7. Resultatredovisning och resultatanalys
7.5 Betydelsefulla faktorer
8.3.1 Förslag på vidare forskning
För att kunna få ett ännu bredare perspektiv på samverkan mellan skola och barn- och ungdomshabiliteringen hade det varit intressant att göra en större studie, som även omfattar upplevelser och beskrivningar från föräldrar samt chefer inom respektive verksamhet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.
Ett annat perspektiv som skulle vara intressant att studera är hur man i skolornas elevhälsoteam fångar upp barn- och ungdomshabiliteringens expertkunskaper, då habiliteringens uppdrag är kopplat till familjen. Var i kommunen finns de
arbetsterapeutiska, sjukgymnastiska och logopediska kunskaperna som kan stötta lärarna i sitt pedagogiska uppdrag i skolan? Det är ju inte alla elever som har kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. En sådan studie anser jag skulle kunna ge ökad kompetens hos skolan och lärarna för att möta varje enskild elev, dennes behov och ge bättre förutsättningar för lärande.
51
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik. – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Axelsson, R., & Bihari Axelsson, S. (2007). Folkhälsa i samverkan. Lund: Studentlitteratur. Bohlin, U. (2009). Habilitering i fokus. Hämtad den 12 november 2014 från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1366917&fileOId =1368454
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and design. Cambridge: Howard University Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Danermark, B. (2000). Samverkan – himmel eller helvete? Malmö: Gleerups.
Danermark, B., Englund, U., & Germundsson, P. (2010). Skolans arbete med utsatta barn - ett samverkansperspektiv. Rapport till utredningen ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn”. I SOU2010:95 Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Fritzes. Hämtad den 15 oktober 2014 från
http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/157786
Fleetwood, C., & Matscheck, D. (2007). BUS - avtalet – en fråga om samverkanskompetens. I R. Axelsson & S. Bihari Axelsson (Red.), (2007). Folkhälsa i samverkan. Lund:
Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), (2009), Handbok i kvalitativ analys. Första upplagan. Stockholm: Liber.
Fridolf, M. (2002). Integrering som lokal organiseringsprocess mellan professionella, chefer och politiker. Göteborg: Göteborgs universitet.
Fridolf, M. (2004). Samordning – nya möjligheter inom välfärdsområdet. Stockholm: Svenska Kommunförbundet och landstingsförbundet.
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. (2014). Policy för specialistområdet habilitering i Sverige. (Tredje upplagan). Hämtad den 15 november 2014 från
http://www.habiliteringschefer.se/
Germundsson, P. (2011). Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Örebro: Örebro universitet. Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. I L. Söderman & S. Antonsson
(red). Nya omsorgsboken. Malmö: Liber.
52
Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), s. 136-142. Hämtad den 6 september 2014 från
http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/debatt14_2.pdf
Hartas, D. (2004). Teacher and speech-language therapist collaboration: being equal and achieving a common goal? Hämtad den 23 januari 2015 från
http.//clt.sagepub.com.ep.bib.mdh.se/content/20/1/33.full.pdf+html
Hendis, M. (2013). Habiliteringsarbete i skolan. I S. Tetzchner, F. Hesselberg & H. Schiørbeck (red). Habilitering. Lund: Studentlitteratur.
Hemmingsson, H., Gustavsson, A. & Townsend, E. (2007). Students with disabilities participating in mainstream schools: policies that promote and limit teacher and therapist cooperation. Disability & Society, 22 (4), 383-398. Hämtad den 3 december 2014 från
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09687590701337892#.VJgdtiABg
Hedegaard‐Sørensen, L., & Langager, S. (2012). Samarbejdets kunst ‐ arbejdsfællesskaber og samarbejdsrelationer på specialskoler. Hämtad den 30 januari från
http://edu.au.dk/fileadmin/www.dpu.dk/e-boeger/SSIP/Rapporter/E-bog_- _Samarbejdets_kunst.pdf
Hesselberg, F., & von Tetzchner, S. (2013). Planering av framtiden. I F. Hesselberg, S. von Tetzchner & H. Schiørbeck (red). Habilitering. Lund: Studentlitteratur.
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.
Jakobsson, I-L. (2002). Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med syndromdiagnos. Göteborg: Acta Universitatis.
Jakobsson, I-L., & Lundgren, M. (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd – viktigare än diagnos. Stockholm: Natur & Kultur.
Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Klefbeck, K. (2014). Specialläraren som teamledare – en studie om ömsesidigt
ansvarstagande, engagemang och ledarskap. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad. Hämtad den 4 oktober 2014 från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:724850/FULLTEXT01.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M. (2001). Organiserande av stöd och service till barn med funktionshinder. Om projektnät, språkliga förpackningar och institutionella paradoxer. Hämtad den 29 oktober 2014 från http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc321.pdf
53
Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, (2007). Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Hämtad den 12 oktober 2014 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-123-31 Möller, A. & Nyman, E. (2003). Barn, familj och funktionshinder. Liber: Trelleborg. Riksrevisionen (2011). Samordning av stöd tillbarn och unga med funktionsnedsättning
– Ett (o)lösligt problem? Hämtad den 4 oktober 2014 från
http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/11762/Anpassad_11_17%20Samordning%20a v%20st%c3%b6d%20till%20barn%20och%20unga%20med%20funktionsneds%c3%a 4ttning.pdf
Sandberg, A., & Ottosson, L. (2010). Pre‐school teachers’, other professionals’, and parental concerns on cooperation in pre‐school – all around children in need of special support: the Swedish perspective. International Journal of Inclusive Education, 14 (8), 741- 754. Hämtad den 12 december 2014 från
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13603110802504606#.VJgg0iABg SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 29
november 2014 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982- 763/?bet=1982:763
SFS 1986:223. Förvaltningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet L6. Hämtad den 29 november 2014 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forvaltningslag-1986223_sfs-1986- 223/?bet=1986:223
SFS 1993:387. Lagen om stöd till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 29 november 2014 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993387-om-stod-och-ser_sfs-1993-387/ SFS 2003:412. Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. Hämtad den 29
november 2014 från http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20030412.pdf
SFS 2003:415. Lag om ändring i skollagen (1985:1100). Hämtad den 29 november 2014 från http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20030415.pdf
Silverman, F, L., & Millspaugh, R. (2006). Physical proximity of occupational therapy and learning support instruction: How room sharing can promote collaboration for professionals and success for students. TEACHING Exeptional Children Plus, 2 (4) Article 2. Hämtad den 23 januari 2015 från
http://escholarship.bc.edu/education/tecplus/vol2/iss4/art2
Skollagen (2010). Skollagen 2010:800. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Skolverket (2006). Kommunernas särskola. Elevökning och variation i andel elever mottagna i särskolan. Stockholm. Fritzes.
54
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2593
Skolverket (2013a). Allmänna råd för mottagande i grundsärskolan och gymnasieskolan. Hämtad den 16 november 2014 från http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna- rad/allmanna-rad-mottagande-i-sarskolan-1.202383
Skolverket (2013b) Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Hämtad den 18 mars 2015 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3133
Socialstyrelsen (2005). Ta ansvar för samverkan! Helhetsperspektiv på samhällsstöd till barn och unga med funktionshinder. Hämtad den 7 september 2014 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-131-40
Socialstyrelsen (2008). Samverkan i re/habilitering – en vägledning. Hämtad den 10 september 2014 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-126-4 Socialstyrelsen (2009). Barn- och ungdomshabiliteringens metoder för att förebygga psykisk
ohälsa. En nationell inventering. Hämtad den 12 oktober 2014 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-176
Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Hämtad den 28 september 2014 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-8-1
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) (2012). Att erövra sin vardag. Hämtad den 16 november 2014 från
http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/Nr%2000414b.pdf
Stroggilos, V., & Xanthacou, Y. (2006). Collaborative IEP´S for the education of pupils with profound and multiple learning difficulties. European journal of Special Needs
Education, 21 (3), 339-349. Hämtad den 23 januari 2015 från
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856250600810872#.VXF6eLsw_IU Utbildningsdepartementet (2011a). Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation
för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Hämtad den 15 november 2014 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2011326-om-behor_sfs-2011-326/ Utbildningsdepartementet (2011b). Svensk författningssamling (2011:186). Hämtad den 12
oktober 2014 från http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20110186.pdf
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik -sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet
55
developmental disabilities through collaborative consulting. The Qualitative Report. Hämtad den 23 januari 2015 från http://www.nova.edu/ssss/QR/QR17/villeneuve.pdf
56
Bilaga 1
Figur 1
En illustration av Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. Habilitering Mikrosystem Elevens familj Mikrosystem Skola Mikrosystem Lagar Politik Grannar Hälso- sjukvård Släkt Tiden Ekonomi Hemmiljö
57
Bilaga 2 Hej!
Jag heter Anna Erixon och studerar till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning på Mälardalens högskola i Västerås och ska skriva mitt examensarbete under våren 2015.
Mitt examensarbete är i ämnet specialpedagogik och handlar om samverkan mellan lärare i skolan och personal på barn- och ungdomshabiliteringen. Du tillfrågas att delta eftersom du arbetar med barn och ungdomar med utvecklingsstörning och kan tänkas ha erfarenhet av samverkan.
Jag skulle vilja intervjua dig och fokus för intervjun kommer att vara din egen upplevelse av samverkan med andra verksamheter.
Intervjun har en öppen ansats och kommer att vara i ca 40 minuter. Jag kommer att spela in intervjun för att senare kunna skriva ner ordagrant det som sagts. När studien är genomförd kommer all ljudinspelning och all transkribering raderas.
Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt. Du har möjlighet att avsluta ditt deltagande när som helst utan att behöva ange en anledning. Din anonymitet kommer att skyddas under hela undersökningen. Om du vill vara med och bli intervjuad i undersökningen så kommer du att få ytterligare information kring de forskningsetiska principerna när vi träffas.
Har du frågor angående studien är du välkommen att kontakta mig via mejl eller telefon. Mejl: aen12020@student.mdh.se
Telefon: 073-989 29 36
Med vänlig hälsning Anna Erixon
58
Bilaga 3
Intervjuguide
Börja med att fråga om de tagit del av informationsbrevet. Lyft definitionen av samverkan som studien avser att följa. Fråga om informanten har några frågor.
Bakgrund till sin profession
Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre partnern
Egna erfarenheter Vilka Hur När Förväntningar Utmaningar Positivt Negativt Hinder Dokumentation Vad finns det för behov av samverkan
Orsaken till samverkan Betydelsen av samverkan
Hur beskrivs förutsättningarna till samverkan
Ledning/Organisation Styrdokument
Ansvarsfördelning
Andra viktiga faktorer
Utvecklingsbehov