Förslag på vidare forskning - DISKUSSION OCH ANALYS

7 DISKUSSION OCH ANALYS

8.1 Förslag på vidare forskning

Hur arbetet med implementeringen av strategin grön infrastruktur och handlingsplanerna fortskrider är av intresse för forskningen och hur handlingsplanerna kommer att realiseras. På vilket sätt kan och bör styrningen adapteras för att nå optimalt resultat? Vidare är effekterna av strategin mycket intressanta att forska kring. Kommer ekosystembaserade lösningar att öka i samhällsutvecklingen, och på vilket sätt? Hur mäter vi ekologiska värden? Kan ekologiska värden värderas på annat sätt än monetärt? Hur hanteras ekologisk kompensation vid exploateringar framöver, men framförallt, hur undviks de? Hur prioriteras ekosystemtjänster om det uppstår målkonflikter, vilka värden prioriteras före andra? Det skulle slutligen vara av intresse att forska kring, när strategin grön infrastruktur väl har implementerats, hur de ekologiska värderingarna ändras över tid. Kommer ekologiska värden i framtiden väga tyngre än ekonomiska? Med fler ekosystembaserade lösningar i samhället, kommer människors attityder för ekologiska värden förändras?

“A healthy economy needs nature.”

REFERENSLISTA

Björkemarken, M. (1995) Implementeringsanalys som komplement vid utvärdering: en fråga om

perspektiv och förklaring. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Monograph from the

Department of Sociology University of Gothenburg No 56, ISSN 1100-3618 ISRN GU- SOC-MO-56-SE. ISBN 91-628-1558-X.

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 2:8. Liber AB.

Cresswell T. (2009) Place. International Encyclopedia of Human Geography. Elsevier. Cronon, W. (1991) Nature’s Metropolis: Chicago and the Great West.

Daniels, P., Bradshaw, M., Shaw, D. and Sidaway, J. (2008) An Introduction to Human

Geography: Issues for the 21st Century (3rd Edition).

Dobson, A. (2007) Environmental Citizenship: Towards Sustainable Development. Wiley InterScience. DOI: 10.1002/sd.344.

Douglas, I., Goode, D., Houck, M. C., and Wang, R. (2011) The Routledge Handbook of Urban

Ecology. Routledge. Taylor & Francis Group.

En svensk strategi för ekosystemtjänster och biologisk mångfald (2013). Miljödepartementet.

Regeringens proposition 2013/14:141.

EU-länken, nummer 9 (2013). Stockholmregionens Europakontor.

European Environment Agency (2011) Green infrastructure and territorial cohesion. The

concept of green infrastructure and its integration into policies using monitoring systems.

Luxembourg: Publications Office of the European Union, Technical report No 18/2011. ISBN 978-92-9213-242-2, ISSN 1725-2237. DOI: 10.2800/88266.

European Environment Agency (2014) Spatial analysis of green infrastructure in Europe. Luxembourg: Publications Office of the European Union, EEA Technical report 2/2014. ISBN 978-92-9213-421-1, ISSN 1725-2237, DOI: 10.2800/11170.

European Commission (2011) EU Biodiversity Strategy to 2020. DOI: 10.2779/24101. Foote K. E. & Azaryahu M. (2009) Sense of Place. International Encyclopedia of Human

Geography. Elsevier.

Gaffney, O. and Steffen, W. (2017) Introducing the terrifying mathematics of the Antropocene. The Conversation.

Gehl, J. (2007) Public spaces for a changing public life. In: Ward Thompson, C., Travlou, P. (Eds.), Open Space, People Space. Taylor and Francis, pp. 3-9.

Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Finansdepartementet. Regeringens

direktiv, Dir. 2016:18.

Grahn, P., Stigsdotter, U., Berggren-Bärring, A-M., (2005) A planning model for designing

sustainable and healthy cities. The importance of people’s needs of recreational environments in an urban context. Post-conference proceedings, NAEP, Alexandria.

Grahn, P. & Stigsdotter, U. (2010). The relation between perceived sensory dimensions of urban

green space and stress restoration. Landscape and Urban Planning 94 (3-4), 264-275.

Hassel, L. (2014) En samlande kraft Landskapsstrategi för biologisk mångfald i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Nummer 2014:8. ISSN 1101-9425.

Hern, M. (2010) Common ground in a liquid city: Essays in defense of an urban future. AK Press. Hill, M. (2007) Policyprocessen. Upplaga 1:1. Liber AB.

Hill, M. and Hupe, P. (2014) Implementing public policy. 3rd edn. SAGE Publications Ltd. Jönsson, E. & Andersson, E. (red.) (2017) Politisk ekologi - Om makt och miljöer. Upplaga 1:1.

Studentlitteratur AB, Lund.

Jönsson, K., Jerneck, Anne., Arvidson, M. (2011) Politik och utveckling i en globaliserad värld

- en introduktion. Upplaga 1:1. Studentlitteratur.

Jönsson, K. I., Ekelund, N., Wamsler, C., Brink, E., Beery, T., Palo, T.R., Schubert, P., Stålhammar, S., Bramryd, T., Johansson, M. (2017) Naturvårdsverket Implementering av

ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet – slutrapport. Rapport 6755, Februari

2017. Forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster.

Kaplan, R. & Kaplan, S. (1989) The Experience of Nature. Cambridge University Press. Cambridge, MA. Chapters 2 and 6.

Kellert, S. & Calabrese, E. (2015) The Practise of Biophilic Design.

Larsson, M. Bratt, L. Sandahl, J. (2011) Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens

gränser. Upplaga 1:1. Studentlitteratur AB, Lund.

Lundqvist, L. J. (2004) Sweden and Ecological Governance—Straddling the Fence, Manchester University Press, 2004 ISBN: 0-7190-6902-5 pp. 246.

Länsstyrelsen Jönköpings län, (2017)

Handlingsplan för Grön infrastruktur, Djurens och växternas miljömål och

Friluftslivsuppdraget. Regional plan för Jönköpings län. Arbetsversion 20170419.

Naturskyddsföreningen/Världsnaturfonden WWF (2012) Sverige och Nagoyamålen. Naturskyddsföreningen, (2010) Rapport. Räkna med ekosystemtjänster – Underlag för att

integrera miljövärden i den kommunala processen.

Naturvårdsverket (2007) Ekosystemansatsen- en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av

naturresurser. Rapport 5782.

Naturvårdsverket (2015) Riktlinjer för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Ingår i redovisning av ett regeringsuppdrag (M2014/1948/Nm) 2015-09-24.

Nyström, J. (2003) Planeringens grunder, en översikt. Andra upplagan. Studentlitteratur AB. Orrskog, L. (2003) Planeringens villkor planeringens väsen: föreläsningar/Lars Orrskog.

ISBN 91-7323-067-7. Stockholm: Institutionen för infrastruktur, Kungl. Tekniska högskolan. Svenska 101 s. Serie:Trita-INFRA, 1651-0216 ; 03-067.

Ostrom, E. (2009) Allmänningen som samhällsinstitution. Arkiv förlag 2009.

Pressman, J.L. & Wildavsky, A. (1984) Implementation. 3rd edn. Berkeley, CA: University of California Press (1st edn 1973, 2nd edn 1979).

Regeringen (2017) Miljö- och energidepartementet. Regeringsbeslut 1:12. Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket. M2016/02982/S(delvis), M2016/02923/S, M2016/02948/Mm m.fl.

Regeringskansliet (2015a) Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet (2015b) Sveriges miljömålssystem. Informationsblad från miljö- och

energidepartementet. Tryck: Grafisk service, Elanders Stockholm, februari 2015. Artikel nr. M2015.01.

Rockström, J. et al. (2009) A safe operating space for humanity. Macmillan Publishers Limited. Spirn, A. W. (1984) The Granite Garden: Urban Nature and Human Design., New York: basic

The SAGE Handbook of Human Geography. (2014) Nature-Society. Nightingale, A. J., 9780857022486, 0857022482, SAGE Publications Ltd 2014.

Walker, B & Salt, D. (2006) Resilience Thinking. Sustaining Ecosystems and People in a

Changing World. ISLAND PRESS.

Åkerskog, A. (2009) Implementering av miljöbedömningar i Sverige från EG-direktiv till

kommunal översiktlig planering. Doctoral Thesis, Swedish University of Agricultural

Sciences, Uppsala.

Intervjuer

Berlin, Gudrun 2017-05-09, Arbetar 80 % med grön infrastruktur på Naturskyddsenhe te n, Länsstyrelsen i Skåne län.

Blank, Henrick 2017-03-08, Enhetschef på Landenheten, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Niss, Johan 2017-04-27, Samordnare för grön infrastruktur på Naturskyddsenhe te n, Länsstyrelsen i Skåne län.

Thordarson, Maria 2017-05-08, Samordnare för grön infrastruktur på Naturavdelningen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Widmark, Emma 2017-05-10, Projektledare för grön infrastruktur på Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Internet

Boverket, 2017a.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/oversiktsplan/hallbar-utveckling-i- oversiktsplaneringen/begreppet-hallbar-utveckling/fn/ [Hämtad den 2017-04-13]. Boverket, 2017b.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/regionplan/om- regionplanering/ [Hämtad den 2017-04-13].

European Commission, 2010.

http://ec.europa.eu/environment/archives/greenweek2010/session/19-green- infrastructure.html). [Hämtad den 2017-04-22].

European Commission, 2016. Green infrastructure.

http://ec.europa.eu/environment/nature/ecosystems/benefits/index_en.htm. [Hämtad den 2017-04-04].

European Commission, 2013. Strategin grön infrastruktur.

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-404_sv.htm. [Hämtad den 2017-04-04]. EU-upplysningen, 2016.

http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/ [Hämtad den 2017-04-22].

International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP)

http://www.igbp.net/globalchange/anthropocene.4.1b8ae20512db692f2a680009238.html. [Hämtad den 2017-05-13].

Institute for European Environmental Policy (IEEP), 2011. Green Infrastructure Implementation and Efficiency Final Report (22/12/11).

Millennium Ecosystem Assessment.

http://www.millenniumassessment.org/en/About.html. [Hämtad den 2017-04-19]. Naturvårdsverket, 2015a.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-

Sverige/Regeringsuppdrag/Koordinera-genomforandet-av-en-gron-infrastruktur-i-Sverige/ [Hämtad den 2017-04-19].

Naturvårdsverket, 2016a. Generationsmålet.

http://www.miljomal.se/Miljomalen/Generationsmalet/ [Hämtad den 2017-04-19]. Naturvårdsverket, 2016b. Sveriges miljökvalitetsmål.

http://www.miljomal.se/regional [Hämtad den 2017-04-19]. Naturvårdsverket, 2017. Etappmålen.

https://www.miljomal.se/etappmalen/Biologisk-mangfald/Den-biologiska-mangfaldens- och-ekosystemtjansternas-varden/ [Hämtad den 2017-05-18].

Naturvårdsverket, 2017a. Grön infrastruktur.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Gron-infrastruktur/ [Hämtad den 2017-04-19].

Naturvårdsverket, 2017b. Horisont 2020.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs- miljooarbete/EU-finansiering/Horisont-2020/ [Hämtad den 2017-04-30].

Naturvårdsverket, 2017c. Uppföljning av miljömålen. http://www.miljomal.se/au [Hämtad den 2017-04-19].

Naturvårdsverket, 2017d. Ekosystemtjänster – när grönt är mer än pynt

http://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster [Hämtad den 2017-06-03]. Naturvårdsverket, 2017e. Vad är ekosystemtjänster?

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Ekosystemtjanster/Vad-ar-ekosystemtjanster/ [Hämtad den 2017-06-03]. Regeringen, 2016. Hållbar utveckling.

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/07/sverige-bast-i-varlden-pa-hallbar- utveckling/). [Hämtad den 2017-05-07].

Regeringskansliet, 2017. Regeringens prioriteringar.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-prioriteringar/ Hämtad den 2017-05-19].

Riksantikvarieämbetet. Europeiska landskapskonventionen.

http://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/vart-internationella-

arbete/europaradet/europeiska-landskapskonventionen/ [Hämtad den 2017-05-07]. Riksantikvarieämbetet.

http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/ [Hämtad den 2017-05-07]. Sveriges kommuner och landsting, SKL. Regional planering.

https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/planerabyggabo/regionalplanering.321.html [Hämtad den 2017-05-07].

Sveriges riksdag. Plan- och bygglag (2010:900). Svensk författningssamling 2010:900. Näringsdepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 [Hämtad den 2017-04-13]. The Economics of Ecosystem and Biodiversity, TEEB.

Pavan Sukhdev, TEEB Study Leader, UNEP Goodwill Ambassador. http://www.teebweb.org/about/the-initiative/ [Hämtad den 2017-04-19]. The Economics of Ecosystems and Biodiversity, TEEB.

United Nations, 2015. The Sustainable Development Goals.

http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/ [Hämtad den 2017-05-07].

United Nations, 2016. The Sustainable Development Agenda.

http://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/ [Hämtad den 2017-04- 26].

Uppsala universitet, 2015. Genetisk variation ett måste.

In document För framtida landskap: genom implementering av EU-strategin grön infrastruktur (Page 37-45)