Biblioteksplanen har visat sig ha en framträdande roll i vardagssamarbetet för de skolbibliotekarier som vi intervjuat, eller förväntas ha det i Annas fall. Detta skulle vara en intressant ingång för framtida forskning inom området då kungliga
biblioteket uppmätte att endast lite drygt hälften av skolbiblioteken i Sverige har en biblioteksplan att arbeta efter (Kungliga Biblioteket, 2016, s. 36). Vi håller med Julien och Pecoskie (2009) samt Christiansen et.al. (2004) om att forskning om lärares och rektorns roll i samarbetet inte bara borde undersökas ur ett bibliotek- och informationsvetenskapligt perspektiv, utan problemet förtjänar att erkännas i andra vetenskapliga arenor. Vi anser även att en undersökning som denna men i större skala skulle kunna bidra till intressanta insikter i hur skolbibliotekarierna upplever framgångar och svårigheter i sin arbetssituation och kanske på så sätt bidra till idéer kring innovativa lösningar på problemet.
Sammanfattning
I denna uppsats har samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare undersökts utifrån TLC-modellerna utvecklade av Patricia Montiel-Overall. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra skolbibliotekarier på fyra olika kommunala
gymnasieskolor, en med en blandning av teoretiska och praktiska gymnasieprogram och tre med övervägande teoretiska gymnasieprogram varav en skola av de senare tre är estetiskt inriktad.
Resultatet visar att tre av skolbibliotekarierna lägger stor vikt vid att de har en biblioteksplan att arbeta efter, medan den av dem som ännu inte har någon förklarar hur detta i framtiden kommer att assistera henne i arbetet. Samarbetet upplevs som bra överlag, däremot finns det lärare som bibliotekarierna inte samarbetar med. Men det finns samtidigt en konsensus kring att de samarbeten med lärare de har fungerar bra. Samtliga upplever att rektorn stöttar deras idéer och har förtroende för dem, bland annat i utvecklandet av biblioteksplanen. Men de menar att rektorn inte är fullt medveten om vad skolbibliotek gör, vad det kan bidra med och att de önskar att rektorn hade en tydligare plan för skolbiblioteket samt inför åtgärder för att främja bibliotekets utveckling. Det finns påtagliga skillnader i de olika skolornas
programutbud och detta påverkar förutsättningarna för samarbetet, de mer teoretiskt inriktade skolorna i denna uppsats visar på något djupare samarbeten.
I analysen utifrån TLC-modellerna finner vi att två av skolbibliotekarierna har samarbetsmönster som passar in i Modell B (Cooperation) då de inte planerar samarbeten tillsammans med lärarna. Samarbetsstrukturen de övriga två beskriver passar in i Modell C (Integrated Instruction) då de planerar projekt och lektioner tillsammans med lärarna.
I och med att biblioteksplanen här visat en viktig roll på de skolbibliotek vi undersökt anser vi att det är intressant att forska vidare om den roll som
biblioteksplanen har för skolbiblioteken. Vi ser även att rektorer och lärares roll i samarbetet bör undersökas närmare och inte bara inom Biblioteks- och
informationsvetenskap utan även inom andra forskningsdiscipliner. Till sist ser vi en fördel i att göra liknande undersökningar i större skala för att få en djupare
förståelse för samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier ur skolbibliotekariens perspektiv.
Referenslista
Bewick, L., & Corrall, S. (2010). Developing librarians as teachers: A study of their pedagogical knowledge. Journal of Librarianship and Information Science, 42(2), 97-110. Doi: 10.1177/0961000610361419
Burman, A. (2014). Pedagogikens idéhistoria: Uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år. Lund: Studentlitteratur.
Christiansen, L., Stombler, M., & Thaxton L. (2004). A report on librarian-faculty relations from a sociological perspective. The Journal of Academic Librarianship, 30(2), 116-121. Doi: 10.1016/j.acalib.2004.01.003
Djurström, L. (2015). Lärare och skolbibliotekariers samarbete: Utifrån TLC-modellerna. (Masteruppsats). Uppsala: Institutionen för ABM, Uppsala universitet. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:817858/FULLTEXT01.pdf
Duke, T. S., & Ward, J. D. (2009). Preparing information literate teachers: A metasynthesis. Library and Information Science Research, 31(4), 247-256. Doi: 10.1016/j.lisr.2009.04.003
Folkesson, L. (2007). Samspel mellan lärare och bibliotekspersonal. I M.
Alexandersson, L. Limberg, A. Lantz-Andersson & M. Kylemark (Red.), Textflytt och sökslump: Informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Liber. S. 71-81 Julien, H., & Genuis, S. K. (2011). Librarians' experiences of the teaching role: A national survey of librarians. Library and Information Science Research, 33(2), 103-111. Doi: 10.1016/j.lisr.2010.09.005
Julien, H., & Pecoskie, J. (2009). Librarians' experiences of the teaching role: Grounded in campus relationships. Library and Information Science Research, 31(3), 149-154. Doi: 10.1016/j.lisr.2009.03.005
Kungliga biblioteket. (2016). Skolbiblioteket som pedagogisk resurs 2016. Stockholm: Kungliga biblioteket.
Latham, D., Gross, M., & Witte, S. (2013). Preparing teachers and librarians to collaborate to teach 21st century skills: Views of LIS and education faculty. School Library Media Research, 16. Tillgänglig:
http://www.ala.org/aasl/sites/ala.org.aasl/files/content/aaslpubsandjournals/sl
r/vol16/SLR_PreparingTeachersLibrarianstoCollaborate_V16.pdf
Latham, D, Julien, H., Gross, M., & Witte, S. (2016). The role of inter-professional collaboration to support science learning: An exploratory study of the perceptions and experiences of science teachers, public librarians, and school librarians. Library and Information Science Research, 38(3), 193-201. Doi: 10.1016/j.lisr.2016.08.002
Malmberg, S., & Graner, T. (2014). Bibliotekarien som medpedagog eller Varför sitter det ingen i lånedisken? Lund: BTJ Förlag.
Mokhtar, I. A., & Majid, S. (2006). An exploratory study of the collaborative relationship between teachers and librarians in Singapore primary and secondary schools. Library and Information Science Research, 28(2), 265-280. Doi: 10.1016/j.lisr.2006.03.005
Montiel-Overall, P. (2005). Toward a theory of collaboration for teachers and librarians. School Library Media Research, vol. 8. Tillgänglig:
http://www.ala.org/aasl/sites/ala.org.aasl/files/content/aaslpubsandjournals/sl
r/vol8/SLMR_TheoryofCollaboration_V8.pdf
Montiel-Overall, P. (2007). Research on teacher and librarian collaboration: An examination of underlying structures of models. Library and Information Science Research, 29(2), 277-292. Doi: 10.1016/j.lisr.2007.04.006
Montiel-Overall, P. (2008). Teacher and librarian collaboration: A qualitative study. Library and Information Science Research, 30(2), 145-155. Doi:
10.1016/j.lisr.2007.06.008
Montiel-Overall, P, & Grimes, K. (2013). Teachers and librarians collaborating on inquiry-based science instruction: A longitudinal study. Library and Information Science Research, 35(1), 41-53. Doi: 10.1016/j.lisr.2012.08.002
Montiel-Overall, P., & Hernández, A. C. R. (2012). The effect of professional development on teacher and librarian collaboration: Preliminary findings using a revised instrument, TLC-III. School Library Media Research, 15, 1-25. Tillgänglig:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ994326.pdf
Sacco-Ritchie, C. (2011). The self-perceived status of school librarians. Journal of Librarianship and Information Science, 43(2),
88-105.https://doi.org/10.1177/0961000610390994
SFS 2013:801. Bibliotekslag. Stockholm: Kulturdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen. (2018). Skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Skolinspektionen. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsra
pporter/kvalitetsgranskningar/2018/skolbibliotek/skolbiblioteket-som-pedagogisk-resurs-skolinspektionen-2018.pdf
Skolverket. (u.å.). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad: 2019-05-22 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Statistiska centralbyrån. (2019). Tilltalsnamn, kvinnor, top 100. Hämtad: 2019-05-27 från