Förslag på utveckling av ekosystemtjänstförvaltningen

Begreppet är som sagt förhållandevis nytt och utveckling på området krävs. Nu följer några frågor och förslag kring kommuners arbete med framtidens ekosystemtjänstförvaltning.

 Hur kan privata aktörer effektivt integreras i arbetet med ekosystemtjänster? Ingen av de svarande kommunerna verkar ha något vidare intresse eller i alla fall idéer kring hur man kan uppmuntra dessa.

 Hur kan allmänheten informeras bättre? När är begreppet allmänt känt? Det finns per den 3 februari 2016 inte med i Svenska Akademiens ordlista (web-versionen).

 Utveckla möjligheterna att mäta och bedöma resultat av arbetet med

ekosystemtjänster. Detta måste ju vara intressant för alla inblandade! Hur ska man annars kunna utvärdera det man hållit på med?

 Utveckla metoder för ekonomisk värdering. Både initialt och i resultatskedet. Det kan underlätta för att motivera ibland kontroversiella beslut och ställningstaganden.

 Intensifiera inventeringen av arter och öka förståelsen för deras betydelse för ekosystemen.

 Bli bättre på att värdera och säkerställa områden med högt naturvärde som gynnar biologisk mångfald och genetisk variation, och samtidigt möjligheten till rekreation.

 Utveckla förståelsen för hur olika ekosystemtjänster hänger ihop och påverkar varandra.

Slutsats

Förvaltningen av ekosystemtjänster inom Sveriges kommuner varierar som redan nämnts. Den största skillnaden mellan tätortskommuner och glesbygdskommuner förefaller finnas på området kunskap om begreppet och dessutom användning av begreppet i praktiken,

exempelvis i sitt planarbete. Här verkar tätortskommunerna ligga något steg före. Även om alla kommuner mer eller mindre arbetar med frågor som kan relateras till dessa tjänster, verkar inte alla veta att de faktiskt gör det, vilket kan göra det svårare att utveckla framtida metoder för denna förvaltning. Ett kunskapslyft på området och kommunikation av budskapet, förefaller därför angeläget, både inom kommuners ledning, bland tjänstemän och hos privata aktörer och allmänheten. Detta för att kunna ta sig an utmaningen att på ett klokt och modernt sätt behålla sin nuvarande livskvalitet och levnadsstandard genom att skydda, bevara och förstå sina omgivande och nödvändiga, komplexa ekosystem.

”Jorden hör inte till människan, människan hör till Jorden.” -tillskrivet Hövding Seattle

Tack!

Tack till Regina Lindborg, professor i geografi vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, för handledning, stöd och råd under arbetets gång.

Referenser

(Referenser till de kommuner som ingår i studien hittas separat, i bilaga 1.)

Bennet, E.M., Peterson, G.D., Gordon, L.J., 2009: Understanding relationships among

multiple ecosystem services. Ecology Letters, 12: 1-11.

Bergseng, E. & Vatn, A., 2009: Why protection of biodiversity creates conflict – Some

evidence from the Nordic countries. Journal of Forest Economics, 15 (3): 147-165.

Ceballos, G., Ehrlich, P.R., Barnosky, A.D., Garcia, A., Pringle, R.M., Palmer, T.M., 2015:

Accelerated modern human-induced species losses: Entering the sixth mass extinction.

Science Advances, 1 (5)

Colding, J., Marcus, L., Barthel, S., Andersson, E., Gren, Å., Borgström, S., 2013:

Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen – ett underlag för diskussion och planering. TMR.

Stockholm

Colding, J. Lundberg, J., Folke, C., 2006: Incorporating green-area user groups in urban

ecosystem management. Ambio, 35 (5): 237-244.

Costanza et al., 1997: The Value of the World’s Ecosystem Services and Natural Capital. Nature, 387: 253-260.

Dahmström, K., 2011: Från datainsamling till rapport. Studentlitteratur. Lund

Dänhardt et al., 2013: Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. Lund

Erixon, H., Borgstöm, S., Andersson, E, 2013: Challenging dichotomies – Exploring

resilience as an integrative and operative conceptual framework for large-scale urban green structures. Planning Theory & Practice, 14 (3): 349-372.

Franzén, J., 2015 (A3, Uppsala kommun). Påpekad personlig uppfattning under intervjusvar, 2015-12-09.

Guerry et al., 2015. Natural capital and ecosystem services informing decisions: From

promise to practice. PNAS, 112 (24): 7348-7355.

Knüppe, K. & Pahl-Wostl, C., 2011: A Framework for the Analysis of Governance Structures

Applying to Groundwater Resources and the Requirements for the Sustainable Management of Associated Ecosystem Services. Water Resour Manage, 25: 3387-3411.

Kvale, S. & Brinkmann, S., 2009: Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund Lunds universitet, 2015: Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till

http://www.ecosystemservices.se/forskningsprojekten/varderingavkulturellaekosystemtjans terbaseratpabidragtilllivskvalitet.4.1acdfdc8146d949da6debe.html

Mace, G.M., Norris, K., Fitter, A.H., 2012: Biodiversity and ecosystem services: a

multilayered relationship. Trends in ecology and evolution. 27: 19-26.

Malmö stad, 2016: BEST rapporten (Boverket & ekosystemtjänsterna) Får ekosystemtjänster

tillräckligt stöd i PBL?. Malmö

Millenium Ecosystem Assessment, 2005: Ecosystems and Human Well-being: a Framework

for Assessment. Tillgänglig: http://www.millenniumassessment.org/en/index.html

Naturhistoriska Riksmuseet, 2013: Ekosystem, naturtyper och naturområden. Tillgänglig:

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/ekosystem.1597.html

Naturvårdsverket., 2012: Sammanställd information om ekosystemtjänster. Ärendenr. NV-00841-12

Naturvårdsverket, 2015: Guide för värdering av ekosystemtjänster. Tillgänglig:

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Ekosystemtjanster/

Olsson et al., 2008: Mångfaldsmarker. HagmarksMistra/Centrum för biologisk mångfald. Solna

Ostrom, E., Dietz, T., Dolsak, N., Stern, P.C., Stonich, S., Weber, E.U., 2002: The drama of

the commons. National Academy Press. Washington, DC

Queiroz, C., Meacham, M., Richter, K., Norström, A.V., Andersson, E., Norberg, J., Peterson, G., 2015: Mapping bundles of ecosystem services reveals distinct types of multifunctionality

within a Swedish landscape. Ambio, 44 (1): 89-101.

SCB, Statistiska centralbyrån, 2015. Tillgänglig:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101C/BefAr ealTathetKon/?rxid=eef11f6f-c08f-410c-bf1c-0d92001d506b

Smaill, S.J., Ledgard, N., Langer, E.R., Henley, D., 2011: Establishing native plants in a

weedy riparian environment. New Zealand Journal of Marine and Freshwater Research, 45

(3): 357-367.

Smith, H.F., Sullivan, C.A., 2014: Ecosystem services within agricultural landscapes-

Farmers perceptions. Ecological Economics, 89: 72-80.

SOU, 2013:68: Synliggöra värdet av ekosystemtjänster, -Åtgärder för välfärd genom

biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Stockholm. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/Synliggora-vardet-av-ekosystem_H1B368/

Sveriges regering, 2014. Regeringsbeslut I:17: Uppdrag om kommunikationssatsning om

ekosystemtjänster. Stockholm: Miljödepartementet. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/contentassets/bab7a8b2373f4efebe4042ac291fa0d1/uppdrag-om-kommunikationssatsning-om-ekosystemtjanster-m20141903nm

TEEB, The Economics of Ecosystems and Biodiversity, 2015. Tillgänglig:

http://www.teebweb.org/

Voight, C., 2003: Protection of Indigenous Forests on Private Land – Role of Local

Bilaga 1.

Kommuner som ingår i studien:

A1 Danderyds kommun, Qvarfordt J., Miljösamordnare Miljö- och stadsbyggnadskontoret A2 Stockholms stad, Enarsson P., Enhetschef Miljöförvaltningen, Stadsmiljöenheten A3 Uppsala kommun, Franzén J., Naturvårdsstrateg Stadsbyggnadsförvaltningen

A4 Eskilstuna kommun, Forsberg J., Ekolog Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen A5 Sundsvalls kommun, Jakobsson Y., Biträdande miljöchef

A6 Nacka kommun, Rothman M., Miljöutredare Miljö & Stadsbyggnad, Miljöenheten A7 Malmö stad, Kruuse, A., Fil dr/projektledare Miljöförvaltningen

A8 Örebro kommun, Beckman M., Strategisk planerare Enheten för hållbar utveckling, Kommunledningskontoret

A9 Lunds kommun, Fontell K., Miljöstrateg Strategiska utvecklingsavdelningen, Kommunkontoret

A10 Värmdö kommun, Hagström A., Projektledare/Kommunekolog Samhällsbyggnadsavdelningen

A11 Solna stad, Boström V., Kommunekolog Miljö- och byggnadsförvaltningen A12 Halmstads kommun, Waldemarson E. Kommunekolog Samhällsbyggnadskontoret A13 Lomma kommun, Björn H., Miljöstrategisk samordnare Samhällsbyggnadsförvaltningen, Planeringsavdelningen

B1 Heby kommun, Winqvist C., Miljöstrateg Mark- och planeringsenheten

B2 Munkedals kommun, Olsson P., Miljöchef Miljönämnden i mellersta Bohuslän B3 Töreboda kommun, Magnusson H., Miljöutredare Miljö- och byggnadsförvaltningen B4 Örnsköldsviks kommun, Dahlbäck M., Miljöstrateg Mark- och planeringsenheten, Tillväxtavdelningen, Kommunledningsförvaltningen

B5 Gotlands kommun, Andersson H, Ekostrateg Ledningskontoret, Region Gotland B6 Arjeplogs kommun, Edholm Forsberg I., Utvecklingsstrateg

B7 Vilhelmina kommun, Veckobrev v.40. Tillgänglig:

http://www.vilhelmina.se/Hem/Katalog/100/Grundskola/F%C3%B6rskoleklass-

6/Dikan%C3%A4s%20%20skola%20ALIAS%20org%20i%20%C3%A5rskurs%207-9/Klass%201%206%20/Veckobrev/H%C3%B6sttermin%20HT15/Veckobrev%20V.40?FormID =96&listview

In document Ekosystemtjänstförvaltning i Sveriges kommuner (Page 30-35)