• No results found

5.   AVSLUTNING 24

5.4.   FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING 29

Då vår studie inriktade sig på flickors uppfattning av föräldrars stöttning kan en framtida forskningsansats vara att studera pojkars uppfattning av det samma. I våra intervjuer återgavs mamman mer ofta som det naturliga stödet vilket kan ha sin grund i att det enbart var flickor som vi intervjuade. En hypotes är att pappan har en mer framträdande roll i

pojkars stöttning. Då vår studie har utgått från elevens uppfattning av föräldrarnas stöttning förefaller det även vara intressant att studera begreppet stöttning utifrån föräldrarnas perspektiv genom att på liknande sätt genomföra en kvalitativ intervjustudie för att få en bild av hur de upplever att de bidrar till stöd. Detta skulle kunna bidra med en mer heltäckande bild över fenomenet stöttning och dess påverkan på skolprestationer.

Referenslista

Alldred, P. & Edwards, R. (2000). A topology of parental involvement in education centring on children and young people: negotiating familialisation,

instututionalisation and individualisation. Brittish journal of sociology of education, Vol. 21, No. 3, 2000.

Altervall, J., & Ivarsson, D. (2007). Om lärares och elevers motivation. Examensarbete i pedagogik. Malmö högskola.

Bourdieu, P. (1984). Distinction: a social critique of the judgement of taste. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. (2., korr. utg.) Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ILU, Univ..

Brophy, J. E., & Good, T. L. (1969). Teachers’ communication of differential expectations for children’s classroom performance: Some behavioral data. Texas Univ., Austin. Research and Development Center for Teacher Education. Hämtad 2015-08-15: http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED041838.pdf

Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Deci, E. L., Vallerand, R. J., Pelletier, L. G. and Ryan, R. M. (1991)

Motivation and education: the self-determination perspective. Educational Psychologist, 26, 325–346.

Drugge, M. (2014). Förmåga eller inställning?: En studie om gymnasiepojkars

uppfattningar om orsaker till lägre studieresultat. Examensarbete i specialpedagogik. Göteborgs universitet.

Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Giota, J. (2001). Adolescents' perceptions of school and reasons for learning. Diss. Göteborg : Univ., 2001. Göteborg.

Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Jonsson, J O. (2001). Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden:

uppväxtfamilj och skolgång. Ur: Jonsson, J. O.; Evertsson, M. ; Brolin Låftman, S. & Östeberg V. (red.) Barns och ungdomars välfärd : antologi från Kommittén

Välfärdsbokslut, Statens offentliga utredningar 2001:55, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer

Kimmel, M.S. (2010). Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om "pojkkrisen". Stockholm: Fritze.

Neuenschwander, M. P., & Vida. (2007). International journal of behavioral development: Parents' expectations and students' achievement in two western nations. Taylor & Francis.

OECD (2015). Improving Schools in Sweden: An OECD perspective. Stockholm: OECD Publishing.

Otter, C.V. (2014). Educational and occupational careers in a Swedish cohort

[Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2014. Stockholm.

Rosenthal, R., & Jacobson, L. (1968).The urban review: Pygmalion in the classroom Center for Urban Education. doi:10.1007/BF02322211

Schunk, D.H., Pintrich, P.R. & Meece, J.L. (2008). Motivation in education: theory, research, and applications. (3. ed.) Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education. Skolverket (2000). SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser – ett

användarstöd. Dnr 2000:637. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap: resultaten i koncentrat. Stockholm: Skolverket.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

Webbplatser

Skolverket (2015) Siris. Kvalitet och och resultat i skolan. Hämtad: http://siris.skolverket.se (2015-03-31)

Bilagor

Bilaga 1.

Hej!

Vi är två lärarstudenter som läser vår sista termin på Högskolan i Halmstad och vi håller just nu på med vårt avslutande examensarbete. Ett examensarbete är en mindre forskningsstudie som bedrivs under 10 veckor på en högskola eller ett universitet. Denna form av forskning är viktig och nödvändig för både individers och samhällets utveckling. En central del i detta arbete är att genomföra intervjuer och vi kommer därför genomföra dessa intervjuer med sex stycken flickor fördelade på två olika gymnasieskolor inom Halmstad kommun. Syftet med undersökningen är studera hur omgivningens stöttning påverkar elevers studiegång. Intervjuerna sker individuellt och förväntas ta omkring 30 minuter. Intervjuerna kommer preliminärt att äga rum under vecka 17.

Vi kommer under intervjusituationen att utgå från Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och Ni kan när som avbryta intervjun och därmed ert deltagande. Ert deltagande kommer att behandlas anonymt och resultatet kommer enbart att användas i forskningssyfte.

Anledningen till att Ni håller detta brev i er hand är att Ni har blivit erbjudna att deltaga i studien. För att Ni ska kunna deltaga i studien krävs ett skriftligt samtycke (se nedan).

Vi hoppas att vi ses! Vänliga hälsningar

Johan Waldebrand #######@student.hh.se

Angelica Thyrsson #######@student.hh.se

Namn:___________________________________________________________ Mailadress: _______________________________________________________

Bilaga 2.

Intervjuguide

- Var bor du? Bor du i hus eller lägenhet? Med vem/vilka bor du med? Har du några syskon? Vad gör de?

- Vad jobbar dina föräldrar med? Vad har de för utbildning? - Har du något särskild plats hemma där du gör läxor/hemarbeten? - Brukar du be dina föräldrar om hjälp/erbjuder de dig hjälp?

- Anser du att du får tillräckligt med hjälp med läxorna av dina föräldrar? Av vem? På vilket sätt är den tillräcklig/inte tillräcklig?

- Hur märker du att dina föräldrar tycker skolan är viktig? - På vilket sätt uppmuntras du att studera? Ev. yttre motivation.  

- Vad brukar dina föräldrar vilja veta om din skola, prov/betyg/kompisar/lektioner? - Vilka är dina krav/förväntningar på dig själv?  

- Hur uppfattar du dina föräldrars förväntningar/krav på dig?  

- På vilket sätt anser du att du lever du upp till dina/dina föräldrars förväntningar. om nej, varför inte?  

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Angelica Thyrsson, ämneslärare i svenska samt idrott och hälsa för grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Johan Waldebrand, ämneslärare i samhällskunskap samt idrott och hälsa för grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Related documents