ger tillbaka till den äldre. Resultat belyser även vikten av sjuksköterskans förmåga att leda teamet mot ett mer
personcentrerat arbetssätt grundar sig i kunskap om ledarskap. Det visade att sjuksköterskan hade en okunskap och brist på tid som inverkade på möjligheten att närvara på vårdavdelningar eller hos den äldre för att ledarskapet ska kunna driva fram en personcentrerad vård. Därmed har sjuksköterskans ledarskap inverkan för att ett personcentrerat arbetssätt ska kunna tillämpas. Det har framkommit att det saknats kunskap om vad personcentrerad vård inneburit eller att det saknats tillgång till ett ramverk som stöd för att utveckla en personcentrerad vård. Därmed visar det vikten av att tillämpa McCormack och McCance’s modell för en personcentrerad vård för att öka medvetenheten och kunskapen om sammanhangen mellan de olika systemen som har inverkan på att uppnå en personcentrerad vård. De olika systemen som tillsammans behöver fungera för att utmynna i personcentrerade resultat är förutsättningar för personcentrerad vård, vårdandets sammanhang och
personcentrerade processer.
Därmed kan vi dra slutsatsen att sjuksköterskans ledarskap kan påverka
genomförandet av personcentrerad vård. Mer kunskap och utbildning samt tillgång till ett ramverk behövs hos all vårdpersonal för att kunna förstå vad personcentrerat arbetssätt innebär.
Referenslista
* Markerade studier ingår i litteraturstudien
Blomquist, C., & Röding, P. (2010). Ledarskap: personen, reflektionen, samtalet.
Lund: Studentlitteratur
Blomqvist, K. (2017). Inledande avsnitt I. I K. Blomqvist., A-K. Edberg., M. E.
Bravell & H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre. (s. 41-45). Lund: Studentlitteratur
Blomqvist, K., & Beck, I. (2017). Personcentrerade processer. I K. Blomqvist., A-K.
Edberg., M. E. Bravell & H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre. (s.71-87). Lund:
Studentlitteratur
Bökberg, C., & Drevenhorn, E. (2017). Omvårdnad av vuxna och äldre. I E.
Drevenhorn (Red), Hemsjukvård. (s. 59-73). Lund: Studentlitteratur
Carlsson, S. & Eiman, Maria. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: studiematerial inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” (Rapport nr 2). Hämtad från:
https://docplayer.se/6657801-Evidensbaserad-omvardnad.html
*Chenoweth, L., Jeon, Y.-H., Stein-Parbury, J., Forbes, I., Fleming, R., Cook, J., … Tinslay, L. (2015). PerCEN trial participant perspectives on the implementation and outcomes of person-centered dementia care and environments. International
Psychogeriatrics, 27(12), 2045–2057. https://doi.org/10.1017/S1041610215001350
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis.
Stockholm: Natur & Kultur
Duckworth, J. M., Repede, E., & Elliott, L. (2013). Nurse Practitioners Aiding Frail Elderly Through Home Visits. Home Health Care Management & Practice, 25(25), 212-216. http://dx.doi.org/10.1177/1084822313484760
Etikprövningslagen. (SFS 2003:460). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Natur & Kultur
Hewitt-Taylor, J. (2018). Personcentrerad vård i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Hörnsten, Å. Vårdhandboken (2018). Personcentrerad vård. Hämtad 2018-04-24 från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/
*Jacobsen, F. F., Mekki, T. E., Førland, O., Folkestad, B., Kirkevold, Ø,. Skår, R., Tveit, E. M., & Øye, C. (2017). A mixed method study of an education intervention to reduce use of restraint and implement person-centered dementia care in nursing homes. BioMed Central Nursing. http://dx.doi.org/10.1186/s12912-017-0244-0
Josefsson, K. & Ljung, S. (2017). Sjuksköterskans roll i hemsjukvården. I E.
Drevenhorn (Red.), Hemsjukvård. (s.19-37). Lund: Studentlitteratur.
Marthaler, M.T., Kelly, P. (2014). Essentials of Nursing Leadership & Management (3. ed.). Clifton Park, NY: Cengage Learning.
Kjellberg, L. I. & Hök, J. (2014). Från att tro att man vet till att faktiskt göra det - att gå mot en personcentrerad vårdprocess. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik. (s. 97-112). Stockholm: Liber
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Lindberg, E. (2015). Att leda och organisera vården på vårdvetenskaplig grund. I M.
Arman, K. Dahlberg, & M. Ekebergh (Red)., Teoretiska grunder för vårdande. (s.
267-277). Stockholm: Liber
Lundin, K., & Sandström, B. (2017). Ledarskap inom vård och omsorg. Lund:
Studentlitteratur
Lundman, B. & Hällgren- Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B.
Höglund- Nielsen., & M. Granskär (Red)., Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.219-233). Lund: Studentlitteratur.
*Lynch, B. M., McCance, T., McCormack, B., & Brown, D. (2018). The
development of the Person-Centred Situational Leadership Framework: Revealing the being of person-centredness in nursing homes. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(1–2), 427–440. https://doi.org/10.1111/jocn.13949
Lynch, B. M., McCormack, B., & McCance, T. (2011). Development of a model of situational leadership in residential care for older people. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 19(8), 1058–1069.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2834.2011.01275.x
Marthaler, M.T., Searle Leach, L., & Gyurko, C.C. (2014). Nursing Leadership, Management, and Motivation. I P. Kelly., & J. Tazbir (Red). Essentials of Nursing Leadership & Management. (3. ed). (s.3-21). Clifton Park, NY: Cengage Learning
*McCormack B, Dewing J, Breslin L, Coyne-Nevin A, Kennedy K, Manning M, … Slater P. (2010). Developing person-centred practice: nursing outcomes arising from changes to the care environment in residential settings for older people.
International Journal of Older People Nursing, 5(2), 93-107.
http://dx.doi.org/10.1111/j.1748-3743.2010.00216.x
McCormack, B., & McCance, T. (2012). Person-Centred Nursing Theory and Practice. England: Wiley Blackwell
McCormack, B., & McCance, T. (2017). Person-Centred Practice in Nursing and Health Care: Theory and Practice (2. ed.). Hämtad från
https://ebookcentral-proquest-com.proxy.lnu.se/lib/linne-ebooks/reader.action?docID=4605105 England:
Wiley Blackwell
McGilton, K, S., Heath, H., Chu, C. H., Boström, A-M., C., M. Boscart, V., … Bowers, B. (2012). Moving the agenda forward: a person-centred framework in long-term care. International Journal of Older People Nursing, 7(4), 303-309.
http://dx.doi.org/10.1111/opn.12010
*Rokstad, A. M. M., Vatne, S., Engedal, K., & Selbæk, G. (2015). The role of leadership in the implementation of person-centred care using Dementia Care Mapping: a study in three nursing homes. Journal of Nursing Management (Wiley-Blackwell), 23(1), 15–26. https://doi.org/10.1111/jonm.12072
Rosengren, K. (2015). Vårdledarskap: Att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur
Rämgård, M., & Peterson, P. (2017). Vården som system. I K. Blomqvist., A-K.
Edberg., M. E. Bravell., & H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre. (s.551-565). Lund:
Studentlitteratur
Silén, M., Skytt, B., & Engström, M. (2018). Relationships between structural and psychological empowerment, mediated by person-centred processes and thriving for nursing home staff. Geriatric Nursing. 40(1),
67-71.http://dx.doi.org/10.1016/j.gerinurse.2018.06.016
*Smythe, A., Jenkins, C., Galant-Miecznikowska, M., Bentham, P., & Oyebode, J.
(2017). A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes. Nurse Education Today, 50, 119–123.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2016.12.015
Snellman, I. (2009). Vårdrelationer- en filosofisk belysning. I F. Friberg., & J.
Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder- Perspektiv och förhållningssätt. (s. 377-405). Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring: En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Hämtad 2019-03-27 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-59_200812659.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Kvalitetsregister i kommunal hälso- och sjukvård - Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar mellan socialstyrelsens register. (Artikelnummer 2018-2-17). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20873/2018-2-17.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning- Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/aldrekompwebb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_20 16.pdf
Uggla, K. B. (2014). Personfilosofi - filosofiska utgångspunkter för
personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik. (s. 21-68). Stockholm: Liber
Wijk, H. (2017). Inledande avsnitt V. I K. Blomqvist., A-K. Edberg., M. E. Bravell
& H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre. (535-536). Lund: Studentlitteratur
Wijk, H. (2014). Vårdutveckling omfattar även vårdmiljön. I H. Wijk (Red.), Vårdmiljöns betydelse. (s. 333-345). Lund: Studentlitteratur
Wijk, H. & Rämgård, M. (2017). Ledarskap och teamarbete. I K. Blomqvist., A-K.
Edberg., M. E. Bravell & H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre. (s. 581-589). Lund:
Studentlitteratur.
*Willemse, B. M., De Jonge, J., Smit, D., Visser. Q., Depla, M. F., Pot, A. M.
(2014). Staff's person- centredness in dementia care in relation to job characteristics and job‐related well‐being: A cross‐sectional survey in nursing homes. Journal of Advanced Nursing DOI:10.1111/jan.12505
Wolf, A. & Carlström, E. (2014). Förutsättningar för omställning till
personcentrerad vård - ledarskap, medarbetarskap och organisation. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik. (s.
113-128). Stockholm: Liber
Bilaga I- Sökmatris
Databasens namn: CINAHL Datum för sökning: 2019-03-29
Sökning Sökord &
kombinationer
Begränsningar (limits)
Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext
Utvalda artiklar
S1 Elder* 92812
S2 Old* 275209
S3 Geriatric 41071
S4 S1 OR S2 OR S3 332678
S5 Nurs* 768366
S6 Leadership 50157
S7 Management 424 057
S8 S6 OR S7 462570
S9 Person centered care 899
S10 Person centred care 1302
S11 Person-centered care 829
S12 S9 OR S10 OR S11 2167
S13 Home 164304
S14 S4 AND S5 AND S8
AND S12 AND S13
47
S15 S4 AND S5 AND S8
AND S12 AND S13
Peer reviwed 39 27 8 5
= Trunkering OR och AND = Booleska sökoperatorn
Databasens namn: Pubmed Datum för sökning: 2019-04-01 Sökning Sökord &
S1 Management 2599298
S2 Management styles 3184
S3 S1 OR S2 2599298
S4 Nursing practice 114864
S5 Nursing role 85051
S6 Nursing 734975
S7 S4 OR S5 OR S6 734985
S8 Leadership 61282
S9 S8 AND S7 S3 11191
S10 Person centred care 6311
S11 Person centered care 17364
S12 S10 OR S11 21863
S13 S12 AND S9 303
S14 Elderly 5083045
S15 Geriatric 99766
S16 Elder 16334
S17 Geriatric care 38511
S18 S14 OR S15 OR S16 OR
Databasens namn: PsycINFO Datum för sökning: 2019-04-02 Sökning Sökord &
S10 Leadership 80,904
S11 Clinical Nursing leader 888
S12 Nursing leadership 3,826
S13 Situational leadership 1,252
S14 Management 348,116
S15 S10 OR S11 OR S12 OR S13 OR S14
402,501
S16 Person centeredness 292
S17 Person-centred care 1,133
S18 Person centered care 4,713
S19 PCC 1,172
S23 Home Healthcare 4,470
S24 Home Nursing 30,060
S25 House calls 1,115
S26 S21 OR S22 OR S23 OR S24 OR S25
61,216
S27 S4 AND S9 AND S15 AND S20 AND 26
112
S28 S4 AND S9 AND S15 AND S20 AND 26
Peer Review 95
S29 S4 AND S9 AND S15 AND S20 AND 26
Publish date 2009-2019
85 62 4 2
= Trunkering OR och AND = Booleska sökoperatorn
Bilaga II- Artikelmatris
Nr Författare/ År Tidskrift/ Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
1 Chenweth, L., Jeon,
Syftet var att förstå bristerna i gjort någon skillnad på kvaliteten på vården.
I artikeln kunde man utskilja det chefernas
BioMed Central Nursing: A mixed method study of an education intervention to reduce use of restraint and implement person-centered dementia care in nursing homes
Denna studie syftar på att undersöka faktorer som hindrar eller främjar personcentrerad vård.
En blandad metod som kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder.
Rollen som vårdledare var ett centralt ämne som antingen främjar eller hindrar att den personcentrerade vården skapades.
Hög
3 Lynch, B.,
Journal of Clinical Nursing:
The development of the Person‐Centred Situational Leadership Framework:
Revealing the being of person‐
centredness in nursing homes
Att genomföra och personer som inte ingått i gruppdiskussionen.
International Journal of Older People Nursing:
Developing person-centred practice: Nursing outcomes arising from changes to the care environment in förmåga att leverera en personcentrerad vård grundades i miljön.
Tidsbrist orsakade stress samt känslan av otillräcklighet, vilket Management: The role of leadership in the
implementation of person-centred care using Dementia Care Mapping: a study in three nursing homes.
Syftet var att undersöka ledarskapsrollen vid
6 Smythe, A.,
Nurse Education Today: A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes.
Att utforska utbildningsbehoven hos sjuksköterskor som arbetar med äldre i vårdhem.
Journal of Advanced Nursing:
Staff's person‐centredness in dementia care in relation to job characteristics and job‐ related well‐being: A cross‐ sectional survey in nursing homes
Att undersöka sjuksköterskors personcentrerade vård av personer med demens i förhållande till förmåga att kunna ge personcentrerad vård.
Hög
Bilaga III- Kvalitetsgranskningsmall
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
METOD
Metodval adekvat till frågan
Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning
(repeterbarhet)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet
Ej acceptabel Låg Medel God
Sjuksköterskans som ledare Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20 % 5-20 % < 5%
Bortfall med betydelse för resultat
Analys saknas/ Ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
RESULTAT
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultat beskrivning (redovisning, kodning etc)
Saknas Otydligt Medel Tydlig
Tolkning av resultat Ej acceptabel Låg Medel God
DISKUSSION
Problemanknytning Saknas Låg Medel God
Diskussion av egenkritik
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
TOTAL POÄNG (max