• No results found

Förslag på vidare forskning

In document Anna Roxman Anna Svenningsson (Page 29-36)

Fokus i denna studie har varit att beskriva tankar hos kvinnor som avstår organiserad GCK. Denna studie kan ligga till grund för vidare forskning om vad som kan motivera dessa kvinnor att våga delta i organiserad GCK. Hur gör vi för att nå kvinnor som tänker ”att göra det sedan” om deltagande i organiserad GCK? Då vårt resultat och tidigare studier visar på samma sak, att det råder en kunskapsbrist om GCK, HPV och livmodershalscancer bland kvinnor. Hur kan vi göra för att öka den kunskapen? Ytterligare en intressant studie kan vara om kunskapen i samhället på sikt kommer att öka i och med införandet av HPV-vaccinering?

REFERENSER

Ackerson, K. & Preston, S. D. (2009) A decision theory perspective on why women do or do not decide to have cancer screening: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65(6), 1130–1140. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2009.04981.x.

Andrae, B., Kemetli, L., Sparén, P., Silfverdal, L., Strander, B., Ryd, W., …Törnberg, S. (2008). Screening-preventable cervical cancer risks: evidence from a nationwide audit in Sweden. JNCI, 100(9), 622-629. DOI:10.1093/jnci/djn099.

Antitila, A., Ronco, G., Clifford, G., Bray, F., Hakama, M., Arbyn, M. & Weiderpass, E. (2004). Cervical cancer screening programmes and policies in 18 European countries. British journal of cancer, 91, 935-941.

Arman, M. (2012). Lidande. Ingår i Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I.

(red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (186-198). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Blomberg, K., Temestedt, B-M., Törnberg, S. & Tishelman, C. (2007). How do women who choose not to participate in population-based cervical cancer screening reason about their decision? Psycho-Onkology, 17, 561-569. DOI: 10.1002/pon.1270. Blomberg, K., Tishelman, C., Ternestedt, B-M., Törnberg, S., Levál, A. & Widmark, C.

(2011). How can young women be encouraged to attend cervical cancer screening? Suggestion from face-to-face and internet focus group discussions with 30-year-old women in Stockholm, Sweden. Acta Oncologica, 50, 112-120.

DOI:10.3109/0284186X.2010.528790.

Blomberg, K.,Widmark, C., Ternestedt, B-M., Törnberg, S. & Tishelman, C. (2011). Between Youth and Adulthood. Cancer Nursing, 34 (3), E11-E20. DOI:

10.1097/NCC.0b013e3181f70f83.

Broberg, G., Jonasson, J.M., Ellis, J., Gyrd-Hansen, D., Anjemark, B., Glantz, A., …Strander, B. (2012). Making a phone call increases participation!. Manuskript insänd för publicering.

Center för Cervixcancerprevention (2011). Nationella Kvalitetsregistret för

Gynekologisk Cellprovskontroll. Hämtad 6 december 2012 från Stockholms läns landsting:

http://www.karolinska.se/upload/Karolinska%20Universitetslaboratoriet/PatCyt/Rap porter,%20sammanst%C3%A4llningar,%20publikationer/Cellprov_2012_120521.pd f

Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare.(2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Dahm Kähler, P. (2010). Livmodershalscancer. Ingår i Janson, P.O. & Landgren, B. (red.). Gynekologi (215-222). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dillner, J. (2000). Cervical cancer screening in Sweden. European journal of cancer, 36, 2255-2259.

Eaker, S., Adami, H-O. & Sparén, P. (2001a). Attitudes to screening for cervical cancer – a population based study in Sweden. Cancer causes and control, 12, 519-528.

Eaker, S., Adami H-O. & Sparén, P. (2001b). Reasons Women Do Not Attend Screening for Cervical Cancer: A Population-Based Study in Sweden. Preventive Medicine, 32, 482–491. DOI:10.1006/pmed.2001.0844.

Eaker, S., Adami, H-O., Granath, F., Wilander, E. & Sparén, P. (2004). A large

population based randomized controlled trial to increase attendance at screening for cervical cancer. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention, 13, 346-354.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. (1. uppl.) Stockholm: Liber utbildning. Forss, A., Tishelman, C., Widmark, C., Lundgren, E-L., Sachs, L. & Törnberg, S.

(2001). ‘I got a letter. . . ’ A qualitative study of women´s reasoning about attendance in a cervical cancer screening programme in urban Sweden. Psycho-Oncology, 10, 76–87.

Forssén, A. & Carlstedt, G. (2012). Feministisk forskning – ett exempel. Ingår i Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (75-94). (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Greenfield, J. & Pederson, J. (2011). Cervical screening. Practice Nurse, 41(7), 19-24. Grundström, H., Wallin, K. & Bertero, C. (2011). ‘You expose yourself in so many

ways’: young women’s experiences of pelvic examination. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 32(2), 59–64. DOI: 10.3109/0167482X.2011.560692.

Hilden, M., Sidenius, K., Langhoff-Roos, J., Wijma, B. & Schei, B. (2003). Women’s experiences of the gynecologic examination: factors associated with discomfort. Acta Obstet Gynecol Scand, 82, 1030–1036.

Ideström, M., Milsom, I. & Andersson-Ellerström, A. (2002). Knowledge and attitudes about the Pap-smear program: a population based study of women aged 20-59 years. Acta Obstet Gynecol, 81, 962-967.

Ideström, M. (2005). Cervical cancer screening: knowledge, attitudes and experiences among women and midwives. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Univ. , 2005. Göteborg.

International Confederation of Midwives (2008). International code of ethics for midwifes. Hämtad 10 december 2012 från:

http://www.internationalmidwives.org/Portals/5/2011/International%20Code%20of %20Ethics%20for%20Midwives%20jt%202011rev.pdf

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.)Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, L. (2012). Kroppen. Ingår i Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I.

(red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (129-142). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U-H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. Ingår i Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård(187-202). (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Oscarsson, M. G. (2007). Healthy women or risk patients: non-attendance in a cervical cancer screening program. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings

universitet, 2007. Linköping.

Oscarsson, M. G. (2011). Psychological Adjustment of Women in Cervical Cancer Screening. Current Women´s health reviews, 7(4), 353-357.

Oscarsson, M. G., Benzein, E. G. & Wijma, B. E. (2007). The first pelvic examination. Journal of psychosomatic obstetrics & gynecology, 28(1), 7-12.

Oscarsson, M. G., Benzein, E. G. & Wijma, B. E. (2008). Reasons for non-attendance at cervical screening as reported by non-attendees in Sweden. Journal of

Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 29(1), 23-31.

Oscarsson, M. G., Wijma, B. E. & Benzein, E. G. (2008a). “I do not need to… I do not want to… I do not give it priority…” - why women choose to attend cervical cancer screening. Health Expectations, 11, 26-34. DOI:10.1111/j.1369-7625.2007.00478.x. Oscarsson, M-G., Wijma, B-E. & Benzein, E-G. (2008b). Nonattendence in a cervical

cancer screening program – what happens if women`s requirement are met? Health care for women international, 29, 183-197. DOI: 10.1080/07399330701738242.

Polit, DF. & Beck, CT. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. (7., [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer

Regionalt cancercentrum väst (2012a). Cytburken. Hämtad 6 december från Regionalt Cancercentrum väst från:

http://www.cancercentrum.se/sv/vast/Screening/Cervixcancerprevention-forebyggande-av-livmoderhalscancer/CYTBURKEN/.

Regionalt cancercentrum väst (2012b). Sammanställning av några kvalitetsdata från 2012 gällande Livmodershalscancerprevention i Västra Sverige. Hämtad 6 december 2012 från Regionalt Cancercentrum väst:

http://www.cancercentrum.se/sv/vast/Screening/Livmodershalscancerprevention-forebyggande-av-livmoderhalscancer/ROCK/Kvalitetsrapporter/

Rodvall, Y., Kemetli, L., Tishelman, C. & Törnberg, S. (2005). Factors related to participation in a cervical cancer screening programme in urban Sweden. European Journal of Cancer Prevention, 14, 459-466.

SFS 1982:763. Hälso– och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Riksdagen.

Smittskyddsinstitutet (Smi). (2012). HPV- infektion. Hämtad 6 december från

Smittskyddsinstitutet: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hpv-infektion/ Socialstyrelsen (1998). Gynekologisk cellprovskontroll: förslag till screeningprogram.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Hämtad 6 december 2012 från Socialstyrelsen:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-105-1.

Socialstyrelsen (2011). Cancer Incidence in Sweden 2010, Cancerförekomst i Sverige 2010. Hämtad 6 december från Socialstyrelsen:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18530/2011-12-15.pdf.

Socialstyrelsen (2012a). Dödsorsaker 2011 Causes of Death. Hämtad 17 december 2012 från Socialstyrelsen:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18779/2012-7-3.pdf. Socialstyrelsen (2012b). Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och

effektivitet Jämförelser mellan landsting 2012. Hämtad 6 december 2012 från Socialstyrelsen:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18842/2012-11-1.pdf.

Sundström, K. (2009). Kvinnors reproduktiva hälsa. Ingår i Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.), Lärobok för barnmorskor(27-38). Lund: Studentlitteratur.

Svensk förening för obstetrik och gynekologi och Barnmorskeförbundet [SFOG och SBF].(2008). Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa Rapport nr 59. Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekolog.

Svensk förening för obstetrik och gynekologi [SFOG]. (2010).

Livmoderhalscancerprevention: riktlinjer för utredning, behandling och uppföljning av cervikalintraepitelialneoplasi (CIN) Rapport nr 63. Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekologi.

Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Utrikesdepartementet (UD). (2006). Sveriges internationella politik för Sexuell och

reproduktiv hälsa och rättigheter. Hämtad 6 december 2012 från Regeringskansliet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/49/89/6cd21f93.pdf.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Hämtad 6 december från Vetenskapsrådet: http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God +forskningssed+2011.1.pdf

Waller, J., Jackowska, M., Marlow, L. & Wardle, J. (2011). Exploring age differences in reasons for nonattendance for cervical screening: a qualitative study. BJOG, 119, 26-32. DOI: 10.1111/j.1471-0528.2011.03030.x.

Widmark, C., Lagerlund, M., Ahlberg, B-M. & Tishelman, C. (2008). Cancer screening in the context of women`s health: Perception of body and self among women of different ages in urban Sweden. International journal of qualitative studies on health and wellbeing, 3, 89-102. DOI:10.1080/17482620701775609.

Widmark, C. (2009). Den gynekologiska cellprovskontrollen. Ingår i Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.), Lärobok för barnmorskor(582-588). Lund: Studentlitteratur.

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. World Health Organization [WHO]. (1948). WHO Definition of health. Hämtad 1

december från: http://www.who.int/about/definition/en/print.html.

World Health Organization [WHO]. (2008). Cervical cancer, human papillomavirus (HPV), and HPV vaccines. Key points for policy-makers and health professionals. Hämtad 6 december från:

http://www.who.int/reproductivehealth/publications/cancers/RHR_08_14/en/index.ht ml

World Health Organization [WHO]. (2012). Cancer. World Health Organisation. Hämtad 6 december från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/

World Medical Association. (2008). Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2 december 2012 från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.

Wärnå – Furu, C. (2012). Hälsa. Ingår i Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I.

(red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik(199-214). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ylinkangas, C. (2012). Miljö – ett vårdvetenskapligt begrepp. Ingår i Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik(265-278). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1

In document Anna Roxman Anna Svenningsson (Page 29-36)

Related documents